Reflektion efter vittnesmål

Krönika

Berättargrupper erbjuder skolor i kostnadsfria, personliga vittnesmål från Förintelsen anpassade för skolungdomar samt utbildningsdagar för lärare med teman som antisemitism och Förintelsen med dess lärdomar. Berättargrupper i Sverige hittar du lättast på denna länk hos Forum för levande historia.

Om du och dina elever haft besök från en berättargrupp är detta ett utmärkt sätt att reflektera över besöket och det som berättaren förmedlat. Reflektionen kommer i detta exempel resultera i krönikor. I Mobile Stories verktyg kan eleverna få stöd och tips under produktionen samt möjlighet till publicering på Mobilestories.se. En publicering kan leda till att fler får kunskap om Förintelsen och antisemitism. Att vi alla hjälps åt att sprida kunskap har blivit allt viktigare i takt med att konspirationsteorier, ofta med antisemitisk grund, sprids på nätet.

Det är viktigt att eleverna är pålästa om Förintelsen inför besöket. Då är det lättare att ställa relevanta frågor under vittnesmålet. Det är också bra att få lite tid att förbereda sig mentalt inför besöket genom att till exempel titta på ett eller flera videoklipp från andra som upplevt Förintelsens fasor. I avsnittet ”Bakgrund” här nedan kan du välja övningar som dina elever behöver för att kunna ta till sig informationen från berättaren på bästa sätt. 

Tips! I infotecknet under artikelmallen krönika i verktyget Mobile Stories finns information om vad en krönika är och vad den behöver innehålla.

Artiklarna kan publiceras och bli en del i kampanjen Young Voices for Tolerance samt spridas i sociala medier med hashtaggen #YoungVoicesforTolerance

Bakgrund

Vi behöver alla förstå historien för att själva kunna få syn på, reflektera över och stå emot den rasism och intolerans som finns i samhället.

Förintelsen har hänt en gång och kan hända igen, säger Peter Kadar (1935–2020) i detta klipp från EDUT: 

“Vaccinationen mot detta är att unga berättar och att de inte låter någon form av antisemitism, rasism eller intolerans gå förbi.”

Uppgiften Reflektion efter vittnesmål kan kopplas till ett arbetsområde som handlar om Förintelsen, antisemitism, rasism eller annan intolerans. Hos Forum för levande historia finns modulerna Vad var Förintelsen? och Antisemitism då och nu samt Vittnesmål med klassrumsövningar som kan ligga till grund för det fortsatta arbetet. Här hittar du också Tidslinjen som kan hjälpa eleverna att förstå vad som hände i Sverige under den här tiden.

Diskussionsövning: Vem/vad kan vara en trovärdig källa? Låt eleverna komma med förslag. Skriv upp på tavlan eller i ett gemensamt dokument.

Exempel:

  • Experten. Om din källa är en expert som du pratat med, exempelvis en forskare, ska det framgå vad som gör att just den personen är trovärdig. Experten bör ha en specialkunskap om just det som hen uttalar sig om. 
  • Caset. Caset är en intervjuperson som på något sätt är berörd av det du skriver om. Det kan vara någon som har upplevt en orättvisa eller någon som gjort något bra och som kan inspirera andra.
  • Vittnet. Ett vittne är någon som kan bekräfta det du skriver om du ska helst samla in fler än ett vittnesmål som pekar på att händelsen som du tar upp i din artikel har ägt rum. 
  • Bilden. En bild, stillbild eller rörlig bild, som visar en något som händer kan också vara en källa. Tänk på att bilder kan ha manipulerats och inte alltid är sanna. 
  • Dokumentet. Ett dokument kan vara till exempel ett skrivet brev eller mejl, anteckningar från ett möte eller ett beslut från en myndighet eller från regeringen. 
  • Du. Du själv blir naturligtvis en källa när du publicerar något på nätet. 

”Källorna och trovärdigheten” är en modell för att skapa struktur vid källgranskning. När eleverna söker information på nätet bör de klassiska kriterierna Äkthet, Tid, Beroende och Tendens användas, i kombination med att kontrollera vad andra källor säger om den första källan.

Ge några förslag på källor som är kopplade till ämnet, både bra och några mindre bra. Låt eleverna gruppvis använda modellen nedan för att reflektera kring källans relevans och trovärdighet i det sammanhang källan ska användas i. Gå sedan igenom vad eleverna kommit fram till. Obs, eleverna måste inte sätta minus om de inte hittar något.

Klicka för att ladda ner mallen

Detta är en guide för den som vill källgranska som ett proffs. Den här affischen är framtagen av Therese Personne på Nya Elementar med syfte att hjälpa skolor att värdera digitala källor. Skriv ut ett exemplar och sätt upp i klassrummet! Affischen finns att ladda ner här:

Här kan elever göra ett digitalt självtest som är framtaget av Uppsala universitet i samarbete med forskningsinstitutet Rise och föreningen Vetenskap & allmänhet.

I den här utmaingen kan elever på högstadiet eller gymnasiet vässa sina kunskaper om medier, källkritik och lagar på nätet!

De kan göra testet upp till 15 gånger. Genom förklaringen efter varje fråga kan eleverna förbättra sitt resultat och bli mer nätsmarta för varje gång de gör testet! Om de får rätt på 90 procent av frågorna kan du ladda ner ett bevis som de kan lägga i sitt cv eller dela på sociala medier.

Läroplanen och globala mål

Ämnen: Samhällskunskap, historia, bild, svenska och svenska som andraspråk, engelska eller annan språkundervisning. 

FN:s globala mål: 16 FREDLIGA OCH INKLUDERANDE SAMHÄLLEN

Stöd för lärare: Svåra frågor i klassrummet | Forum för levande historia

Elevpublicistens etiska regler
Läs tillsammans “Elevpublicistens etiska regler” i verktyget (i inloggat läge) Mobile Stories under “Innehåll” om ni inte gjort det tidigare. Diskutera också gärna vad de olika punkterna innebär. Förenklat handlar de om att

  • Vara noggrann med sina källor och aldrig publicera felaktigheter eller bidra till ryktesspridning på nätet.
  • Aldrig kränka någons upphovsrätt eller användarvillkoren för gratis bilder hämtade från nätet (använd helst egna bilder eller illustrationer!)
  • Undvika att såra eller kränka en enskild person eller grupp i samhället.

Från reflektion till krönika

Den här guiden leder fram till krönikor som eleverna sedan kan välja att publicera. Att höra  ett vittnesmål kan vara en omtumlande upplevelse. Det är därför bra att få uttrycka det man upplevt i både samtal med klasskompisar men också i lugn och ro i en alldeles egen text. När eleven är nöjd med sin krönika kan eleven välja att publicera den för att väcka tankar hos andra i samhället.

Övning enligt EPA (enskilt – par – alla).

Detta är en övning inför besöket som syftar till att träna eleverna i att sätta ord på de känslor de kan få av en annan människas berättelse och försöka hitta en kärna, en vinkel att jobba vidare med. 

Se klippet om Abraham Frischer (1923-2009) på EDUTs hemsida tillsammans i klassen. Alla elever ska nu sitta tysta i några minuter och fundera enskilt på frågorna:

1. Vad var det som väckte mest känslor hos dig? Något som var särskilt upprörande? 

2. Hur kändes det fysiskt när du såg klippet? Reagerade din kropp på något vis och i så fall hur?

3. Dela in eleverna i par. De får sedan berätta för varandra om vad som väckte mest känslor i klippet med Abraham och tillsammans fundera över varför de tror att de berördes. Eleverna får sedan skriva ned det citat i videon som berörde dem mest. Eleverna kan titta på klippet igen om det behövs. Eleverna kan också försöka formulera varför de tror att meningen berörde dem. 

Om de vill kan de inta rollen som intervjuare och intervjuperson och sedan bytas om. Använd frågorna i punkt 1 och 2 ovan. 

4. De elever som vill kan berätta om sina upplevelser i helklass.

Om konspirationsteorier:

En del elever kanske har mött någon av de konspirationsteorier på nätet som ofta har en antisemitisk grund. Därför kan det vara bra att gå igenom vad en konspirationsteori är och hur man känner igen dem. 

Alla konspirationsteorier har sex saker gemensamt, enligt EU:s utbildningsmaterial Så upptäcker du konspirationsteorier. Visa dessa kriterier för eleverna:

  1. En påstådd, hemlig komplott.
    2. En grupp konspiratörer.
    3. ”Bevis” som verkar stödja konspirationsteorin.
    4. De hävdar helt felaktigt att inget händer av en slump och att sammanträffanden inte existerar. Inget är som det verkar och allt hänger samman.
    5. Världen är uppdelad i goda och onda.
    6. De lägger skulden på vissa människor och grupper.

Tips! Använd gärna också en eller flera av övningarna i ”Källkritikspaketet” här ovan.

Diskutera i klassen:

Se detta klipp med Peter Kadar (1935-2020) tillsammans i klassen.

1. Varför tror ni att Peter Kadar tycker att ”unga ska berätta”.

2. Vad är Peter Kadar för typ av källa? Ta hjälp av modellen i fliken ”Källkritik och källtillit” här ovan.

Du som är lärare kommer troligen ha kontakt med personen från berättargruppen innan besöket. Informera om att eleverna ska få möjlighet att skriva krönikor och då inkludera sina reflektioner från besöket. Krönikorna kan bli publicerade, säkerställ att berättarens namn kan finnas med i sammanhanget, i annat fall får eleverna utelämna detta eller kanske bara använda förnamn. Ställ gärna dessa praktiska frågor:

1. Får eleverna spela in samtalet för att lättare kunna återge citat?

2. Kan de fota under vittnesmålet eller ta bilder efter? Om berättaren vill vara anonym – går det då bra att eleverna tar anonyma bilder? Vill berättaren ta med sig något föremål som han eller hon har sparat sedan tiden före Förintelsen eller tiden vid Förintelsen? Om berättaren är ett barn eller barnbarn till någon som upplevt Förintelsens fasor, kanske hen kan ta med någon ägodel från sin släkting, som eleverna kan fotografera?

3. Vill berättaren läsa sina citat innan eventuell publicering? Via mejl eller få dem upplästa i telefon?

4. Går det bra att eleverna skriver ut berättarens namn i sina krönikor?

Eleverna kan vara förberedda på att anteckna citat som berör dem extra mycket. De kan också anteckna hur de själva reagerar på innehållet i vittnesmålet. Ett alternativ till att anteckna citaten att göra en ljudinspelning med mobilen, om detta är överenskommet innan.

Eleverna kan fotografera under själva vittnesmålet eller efter, om detta är okej för berättaren. Om berättaren inte vill att ansiktet syns på bilden kan en anonym bild vara ett alternativ – på händer, eller något föremål som vittnar om berättarens identitet eller bakgrund. 

Det är bra om det finns flera olika bilder men alla behöver inte fotografera. En annan möjlighet är att eleverna tecknar eller målar egna bilder. Det går också bra att använda en bild av sig själv. Här skulle ett samarbete med bildläraren vara praktiskt. Att göra collage kan också vara ett sätt att få tid till reflektion. I så fall måste eleverna vara mycket noggranna med att följa upphovsrätten. I den här filmen kan du och eleverna få tips om hur man hitta bilder som är godkända att använda kostnadsfritt.

 

Krönika. Låt eleverna arbeta enskilt med att skriva krönikor.
Eleverna kan läsa infoartikeln om artikeltypen krönika i Mobile Stories verktyg (i inloggat läge): Detta är en krönika
Hos Mediekompass (tidigare Tidningen i skolan) hittar du en lite mer utförlig text om artikeltypen krönika : Krönika

Frågor som eleverna kan ställa sig då de skriver sin krönika:

  • Hur var ditt första intryck av personen?
  • Vad berörde dig mest i vittnesmålet?
  • Var det något som överraskade dig i personens berättelse?
  • Kan du beskriva de känslor och tankar det väckte hos dig?
  • Kommer det här mötet på något sätt påverka eller förändra dig? I så fall – på vilket sätt?
  • Hur tror du att vi behöver agera för att liknande kränkningar inte ska ske igen?

Be eleverna tänka på:

Om de använder namn och bild på enskilda personer i sin text måste de först säkerställa att:
1. Personen ska ha läst sina citat om detta är överenskommet samt godkänt att ha namn/bild publicerat öppet på nätet.
2. Eleverna ska följa publiceringsprocessen i verktyget och lägga extra vikt vid ”Elevpublicistens etiska regler” som finns att läsa under ”Innehåll” i huvudmenyn längst upp till vänster i verktyget.

Källor och trovärdighet:

1. Var noga med att eleverna lägger in berättaren som en källa i verktyget.
2. Be eleverna använda fler källor för att bredda bilden och hjälpa läsaren att hitta vidare till andra trovärdiga källor för fördjupning.
3. Se till att eleverna läser varandras texter och ser över varandras källor. Bjud in ”kamratgranskare” i verktyget och tipsa gärna eleverna om att använda chatten för kommunikation.

För att ge elevernas krönikor mer tyngd och bredda perspektivet ska nu eleverna få välja den händelse eller upplevelse i berättelsen som de blev mest berörda av och söka fler pålitliga källor om just detta. Kanske finns det bilder i arkiv som de kan få tillgång till eller siffror  som kan sätta händelsen i ett sammanhang? Kanske kan ett årtal vara användbart för att forska vidare i till exempel vad som hände i Sverige just detta år? Uppmuntra gärna eleverna till att ta reda på hur de egna släktingarnas liv såg ut vid denna tid, så att händelserna kan länkas till dem själva och på så vis kännas mer nära. 

Förslag på källor hittar eleverna i ”Resursbanken” under fliken ”Källor för elever och lärare”.

Innan eleverna ger sig ut på nätet för att söka trovärdig information kan det vara bra att förbereda eleverna på att de kan stöta myter gällande Förintelsen. Om sådana myter och konspirationsteorier skulle dyka upp under detta arbete kan du som är lärare finna stöd i Forum för levande historias material Svåra frågor i klassrummet.

De elever som vill publicera sina artiklar kan bli en del i kampanjen Young Voices for Tolerance och sprida dem i sociala medier med hashtaggen#YoungVoicesforTolerance. I figuren nedan kan eleverna få tips om hur de kan öka sina chanser att nå ut. Ladda ner den här:

Hur blev det?

Förslag på reflektionsfrågor.

  1. Vad har vi lärt oss?
  2. Vilka andra kan ha lärt sig något?
  3. Vad kan vi göra när vi ser antisemitism, antiziganism, rasism och intolerans i samhället? Försök att lista olika sätt att reagera i olika sammanhang?