Debattartikeln

För att få idéer till vad du kan skriva om kan det vara bra att först diskutera med en kompis eller med din lärare.

Fundera på frågorna:

1. Vilka frågor tycker du behöver diskuteras mer i din kommun gällande det mål som du är extra intresserad av?

2. Kan du ge exempel på något som fungerar riktigt bra som kan inspirera? Kanske kommer du på något som fungerar mindre bra?

3. Vad är viktigt för dig och kanske för andra ungdomar där du bor?

4. Vem eller vilka skulle kunna göra så att det blev bättre? 

Nu behöver du hitta fakta som stärker din tes. Fakta kan vara till exempel statistik som du kan hitta, till exempel på din kommuns hemsida. 

1. Vilken är din tes?

2. Vilka källor kan du använda för att stärka din tes? 

Exempel på källor som är vanliga inom journalistiken:

• Experten. Om din källa är en expert, exempelvis en forskare, ska det framgå vad som gör att just den personen är trovärdig. Experten bör ha en specialkunskap om just det som hen uttalar sig om. En forskare inom medicin som uttalar sig om vårdfrågor är till exempel trovärdig. Om samma forskare i stället pratar om bilar är trovärdigheten lägre – om det inte råkar vara så att han också är ordförande i en intresseförening för bilentusiaster!
• Den eller de som berörs – ”caset”. Caset är en intervjuperson som på något sätt är berörd av den aktuella frågan eller ämnet. Det kan vara någon som har upplevt en orättvisa, drabbats av ett politiskt beslut – eller  gjort något bra som kan inspirera andra.
• Vittnet. Ett vittne är en förstahandskälla, som själv hört, sett eller upplevt något. För att vara säker på att uppgiften stämmer behöver journalisten bekräfta en vittnesuppgift med andra av varandra oberoende och samstämmiga vittnesmål eller till exempel bilder eller filmer.
• Bilden, filmen eller ljudinspelningen. En bild, stillbild eller rörlig bild, som visar en händelse kan också vara en källa. Tänk på att dessa kan vara manipulerade eller tagna ur sitt sammanhang!
• Dokumentet. Ett dokument kan vara till exempel ett skrivet mejl, anteckningar från ett möte eller en offentlig handling. Offentliga handlingar är dokument som på något sätt upprättats av en myndighet, kommun eller en offentligt ägt bolag. Det kan vara ett beslut, en förundersökning (efter att åtal väckts) eller ett mejl som skickats till någon som arbetar på en myndighet. Vem som helst har rätt att begära ut och ta del av en sådan handling.
• Statistik, granskning eller rapport. Många nyheter bygger på siffror och statistiska undersökningar. Nyheten kan vara något i statistiken som sticker ut, kanske en oväntad förändring över tid, eller en rankning över något. SCB, Sifo eller Skolinspektionen kan vara avsändare, men det kan också vara ett företag som beställt en undersökning för att skapa en nyhet kring sin produkt eller tjänst. Det är viktigt att du är uppmärksam när det gäller avsändarens drivkrafter och även gör mottagaren uppmärksam på det. Tänk också på att det kan vara svårt att själv tolka statistik eller forskning! När journalister skriver om statistik tar de i regel kontakt med någon, till exempel en forskare, som kan förklara statistiken, för att undvika missförstånd och felaktiga slutsatser! Här kan du hitta statistik om din kommun – och även jämföra med andra kommuner: Statistik om kommuner | SCB
• Egna undersökningar. Att gå ut på stan och göra enkätundersökningar är ett vanligt grepp i traditionell journalistik. I dag går det också ganska enkelt att göra egna undersökningar via nätet. Tänk på att det finns rekommendationer kring vilka statistiska slutsatser det går att dra från egna undersökningar. Till exempel måste det finnas tillräckligt många svar för att vara statistiskt säkerställt. På SCB:s hemsida finns mer information om hur statistik kan tas fram. Med det sagt så kan det såklart vara intressant med mindre undersökningar också – bara det då framgår tydligt hur många det är som svarat!
• Myndigheter. Hos myndigheter kan du hitta rapporter och riktlinjer som baseras på vetenskaplig grund. Här kan du också kontakta oberoende experter inom olika områden. Hitta rätt myndighet | Myndighetsregistret
• Medier. Vad har skrivits tidigare om ett ämne och vilka har uttalat sig? Här kan du läsa på om ett ämne och ta reda på vad som debatterats och rapporterats om tidigare. Detta är ett bra sätt att förbereda sig, till exempel inför en intervju.

Fotografera eller illustrera en bild som du tycker beskriver det du vill säga med din debattartikel.

Om du skriver om att ungdomar i din kommun har svårt att få sommarjobb kanske du kan illustrera det med en ung person som sitter på en bänk och ser sysslolös ut. Fotografera bakifrån om du vill ta en anonym bild.

Du kan också ha en bild av dig själv om du vill, ett fotograferat porträtt eller en teckning.

Obs! Var alltid noga med att säkerställa att eventuella personer på bilden kan tänka sig att vara med i din debattartikel på mobilestories.se. Du måste fråga, även om personen inte syns tydligt på bilden.

Ladda ner mallen genom att klicka på bilden om du vill arbeta vidare med en bildidé.

Använd gärna mallen för att hitta en riktigt bra rubrik. Klicka på bilden för nedladdning.

I en debattartikel behöver du en ”tes”, ”argument”, ”bevis” och en ”uppmaning”.  Vi tar hjälp av exempelartikeln Se och agera mot rasism i skolan för att förklara.

Så här bygger du din debattartikel:

1. Inled med din tes. Tesen i vår exempelartikel Se och agera mot rasism i skolan är att skolan behöver börja tidigare med att undervisa om rasism.

Vilken är din tes?

2. För att din artikel ska bli trovärdig behöver du underbygga med fakta, eller ”bevis”. I vår exempelartikel använder skribenten Friends-rapporten för att hitta fakta om mobbning och rasism. 

Hitta källorna som stärker din tes och visar att du har rätt. 

3. I en debattartikel är dina argument viktiga för att övertyga läsaren. I exempelartikeln Se och agera mot rasism i skolan används följande argument:

• Barnens världsbild är mer formbar när de är små.
• Det går inte att lägga ansvaret på föräldrarna – för tänk om föräldrarna inte bryr sig? Eller om de är rasister själva?

Vilka är dina argument?

4. Avsluta med en uppmaning. Vem är det som måste agera och vad bör de göra? I exempelartikeln Se och agera mot rasism i skolan riktas uppmaningen till skolan.

Vem vill du rikta din uppmaning till?

När du publicerar en artikel ska du alltid berätta för läsaren var informationen du använt kommer från. Det gör du i den löpande texten (se nedan) samt i boxen ”Källor” när du använder Mobile Stories. 

• Vill du hänvisa till en text – till exempel en forskningsrapport, bok eller undersökning – som någon annan har skrivit? Då kan skriva på det här sättet: Åtta av tio vet inte vart de ska vända sig om de vill påverka ett politiskt beslut i kommunen, enligt en undersökning som gjorts av Myndigheten för Civilsamhällesfrågor, MUCF. Du kan också skriva såhär: Enligt statistik från SCB har män kortare medellivslängd…. “ eller “Svenska elever har blivit bättre på matte, enligt en kartläggning som Myndigheten XX gjort. Lägg gärna även in källorna som hyperlänkar i själva texten (det vill säga länka från namnet på källan i din text till den webbsida där du hämtat dina uppgifter).
• Om källan är en person som du pratat med använder du i stället ett talstreck, enligt den här modellen: – Som nyhetsreporter gäller att hela tiden leta i sin omgivning efter sådant som går utanför det vanliga, säger nyhetsreporter Förnamn Efternamn på tidningen Dagbladet.
• Lägg slutligen in länkarna till alla dina källor i boxen ”Källor” om du använder Mobile Stories.

Ge din publicerade artikel den extra skjuts den förtjänar. Ladda ner mallen för att hitta mottagaren. Klicka på bilden för nedladdning.