Stoppa spridningen – lär andra om konspirationsteorier

Reportage/Standardartikel

Konspirationsteorier har alltid fascinerat, inte minst unga. Men med internet och sociala medier sprids de snabbare och nå ut till fler grupper i samhället än tidigare. Under pandemin har konspirationsteorierna blivit mer synliga i det offentliga rummet och i medierna, i samband med de uppmärksammade demonstrationer som arrangerats i flera svenska städer. Därmed har det blivit tydligt för alla hur viktigt det är att vi lär oss att känna igen dem och förstå den påverkan de kan ha på samhälle och individ.

I detta undervisningsexempel får eleverna kunskap om konspirationsteoriernas natur och historia och vilka trender som finns inom dagens ”konspirationsrörelse”. Kunskapen använder de sedan för att identifiera och kategorisera konspirationsteorier de stött på i sina egna flöden på sociala medier. Arbetet kan resultera i en krönika, där elever utifrån personliga erfarenheter av konspirationsteorier reflekterar och förmedlar kunskap till vuxna om vad som möter dem i deras flöden. De kan också välja att intervjua en kompis om samma sak eller någon av de intervjupersoner som finns tillgängliga för elevintervjuer på temat. Förslag på intervjupersoner finns i undervisningsexemplet nedan och i resursbanken för Young Voices for Tolerance. Använd gärna mallen för nyhetsartikel/standardartikel i Mobile Stories publiceringsverktyg för intervjuerna eller artikelmallen för krönika om eleven ska reflektera kring egna erfarenheter. Tipsa eleverna om hjälptexterna i infotecknet under varje artikelmall i verktyget Mobile Stories för att ta reda på vilken artikeltyp som passar elevens syfte. Några elever kanske vill bjuda in en intervjuperson till ett poddsamtal. Podden ska i så fall helst inte vara längre än 15 minuter.

Artiklarna kan publiceras och bli en del i kampanjen Young Voices for Tolerance samt spridas i sociala medier med hashtaggen #YoungVoicesforTolerance

Bakgrund

I Forum för levande historias material, Konspirationsteoriernas abc | Forum för levande historia, listas de olika kategorier som alla konspirationsteorier kan delas in i. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps har tagit fram skriften Konspirationsteorier och covid-19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning. På sid 37 finns en karta över konspirationsteorins beståndsdelar. Alla konspirationsteorier har sex saker gemensamt, enligt EU:s utbildningsmaterial Så upptäcker du konspirationsteorier samt Är det här en konspirationsteori? Kolla innan du delar | Europeiska kommissionen

Konspirationsteorier har ibland rasistiska inslag. Myten om en judisk konspiration spelar en stor roll i dagens antisemitism. Låt eleverna läsa kapitlet Myten om en judisk världskonspiration, som är ett klassrumsmaterial från Forum för levande historia. Läs mer om antisemitism i konspirationsteorier i utbildningsmaterialet från EU: Konspirationsteorier – kopplingar till antisemitism | Europeiska kommissionen

För att ge eleverna ett aktuellt exempel på hur antisemitismen sprids via konspirationsteorier i dag kan de läsa en debattartikel i Sydsvenskan av Klas Borell, professor i sociologi och socialt arbete 21-05-02: ”Antisemitiska idéer tycks få genomslag i den brokiga antivaccinationsrörelsen”

Tips

1. Aftonbladets Martin Aagårds poddserie ”Den största konspirationen” i tre delar, som är både utbildande och väldigt spännande att lyssna på.

2. Artikel av Redaktionen på Mobile Stories om Malmö International Forum on Holocaust Remembrance and Combating Antisemitism. Skolans ansvar i fokus på Malmökonferens.

Diskussionsövning: Vem/vad kan vara en trovärdig källa? Låt eleverna komma med förslag. Skriv upp på tavlan eller i ett gemensamt dokument.

Exempel:

Experten. Om din källa är en expert som du pratat med, exempelvis en forskare, ska det framgå vad som gör att just den personen är trovärdig. Experten bör ha en specialkunskap om just det som hen uttalar sig om.
Caset. Caset är en intervjuperson som på något sätt är berörd av det du skriver om. Det kan vara någon som har upplevt en orättvisa eller någon som gjort något bra och som kan inspirera andra.
Vittnet. Ett vittne är någon som kan bekräfta det du skriver om Du ska helst samla in fler än ett vittnesmål som pekar på att händelsen som du tar upp i din artikel har ägt rum.
Bilden. En bild, stillbild eller rörlig bild, som visar en något som händer kan också vara en källa. Tänk på att bilder kan ha manipulerats och inte alltid är sanna.
Dokumentet. Ett dokument kan vara till exempel ett skrivet brev eller mejl, anteckningar från ett möte eller ett beslut från en myndighet eller från regeringen.
Du. Du själv blir naturligtvis en källa när du publicerar något på nätet.

”Källorna och trovärdigheten” är en modell för att skapa struktur vid källgranskning. När eleverna söker information på nätet bör de klassiska kriterierna Äkthet, Tid, Beroende och Tendens användas, i kombination med att kontrollera vad andra källor säger om den första källan.

Ge några förslag på källor som är kopplade till ämnet, både bra och några mindre bra. Låt eleverna gruppvis använda modellen nedan för att reflektera kring källans relevans och trovärdighet i det sammanhang källan ska användas i. Gå sedan igenom vad eleverna kommit fram till. Obs, eleverna måste inte sätta minus om de inte hittar något.

Här kan mallen laddas ner:

Låt gärna eleverna läsa hjälpartikeln “Metoder för källkritik” i inloggat läge i Mobile Stories verktyg: https://app.mobilestories.se/content/info_article_x_16812

Detta är en guide för den som vill källgranska som ett proffs. Den här affischen är framtagen av Therese Personne på Nya Elementar med syfte att hjälpa skolor att värdera digitala källor. Skriv ut ett exemplar och sätt upp i klassrummet! Affischen finns att ladda ner här:

Här kan elever göra ett digitalt självtest som är framtaget av Uppsala universitet i samarbete med forskningsinstitutet Rise och föreningen Vetenskap & allmänhet.

I den här utmaingen kan elever på högstadiet eller gymnasiet vässa sina kunskaper om medier, källkritik och lagar på nätet!

De kan göra testet upp till 15 gånger. Genom förklaringen efter varje fråga kan eleverna förbättra sitt resultat och bli mer nätsmarta för varje gång de gör testet! Om de får rätt på 90 procent av frågorna kan du ladda ner ett bevis som de kan lägga i sitt cv eller dela på sociala medier.

Diskussionsövning: Vem/vad kan vara en trovärdig källa? Låt eleverna komma med förslag. Skriv upp på tavlan eller i ett gemensamt dokument.

Exempel:

Experten. Om din källa är en expert som du pratat med, exempelvis en forskare, ska det framgå vad som gör att just den personen är trovärdig. Experten bör ha en specialkunskap om just det som hen uttalar sig om.
Caset. Caset är en intervjuperson som på något sätt är berörd av det du skriver om. Det kan vara någon som har upplevt en orättvisa eller någon som gjort något bra och som kan inspirera andra.
Vittnet. Ett vittne är någon som kan bekräfta det du skriver om Du ska helst samla in fler än ett vittnesmål som pekar på att händelsen som du tar upp i din artikel har ägt rum.
Bilden. En bild, stillbild eller rörlig bild, som visar en något som händer kan också vara en källa. Tänk på att bilder kan ha manipulerats och inte alltid är sanna.
Dokumentet. Ett dokument kan vara till exempel ett skrivet brev eller mejl, anteckningar från ett möte eller ett beslut från en myndighet eller från regeringen.
Du. Du själv blir naturligtvis en källa när du publicerar något på nätet.

Här kan mallen laddas ner:

Låt gärna eleverna läsa hjälpartikeln “Metoder för källkritik” i inloggat läge i Mobile Stories verktyg: https://app.mobilestories.se/content/info_article_x_16812

Här kan elever göra ett digitalt självtest som är framtaget av Uppsala universitet i samarbete med forskningsinstitutet Rise och föreningen Vetenskap & allmänhet.

I den här utmaingen kan elever på högstadiet eller gymnasiet vässa sina kunskaper om medier, källkritik och lagar på nätet!

Läroplanen och globala mål

Ämnen: Samhällskunskap, historia, bild, svenska och svenska som andraspråk, engelska eller annan språkundervisning.

FN:s globala mål: 16 FREDLIGA OCH INKLUDERANDE SAMHÄLLEN

Stöd för lärare: Svåra frågor i klassrummet | Forum för levande historia

Elevpublicistens etiska regler

Läs tillsammans “Elevpublicistens etiska regler” i verktyget (i inloggat läge) Mobile Stories under “Innehåll” om ni inte gjort det tidigare. Diskutera också gärna vad de olika punkterna innebär. Förenklat handlar de om att

Vara noggrann med sina källor och aldrig publicera felaktigheter eller bidra till ryktesspridning på nätet.
Aldrig kränka någons upphovsrätt eller användarvillkoren för gratis bilder hämtade från nätet (använd helst egna bilder eller illustrationer!)
Undvika att såra eller kränka en enskild person eller grupp i samhället.

Från idé till färdig artikel

Den här guiden med övningar syftar till att hitta intressanta intervjupersoner och lära andra mer om konspirationsteorier. När tiden är bokad återstår själva intervjun, bildsättning, produktion i verktyget Mobile Stories och spridning av den färdiga artikeln.

Använd materialet i ”Bakgrund” ovan för att ge eleverna grundläggande kunskaper om konspirationsteorier. Eleverna ska sedan välja en konspirationsteori de stött på i sina sociala medier (om de inte kommer på något kan de få lite tid att söka). Skriv upp konspirationsteorierna de hittat på tavlan. Dela upp eleverna i mindre grupper och ”dela ut” en konspirationsteori till varje grupp, som de tillsammans ska undersöka.

Eleverna får sedan använda Forum för levande historias material om hur konspirationsteorier kategoriseras, Konspirationsteoriernas abc samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) karta över konspirationsteorins beståndsdelar, Konspirationsteorier och covid-19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning

Alla konspirationsteorier har sex saker gemensamt, enligt EU:s utbildningsmaterial Så upptäcker du konspirationsteorier. Visa dessa kriterier för eleverna:

En påstådd, hemlig komplott.
2. En grupp konspiratörer.
3. ”Bevis” som verkar stödja konspirationsteorin.
4. De hävdar helt felaktigt att inget händer av en slump och att sammanträffanden inte existerar. Inget är som det verkar och allt hänger samman.
5. Världen är uppdelad i goda och onda.
6. De lägger skulden på vissa människor och grupper

Kategorierna:

Händelsekonspirationer
Systemkonspirationer
Superkonspirationer

Dela in eleverna i grupper om tre eller fyra och låt dem diskutera följande frågor:

Vilka konspirationsteorier har gruppmedlemmarna träffat på i sina sociala medier? Välj en av teorierna.
2. Innehåller ”er” konspirationsteori samtliga punkter ovan? Checka av en i taget.
3. ”Är det en konspirationsteori? Kolla innan du delar” (I EU:s utbildningsmaterial Så upptäcker du konspirationsteorier – du behöver skrolla ner en bit för att hitta den). Diskutera och checka av punkterna mot ”er” teori.
4. Vilken kategori kan ”er” konspirationsteori placeras i (använd gärna materialet Konspirationsteoriernas abc | Forum för levande historia för vägledning)?
5. Finns det några rasistiska budskap i konspirationsteorin? Vilka grupper (folkgrupper, religiösa grupper etc) är det som blir i så fall misstänkliggjorda i konspirationsteorierna?
6. Vilka är det som sprider konspirationsteorin i sociala medier?

Nu har eleverna fått verktyg för att känna igen konspirationsteorier och se hur antisemitiska budskap sprids genom dem. Eleverna kan nu sprida kunskapen de fått vidare, genom att skriva en artikel om konspirationsteorier, hur man kan känna igen dem och vad varje enskild person kan göra för att stoppa spridningen.

De kan också ta kontakt med någon av de intervjupersoner som gjort sig tillgängliga för elevintervjuer i ”Resursbanken för Young Voices for Tolerance”.

Innan intervjupersonen kontaktas bör eleverna göra en grundlig research om personen de ska träffa och om ämnet: De bör också ha grundkunskap om konspirationsteorier, om deras kännetecken, kategorierna som listades ovan samt om konspirationsteoriernas kopplingar till antisemitism. Eleverna kan arbeta i grupp eller enskilt.

Eleverna ska, om de har tänkt att publicera intervjun, redan vid första kontakten berätta för intervjupersonen att de har för avsikt att publicera sitt arbete på den öppna plattformen, Mobilestories.se. Be eleverna säkerställa att intervjupersonen är bekväm med detta.

Välj en av experterna nedan för att göra intervjuer om konspirationsteorier eller hitta en egen person att kontakta:

Daniel Poohl, stiftelsen Expo
Daniel är expert på och har skrivit böcker om högerextrema rörelser.
Läs mer om Daniel Poohl här: https://expo.se/profil/daniel-poohl
Läs på om vad organisationen Expo gör på hemsidan och ställ frågor som matchar deras och Daniels expertområde.

Martin Aagård, journalist, AftonbladetMartin har i tre poddavsnitt granskat spridningen av konspirationsteorier i skuggan av Covid-19 och de restriktioner som införts med anledning av pandemin. Hans reportage är spännande att lyssna på och ger en värdefull inblick i den värld där konspirationsteorierna sprids. Granskningen, som utgörs av tre fristående avsnitt, kan med fördel användas som utbildningsmaterial för den som vill koppla undervisningen om konspirationsteorier och antisemitism till det som sker i samhället idag. Lyssna på Martins reportage här:

21-03-03 ‎Den största konspirationen| Del 3.| ”Pandemin är en bluff” i Apple Podcasts
Reportage om de som tror att pandemin är en bluff som skapats av ”globalister” som vill införa en total världsdiktatur. En idé som lutar sig mot den allra äldsta konspirationsteorin i världshistorien – den antisemitiska.

21-02-12: Den största konspirationen | Del 2.| Livet i Facebooksekten i Apple Podcasts
Gemensamt för alla konspirationsteorier är hatet mot media. Media ljuger och hindrar oss från att få veta vad som egentligen pågår här i världen. Men vad pågår i de sociala medier som konspirationsteoretikerna vänder sig till istället? Dessutom: Hur ska man prata med en anhörig som tror på konspirationsteorier och Fake News?

21-01-19 Den största konspirationen | Del 1 | Så blev yogamammorna Trumps fotsoldater

Klas Borell, professor i sociologi och socialt arbete vid Hälsohögskolan i Jönköping
Kan intervjuas om antisemitismen i antivaccinationsrörelsen

”Antisemitiska idéer tycks få genomslag i den brokiga antivaccinationsrörelsen.”

Annika Rabo, professor i socialantropologi vid Stockholms universitet. Annika kan berätta om vilka det är som tror på konspirationsteorier och varför. Hon är expert på hur konspirationsteorier sprids i Syrien. Läs mer om hennes forskning på hennes sida på universitetet nedan.

Annika Rabo – Socialantropologiska institutionen

Checklista till elever inför intervjun:

Ha koll på mobilens inspelningsfunktion. Testa innan. Säkerställ att intervjupersonen vet om att du spelar in.
Se till att mobilen är laddad – ta med en laddare för säkerhets skull.
Se till att frågebatteri finns att utgå från (men glöm inte följdfrågorna!).
Se till att du har en viss förkunskap om personen och ämnet genom din research.

Praktiska tips till eleverna under intervjun: https://mobilestories.se/så-lyckas-du-med-intervjun

Använd gärna inspelningsfunktionen på din mobiltelefon för att spela in intervjun. Använd gärna två telefoner för att säkra upp, alternativt spela in mötet i datorn om mötet sker via länk.
Glöm inte följdfrågor. För att göra en bra intervju behöver man gå vidare och djupare in i varje ämne. Låt din egen nyfikenhet styra!
Välj en lugn inspelningsplats, om ljudet ska användas i till exempel en podd ska rummet vara utan eko. Kuddar och textilier dämpar.

Tips till eleverna vid fotografering:

Fundera över vem som ska se bilden. Vad vill du att betraktaren ska känna?
Variera tajta porträtt och bilder på avstånd, gärna i en miljö som är den naturliga för intervjupersonen eller har annan koppling till ämnet.
Ta många bilder ur flera vinklar! Det krävs ofta tid och förtroende för att få sitt ”fotoobjekt” att slappna av.
Tänk normkritiskt, hur kan du genom bilden bryta fördomar?
Låt den fotograferade personen se bilderna. Om personen blir nöjd är chansen större att hen sprider ditt arbete.
I de allra flesta artikeltyper på Mobile Stories blir liggande format bäst, alltså bilder som är tagna horisontellt som i exemplet nedan.

Horisontell bild på Hedi Fried. Foto: Lotta Bergseth

Att skapa artiklar om konspirationsteorier kan vara en utmaning. Risken är stor att man – i stället för att stärka andras motståndskraft mot konspirationsteorier – ger dem ännu mer spridning. Elevreportrarna måste till exempel tänka på att många bara kommer att läsa rubriken till deras artiklar. Om själva konspirationsteorin lyfts upp i rubriken måste den därför tydligt slå fast att konspirationsteorin är falsk.

I sina artiklar om konspirationsteorier bör elevreportrarna:

Lyfta fram fakta och inte konspirationsteorier i rubrikerna
Trycka på fakta i brödtexten med hjälp av faktagranskad information
Varna för att det cirkulerar konspirationsteorier innan de hänvisar till dem
Förklara på vilket sätt de är vilseledande

Källa: Så upptäcker du konspirationsteorier | EU-kommissionen

Gå igenom punkterna ovan med eleverna. Därefter är det dags att bearbeta bild- och textmaterialet i Mobile Stories. Visa eleverna hjälptexterna i verktyget, både de instrumentella som finns under de små frågetecknen och de som finns under (i)-tecknen eller under ”Innehåll” i huvudmenyn. Bädda in eventuella ljud eller filmklipp enligt instruktionerna. Be eleverna lägga ner extra omsorg på rubriken och ingressen samt val av bild. Helst ska eleverna ta egna bilder – eller illustrera. Om inte detta är möjligt, be intervjupersonen skicka bilder som är godkända att användas. Följ processen i verktyget med kamratgranskning, checkfrågor och redaktörens godkännande. Stäm av med “Elevpublicistens etiska regler”. Eleverna kan publicera på en eller flera av sajterna i Mobile Stories nätverk och gärna på Young Voices for Tolerance. Berätta för eleverna att artiklarna kan nomineras till Unga Journalistpriset, genom att publicera dem på Unga Journalistpriset-sidan som samtliga Mobile Stories-skolor har tillgång till.

Tips: Låt eleverna ta del av hjälptexterna under ”Innehåll” i huvudmenyn i Mobile Stories publiceringsverktyg:

Tips från digitala redaktören: Så hittar du en lockande rubrik

Det här behöver du veta om bilder

Tips från fotografen: Så fångar du nyhetsbilden

Elevreportrarna måste tänka på att många bara kommer att läsa rubriken till deras artiklar när läsarna scrollar i sina sociala medier. Om själva konspirationsteorin lyfts upp i ett inlägg på sociala medier måste det därför tydligt framgå att konspirationsteorin är falsk.

I sina inlägg om konspirationsteorier bör elevreportrarna:

Lyfta fram fakta och inte konspirationsteorier i sig
Varna för att det cirkulerar konspirationsteorier innan de hänvisar till dem
Förklara på vilket sätt de är vilseledande

De elever vill publicera sina artiklar kan bli en del i kampanjen Young Voices for Tolerance och sprida dem i sociala medier med hashtaggen #YoungVoicesforTolerance. I figuren nedan kan eleverna få tips om hur de kan öka sina chanser att nå ut. Ladda ner den här:

Hur blev det?

Förslag på reflektionsfrågor.

Vad har vi lärt oss?
Vilka andra kan ha lärt sig något?
Vad kan vi göra när vi ser antisemitism, antiziganism, rasism och intolerans i samhället, till exempel på nätet? Försök att lista olika sätt att reagera i olika sammanhang.