Möten som förändrar – intervjuer på temat antisemitism, rasism och intolerans

Standardartikel/reportage/podd/film

Detta undervisningexempel passar bra att genomföra i anslutning till arbete om demokrati, mänskliga rättigheter, i historieundervisningen, i samhällskunskapen i svenska, svenska som andraspråk eller i annan språkundervisning. Upplägget lämpar sig väl för ämnesövergripande samarbeten. 

Eleverna ska genom upplägget få möjlighet att träffa och intervjua personer som har kunskap om Förintelsen, antisemitism, antiziganism, rasism eller andra former av intolerans – då eller nu. Eleverna får göra research innan intervjuerna både gällande Förintelsen, personerna de ska träffa och deras eventuella verksamheter. Eleverna får redovisa varje använd källas trovärdighet och kamratgranska varandras innehåll. Intervjupersonerna blir källor och intervjuerna redovisas i till exempel en podd, en standardartikel, ett reportage eller en kortfilm som kan publiceras och bli en del i kampanjen Young Voices for Tolerance samt spridas i sociala medier med hashtaggen #YoungVoicesforTolerance

Tips: Arbetet skulle kunna genomföras på lektioner i engelska eller andra språk. Personer som intervjuas kan bo i andra länder än Sverige.

Bakgrund

Vi behöver alla förstå historien för att själva kunna få syn på, reflektera över och stå emot den rasism och intolerans som finns i samhället. Förintelsen har hänt en gång och kan hända igen, säger Peter Kadar (1935–2020) i detta klipp från EDUT:

“Vaccinationen mot detta är att unga berättar och att de inte låter någon form av antisemitism, rasism eller intolerans gå förbi.”

Den här uppgiften kan kopplas till något arbetsområde som handlar om Förintelsen, antisemitism, rasism eller annan intolerans. Det är viktigt att eleverna har en kunskapsgrund att stå på innan de inleder arbetet med att hitta intervjupersoner. Hos Forum för levande historia finns modulerna Vad var Förintelsen? och Antisemitism då och nu och Antiziganism i historien och idag som kan ligga till grund för det fortsatta arbetet. Hos Forum för levande historia hittar du även inspelade vittnesmål från överlevare, med tillhörande klassrumsövningar. Vittnesmål kan ni även hitta hos berättargruppen EDUT samt hos Eternal Eco. Om er skola vill ha besök, digitalt eller fysiskt, av överlevande, deras barn eller barnbarn, går det att göra en intresseanmälan via till exempel EDUT eller Zikaron. I ”Resursbank för Young Voices for Tolerance” hittar ni bland annat en lista över personer som är tillgängliga för elevintervjuer.

Tips:

1. Övningen “Lär dig historiebruk och om rasism i historien” från Forum för levande historia.

2. Artikel av Redaktionen på Mobile Stories om Malmö International Forum on Holocaust Remembrance and Combating Antisemitism. Skolans ansvar i fokus på Malmökonferens.

 

Diskussionsövning: Vem/vad kan vara en trovärdig källa? Låt eleverna komma med förslag. Skriv upp på tavlan eller i ett gemensamt dokument.

Exempel:

  • Experten. Om din källa är en expert som du pratat med, exempelvis en forskare, ska det framgå vad som gör att just den personen är trovärdig. Experten bör ha en specialkunskap om just det som hen uttalar sig om. 
  • Caset. Caset är en intervjuperson som på något sätt är berörd av det du skriver om. Det kan vara någon som har upplevt en orättvisa eller någon som gjort något bra och som kan inspirera andra.
  • Vittnet. Ett vittne är någon som kan bekräfta det du skriver om Du ska helst samla in fler än ett vittnesmål som pekar på att händelsen som du tar upp i din artikel har ägt rum. 
  • Bilden. En bild, stillbild eller rörlig bild, som visar en något som händer kan också vara en källa. Tänk på att bilder kan ha manipulerats och inte alltid är sanna. 
  • Dokumentet. Ett dokument kan vara till exempel ett skrivet brev eller mejl, anteckningar från ett möte eller ett beslut från en myndighet eller från regeringen. 
  • Du. Du själv blir naturligtvis en källa när du publicerar något på nätet. 

Tips: Låt eleverna läsa artikeln “Ansvarige utgivaren: Så jobbar journalister med källkritik” som går att hitta under “Innehåll” i Mobile Stories verktyg. 

”Källorna och trovärdigheten” är en modell för att skapa struktur vid källgranskning i skarpt läge. När eleverna söker information på nätet bör de klassiska kriterierna Äkthet, Tid, Beroende och Tendens användas, i kombination med att kontrollera vad andra källor säger om den första källan.

Vid övning: Ge några förslag på källor som är kopplade till ämnet, både bra och några mindre bra. Låt eleverna gruppvis använda modellen nedan för att reflektera kring källans relevans och trovärdighet i det sammanhang källan ska användas i. Gå sedan igenom vad eleverna kommit fram till. Obs, eleverna måste inte sätta minus om de inte hittar något. 

Här kan mallen laddas ner:

Låt gärna eleverna läsa hjälpartikeln “Metoder för källkritik” i inloggat läge i Mobile Stories verktyg: https://app.mobilestories.se/content/info_article_x_16812

 

Detta är en guide för den som vill källgranska som ett proffs. Den här affischen är framtagen av Therese Personne på Nya Elementar med syfte att hjälpa skolor att värdera digitala källor. Skriv ut ett exemplar och sätt upp i klassrummet! Affischen finns att ladda ner här:

Här kan elever göra ett digitalt självtest som är framtaget av Uppsala universitet i samarbete med forskningsinstitutet Rise och föreningen Vetenskap & allmänhet. 

I den här utmaingen kan elever på högstadiet eller gymnasiet vässa sina kunskaper om medier, källkritik och lagar på nätet!

De kan göra testet upp till 15 gånger. Genom förklaringen efter varje fråga kan eleverna förbättra sitt resultat och bli mer nätsmarta för varje gång de gör testet! Om de får rätt på 90 procent av frågorna kan du ladda ner ett bevis som de kan lägga i sitt cv eller dela på sociala medier.

Läroplanen och globala mål

Ämnen: Samhällskunskap, historia, bild, svenska och svenska som andraspråk, engelska eller annan språkundervisning. 

FN:s globala mål: 16 FREDLIGA OCH INKLUDERANDE SAMHÄLLEN

Stöd för lärare: Svåra frågor i klassrummet | Forum för levande historia

Elevpublicistens etiska regler

Läs tillsammans “Elevpublicistens etiska regler” i verktyget (i inloggat läge) Mobile Stories under “Innehåll” om ni inte gjort det tidigare. Diskutera också gärna vad de olika punkterna innebär. Förenklat handlar de om att

  • Vara noggrann med sina källor och aldrig publicera felaktigheter eller bidra till ryktesspridning på nätet.
  • Aldrig kränka någons upphovsrätt eller användarvillkoren för gratis bilder hämtade från nätet (använd helst egna bilder eller illustrationer!)
  • Undvika att såra eller kränka en enskild person eller grupp i samhället.

Från idé till färdig artikel

Den här guiden med övningar syftar till att hitta intressanta intervjupersoner samt göra research på dessa för att sedan fundera ut vilka kontaktvägar som är lämpligast. När tiden är bokad återstår själva intervjun, bildsättning, produktion i verktyget Mobile Stories och spridning.

1. Brainstorma tillsammans i klassen på temat intressanta personer som eleverna skulle vilja kontakta inom ramen för ämnet? Hur kan vi förstå, berätta och ur olika vinklar belysa ämnet antisemitism, antiziganism, rasism och intolerans genom intressanta personer – då och nu? Kanske finns personerna på skolan, i elevernas egna eller i vårdnadshavares nätverk? Kanske vill eleverna kontakta en författare, en regissör – eller överlevande genom till exempel FFO Sverige (föreläsningsförmedling för överlevande)? Eleverna kan arbeta i grupp eller enskilt. Gör en gemensam lista över intervjupersoner på tavlan och fördela förslagen på intervjupersonerna mellan eleverna.

2. Fundera sedan tillsammans kring vilka vägar som kan vara bäst att gå för att få tag på personerna. Låt eleverna hjälpas åt. Skriv också upp möjliga kontaktvägar på tavlan. 

3. På vilket sätt kan intervjun genomföras? Fysiskt, via länk, mejl eller kanske telefon? Hur kan man ordna med bilder om man inte träffas fysiskt?

4. Vilken artikeltyp är lämplig att använda för intervjun? Titta gärna på beskrivningarna, under infotecknen i Mobile Stories artikelmallar i verktyget  innan ni bestämmer er. Beroende på hur mötet med intervjupersonen sedan sker och vad intervjupersonen vill ställa upp på kan detta behöva anpassas. 

Låt gärna eleverna använda mallen “Redaktionsmötet” för att få struktur på arbetet. Mallen finns att ladda ner här:

Läs tillsammans “Elevpublicistens etiska regler” i verktyget (i inloggat läge) Mobile Stories under “Innehåll” om ni inte gjort det tidigare. 

Intervjupersonerna skulle kunna vara:

    • En överlevande från Förintelsen eller överlevandes släkting.
    • En person som själv möter fördomar på grund av religion eller etniskt ursprung. Kontakter kan hittas genom församlingar eller föreningar. 
    • Någon som jobbar aktivt med att bekämpa antisemitism eller rasism i lokalsamhället eller på nätet, till exempel någon från en ideell organisation, en konstnär, en regissör eller en influenser.
    • En expert, till exempel en forskare, en författare, journalist eller en person med ett myndighetsuppdrag.
    • En person med som visat prov på civilkurage, som kan inspirera andra.

    I ”Resurser för kampanjen Young Voices for Tolerance” kan eleverna hitta förslag på intervjupersoner. 

Kontakta intervjupersoner

Innan intervjupersonen kontaktas bör eleverna göra research om personen de ska träffa och om ämnet: De bör ha grundkunskap om Förintelsen, som visar vad intolerans kan leda till om det dras till sin spets. De får gärna ha gått igenom en eller flera av övningarna i ”Källkritikmappen. Eleverna kan arbeta i grupp eller enskilt. 

Eleverna ska redan vid första kontakten berätta för intervjupersonen om de har för avsikt att publicera sitt arbete på den öppna plattformen Mobilestories.se. Be eleverna säkerställa att intervjupersonen är bekväm med detta. Intervjuerna kan också styras upp av läraren till exempel genom att bjuda in några personer via länk till klassrummet vid ett eller flera tillfällen. Då kan hela klassen vara med och lyssna på alla gästerna och en grupp elever kan få i uppdrag att ställa frågorna till “sin” intervjuperson. Även här behöver det vara tydligt för den inbjudna personen att mötet kan komma att spelas in för att eleverna lättare ska kunna citera rätt. Personen behöver också få möjlighet att läsa sina citat inför eventuell publicering och självklart ska personen vara med på att de blir intervjuade. 

Eleverna kan om de vill använda denna mall då de kontaktar personerna. 

Hej, jag heter _________ och går på skolan ___________ i _________. Vi gör ett arbete om ____________ och undrar om vi skulle kunna få intervjua dig och eventuellt publicera en ________ om detta? Vi tycker att det är viktigt att sprida kunskap om ___________och sprida dina erfarenheter av _____________ vidare. Vi jobbar därför med ett utbildande publiceringsverktyg som syftar till att producera och publicera genomarbetade artiklar på en öppen plattform, Mobile Stories. Du får självklart läsa dina citat innan publicering och ändra om något är fel. Vi skulle behöva en fin bild också. Om vi träffas vill vi gärna fotografera själva, om du föredrar att ses digitalt eller över telefon skulle vi bli glada om du har en eller flera bilder som vi kan få använda. 

Hör gärna av dig med förslag på tider då du skulle kunna genomföra intervjun. 

Tack på förhand. Med vänliga hälsningar _________________

Kontaktuppgifter __________________________

Eleverna kan också få stöd i intervjun med DN-journalisten Björn af Kleen:  Så får du intervjupersonerna att ställa upp (kräver inloggning i Mobile Stories publiceringsverktyg).

Nu har eleverna förhoppningsvis fått tag på en person som ställer upp på intervju. Dags för research. Låt eleverna göra sökningar på nätet om personen. Kanske hittar de artiklar där personen medverkat? Om personen är aktiv i en förening, församling eller inom ett yrke. Låt eleverna söka information om föreningen, församlingen eller yrket. Instruera eleverna att spara länkar till trovärdiga källor. Dessa ska sedan redovisas i artikeln i boxen “källor” i verktyget Mobile Stories där eleven också ska reflektera över varför källan är trovärdig. 

Ge eleverna tillgång till ”Resurser för Young Voices for Tolerance”. Be också eleverna skriva upp trovärdiga källor på tavlan eller i ett gemensamt dokument för att tipsa varandra. Vid en gemensam diskussion kan eleverna tillsammans få reflektera över varför källorna är trovärdiga eller inte.

Checklista till elever inför intervjun:

  • Ha koll på mobilens inspelningsfunktion. Testa innan. Säkerställ att intervjupersonen vet om att du spelar in.
  • Se till att mobilen är laddad – ta med en laddare för säkerhets skull.
  • Se till att frågebatteri finns att utgå från (men glöm inte följdfrågorna!).
  • Se till att du har en viss förkunskap om personen och ämnet genom din research.

Praktiska tips till eleverna under intervjun: https://mobilestories.se/så-lyckas-du-med-intervjun

  • Använd gärna inspelningsfunktionen på din mobiltelefon för att spela in intervjun. Använd gärna två telefoner för att säkra upp, alternativt spela in mötet i datorn om mötet sker via länk.
  • Glöm inte följdfrågor. För att göra en bra intervju behöver man gå vidare och djupare in i varje ämne. Låt din egen nyfikenhet styra!
  • Välj en lugn inspelningsplats, om ljudet ska användas i till exempel en podd ska rummet vara utan eko. Kuddar och textilier dämpar.

Tips till eleverna vid fotografering:

  • Fundera över vem som ska se bilden. Vad vill du att betraktaren ska känna?
  • Variera tajta porträtt och bilder på avstånd, gärna i en miljö som är den naturliga för intervjupersonen eller har annan koppling till ämnet. 
  • Ta många bilder ur flera vinklar! Det krävs ofta tid och för­troende för att få sitt ”fotoobjekt” att slappna av.
  • Tänk normkritiskt, hur kan du genom bilden bryta fördomar?
  • Låt den fotograferade personen se bilderna. Om personen blir nöjd är chansen större att hen sprider ditt arbete.
  • I de allra flesta artikeltyper på Mobile Stories blir liggande format bäst, alltså bilder som är tagna horisontellt som i exemplet nedan.

Horisontell bild på Hedi Fried. Foto: Lotta Bergseth

Dags att bearbeta bild- och textmaterialet i Mobile Stories. Visa eleverna hjälptexterna i verktyget, både de instrumentella som finns under de små frågetecknen och de som finns under (i)-tecknen eller under ”Innehåll” i huvudmenyn. Bädda in eventuella ljud eller filmklipp enligt instruktionerna. Be eleverna lägga ner extra omsorg på rubriken och ingressen samt val av bild. Helst ska eleverna ta egna bilder – eller illustrera. Om inte detta är möjligt, be intervjupersonen skicka bilder som är godkända att användas. Följ processen i verktyget med kamratgranskning, checkfrågor och redaktörens godkännande. Stäm av med “Elevpublicistens etiska regler”. Eleverna kan publicera på en eller flera av sajterna i Mobile Stories nätverk och gärna på Young Voices for Tolerance. Berätta för eleverna att artiklarna kan nomineras till Unga Journalistpriset, genom att publicera dem på Unga Journalistpriset-sidan som samtliga Mobile Stories-skolor har tillgång till.

Tips: Låt eleverna ta del av hjälptexterna under ”Innehåll” i huvudmenyn i Mobile Stories publiceringsverktyg:

Tips från digitala redaktören: Så hittar du en lockande rubrik

Det här behöver du veta om bilder

Tips från fotografen: Så fångar du nyhetsbilden

 

De elever vill publicera sina artiklar kan bli en del i kampanjen Young Voices for Tolerance och sprida dem i sociala medier med hashtaggen #YoungVoicesforTolerance. I figuren nedan kan eleverna få tips om hur de kan öka sina chanser att nå ut. Ladda ner den här:

Hur blev det?

Förslag på reflektionsfrågor.

  1. Vad har vi lärt oss?
  2. Vilka andra kan ha lärt sig något?
  3. Vad kan vi göra när vi ser antisemitism, antiziganism, rasism och intolerans i samhället? Försök att lista olika sätt att reagera i olika sammanhang.