Dela kunskap om judiskt liv idag

Reportage/Standardartikel

Detta lektionspaket syftar till att öka kunskapen om judiskt liv idag genom att unga i skolan får möta/prata med/mejla unga personer med judisk tillhörighet och ställa nyfikna och samtidigt respektfulla frågor för att sedan skapa artiklar. Genom att eleverna medverkar med sitt arbete i kampanjen Young Voices for Tolerance kan de vara med och bidra till en mer nyanserad bild av hur det är att vara jude i Sverige idag.

Enligt rapporten Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap, behöver flertalet skolor i Malmö utveckla sitt arbete med nationella minoriteter.

En av rapportens slutsatser handlar om de judiska ungdomarnas upplevda otrygghet:

”I princip alla intervjuade elever i Malmö har varit med om verbala eller fysiska angrepp av något slag någon gång, men hur vanligt och hur allvarligt det är varierar.”

Rapporten belyser också problematiken kring frånvaron av bilder och berättelser kring judars liv idag i skolans undervisning.

”Genom att stärka unga judars möjligheter att positivt identifiera sig med sin judiska kultur och tillhörighet, förminskas också antisemitismens verkningar. Ett sådant arbete är dock positivt oavsett förekomsten av antisemitism.”

Enligt Hanna Halpern, generalsekreterare på Judiska församlingen i Stockholm, finns en utbredd antisemitism som drabbar judiska barn och ungdomar även i Stockholm. Därför kommer huvudstaden följa Malmös exempel för att fördjupa kunskap kring hur vanlig antisemitismen är och hur den yttrar sig på förskolor, skolor och vuxenutbildning i Stockholm.

Inför intervjun i detta lektionsupplägg ska eleverna ta reda på så mycket som möjligt om judisk tradition och religion, mat och historia och utifrån denna research ta fram genomtänkta frågor. De kan också i samråd med sin intervjuperson välja att fokusera på det eller de ämnen som känns angelägna och bekväma att tala om. Intervjupersonen ska få chansen att godkänna sina citat innan publicering.

En tydlig vinkel är viktig för att väcka mottagarens intresse. Därför har vi valt att i detta lektionspaket lägga till en övning som heter just ”Hitta vinkeln”. Eleverna ska låta intervjupersonen läsa igenom/lyssna/titta igenom den producerade artikeln/videon/podden innan eventuell publicering.

Förslag på intervjupersoner finns i modulen nedan, ”Från idé till färdig artikel” och i resursbanken för Young Voices for Tolerance.

Använd gärna mallen för nyhetsartikel/standardartikel. Några elever kanske vill bjuda in en intervjuperson till ett poddsamtal, i så fall används artikeltypen ”podd”. Podden ska helst inte vara längre än 15 minuter. Det går också bra att skriva artiklarna på engelska eller andra språk.

Artiklarna kan publiceras och bli en del i kampanjen Young Voices for Tolerance samt spridas i sociala medier med hashtaggen #YoungVoicesforTolerance

Tips:

1. Ta gärna hjälp av modulen ”Bakgrund” här intill för att säkerställa att eleverna har grundläggande kunskap om Förintelsen och Antisemitism.

2. Artikel av Redaktionen på Mobile Stories om Malmö International Forum on Holocaust Remembrance and Combating Antisemitism. Skolans ansvar i fokus på Malmökonferens.

Diskussionsövning: Vem/vad kan vara en trovärdig källa? Låt eleverna komma med förslag. Skriv upp på tavlan eller i ett gemensamt dokument.

Exempel:

Experten. Om din källa är en expert som du pratat med, exempelvis en forskare, ska det framgå vad som gör att just den personen är trovärdig. Experten bör ha en specialkunskap om just det som hen uttalar sig om.
Caset. Caset är en intervjuperson som på något sätt är berörd av det du skriver om. Det kan vara någon som har upplevt en orättvisa eller någon som gjort något bra och som kan inspirera andra.
Vittnet. Ett vittne är någon som kan bekräfta det du skriver om. Du ska helst samla in fler än ett vittnesmål som pekar på att händelsen som du tar upp i din artikel har ägt rum.
Bilden. En bild, stillbild eller rörlig bild, som visar en något som händer kan också vara en källa. Tänk på att bilder kan ha manipulerats och inte alltid är sanna.
Dokumentet. Ett dokument kan vara till exempel ett skrivet brev eller mejl, anteckningar från ett möte eller ett beslut från en myndighet eller från regeringen.
Du. Du själv blir naturligtvis en källa när du publicerar något på nätet.

Tips: Låt eleverna läsa artikeln “Ansvarige utgivaren: Så jobbar journalister med källkritik” som går att hitta under “Innehåll” i Mobile Stories verktyg.

”Källorna och trovärdigheten” är en modell för att skapa struktur vid källgranskning. När eleverna söker information på nätet bör de klassiska kriterierna Äkthet, Tid, Beroende och Tendens användas, i kombination med att kontrollera vad andra källor säger om den första källan.

Ge några förslag på källor som är kopplade till ämnet, både bra och några mindre bra. Låt eleverna gruppvis använda modellen nedan för att reflektera kring källans relevans och trovärdighet i det sammanhang källan ska användas i. Gå sedan igenom vad eleverna kommit fram till. Obs, eleverna måste inte sätta minus om de inte hittar något.

Här kan mallen laddas ner:

Låt gärna eleverna läsa hjälpartikeln “Metoder för källkritik” i inloggat läge i Mobile Stories verktyg: https://app.mobilestories.se/content/info_article_x_16812

Detta är en guide för den som vill källgranska som ett proffs. Den här affischen är framtagen av Therese Personne på Nya Elementar med syfte att hjälpa skolor att värdera digitala källor. Skriv ut ett exemplar och sätt upp i klassrummet! Affischen finns att ladda ner här:

Här kan elever göra ett digitalt självtest som är framtaget av Uppsala universitet i samarbete med forskningsinstitutet Rise och föreningen Vetenskap & allmänhet.

I den här utmaingen kan elever på högstadiet eller gymnasiet vässa sina kunskaper om medier, källkritik och lagar på nätet!

Eleverna kan göra testet upp till 15 gånger. Genom förklaringen efter varje fråga kan eleverna förbättra sitt resultat och bli mer nätsmarta för varje gång de gör testet! Om de får rätt på 90 procent av frågorna kan du ladda ner ett bevis som de kan lägga i sitt cv eller dela på sociala medier.

Bakgrund

Vi behöver alla förstå historien för att själva kunna få syn på, reflektera över och stå emot den rasism och intolerans som finns i samhället. Förintelsen har hänt en gång och kan hända igen, säger Peter Kadar (1935–2020) i ett videoklipp från EDUT:

“Vaccinationen mot detta är att unga berättar och att de inte låter någon form av antisemitism, rasism eller intolerans gå förbi.”

Hos Forum för levande historia finns modulerna Vad var Förintelsen? och Antisemitism då och nu och Antiziganism i historien och idag som kan ligga till grund för det fortsatta arbetet. Hos Forum för levande historia hittar du även inspelade vittnesmål från överlevare, med tillhörande klassrumsövningar. Vittnesmål kan ni även hitta hos berättargruppen EDUT samt hos Eternal Echoes. Om er skola vill ha besök, digitalt eller fysiskt, av överlevande, deras barn eller barnbarn, går det att göra en intresseanmälan via till exempel EDUT eller Zikaron. I ”Resursbank för Young Voices for Tolerance” hittar ni bland annat en lista över personer som är tillgängliga för elevintervjuer.

Diskussionsfrågor:

1. Vad vet vi om hur det är att leva med en judisk identitet?

2. Vad vet vi om judisk tradition och religion?

Läroplanen och globala mål

Ämnen: Samhällskunskap, historia, bild, svenska och svenska som andraspråk, engelska eller annan språkundervisning.

FN:s globala mål: 16 FREDLIGA OCH INKLUDERANDE SAMHÄLLEN

Stöd för lärare: Svåra frågor i klassrummet | Forum för levande historia

Elevpublicistens etiska regler

Läs tillsammans “Elevpublicistens etiska regler” i verktyget (i inloggat läge) Mobile Stories under “Innehåll” om ni inte gjort det tidigare. Diskutera också gärna vad de olika punkterna innebär. Förenklat handlar de om att:

Vara noggrann med sina källor och aldrig publicera felaktigheter eller bidra till ryktesspridning på nätet.
Aldrig kränka någons upphovsrätt eller användarvillkoren för gratis bilder hämtade från nätet (använd helst egna bilder eller illustrationer!)
Undvika att såra eller kränka en enskild person eller grupp i samhället.

Från idé till färdig artikel

Den här guiden med övningar syftar till att förstå mer om hur det är att leva inom den judiska minoriteten idag. I uppgiften ingår att hitta intressanta intervjupersoner som kan hjälpa till att nyansera bilden av judisk kultur. Eleverna får sedan genomföra intervjuer med personerna, producera artiklar för att sedan sprida kunskap vidare till fler.

Alla som förstår vad det innebär att själv sålla och vinkla både i bild, video, ljud och text får också en förståelse för att även annan information består av ett urval som någon gjort för ett visst syfte.

Diskutera detta tillsammans med eleverna: Vad är en vinkel? Titta i dagstidningar. Hur ser rubriker och bilder ut? Hur samspelar de? Vad lockar till läsning? Vad gör att du som konsument vill läsa mer?

Låt eleverna intervjua varandra i par, fem minuter/intervju: Under intervjuerna ska eleverna hitta något spännande, överraskande eller ovanligt gällande varandra. Det kan handla om allt från intressen, familj, historia, känslor eller husdjur till begåvning eller åsikter. Sedan gäller det att komma på en lockande rubrik, beskriva hur en bild av personen skulle se ut och kanske till och med skriva en kort ingress utifrån intervjun. Målet är att få de andra att vilja veta mer och prata med personen bakom rubriken redan på nästa rast. Det viktiga i övningen är att ställa bra frågor, välja ut det mest intressanta och lyfta detta. När alla gjort sina intervjuer oc hittat bra rubriker kan resultatet delas med de övriga i klassen.

Viktigt! Eleverna bör få chansen att godkänna rubriken om sig själv innan den eventuellt blir uppläst för de övriga.

Använd materialet ”Bakgrund” i den rosa fliken ovan för att ge eleverna möjlighet att läsa på om Förintelsen samt om antisemitism. Eleverna kan därefter använda några av länkarna nedan för att göra research och välja att fokusera på och fördjupa sig inom ett visst område. Därefter kan eleverna söka mer bra källor på nätet eller på biblioteket.Hitta

Instagramkontot Stolt jude drivs av Judiska Ungdomsförbundet. Låt eleverna reflektera över: Varför tror eleverna att Judiska ungdomsförbundet driver kontot?

Här hittar eleverna fakta om judendom från Judiska församlingen i Stockholm. Här finns information om judiska högtider (JFST). Här finns de vanligaste frågorna om judendom och även svaren från Judiska församlingen i Malmö.

I programmet från UR Play, Min judiska historia medverkar 14-åriga Rebecka som funderar över sin judiska bakgrund och hur hennes släkt hamnade i Sverige.

Forum för levande historia har kartlagt antisemitiska attityder hos befolkningen i Sverige. Enkäten besvarades av drygt 3 500 personer och visar att rasistiska attityder mot judar har minskat sedan 2005. Mira Kelber, judinna och ordförande för Judisk Ungdom i Malmö tycker att hon märkt att fler judar vågar vittna om sina upplevelser.

Om judisk identitet, Forum för levande historia.

Klipp från Förintelsens minnesdag, 2021 från Judiska församlingen i Stockholm.

Ett seminarium från Almedalen om antisemitism och det judiska minoritetskapet i Sverige.

Personer som kan kontaktas för intervju hittar du också i resursbanken.

Checklista till elever inför intervjun:

Ha koll på mobilens inspelningsfunktion. Testa innan. Säkerställ att intervjupersonen vet om att du spelar in.
Se till att mobilen är laddad – ta med en laddare för säkerhets skull.
Se till att frågebatteri finns att utgå från (men glöm inte följdfrågorna!).
Se till att du har en viss förkunskap om personen och ämnet genom din research.

Praktiska tips till eleverna under intervjun: https://mobilestories.se/så-lyckas-du-med-intervjun

Använd gärna inspelningsfunktionen på din mobiltelefon för att spela in intervjun. Använd gärna två telefoner för att säkra upp, alternativt spela in mötet i datorn om mötet sker via länk.
Glöm inte följdfrågor. För att göra en bra intervju behöver man gå vidare och djupare in i varje ämne. Låt din egen nyfikenhet styra!
Välj en lugn inspelningsplats, om ljudet ska användas i till exempel en podd ska rummet vara utan eko. Kuddar och textilier dämpar.

Tips till eleverna vid fotografering:

Fundera över vem som ska se bilden. Vad vill du att betraktaren ska känna?
Variera tajta porträtt och bilder på avstånd, gärna i en miljö som är den naturliga för intervjupersonen eller har annan koppling till ämnet.
Ta många bilder ur flera vinklar! Det krävs ofta tid och förtroende för att få sitt ”fotoobjekt” att slappna av.
Tänk normkritiskt, hur kan du genom bilden bryta fördomar?
Låt den fotograferade personen se bilderna. Om personen blir nöjd är chansen större att hen sprider ditt arbete.
I de allra flesta artikeltyper på Mobile Stories blir liggande format bäst, alltså bilder som är tagna horisontellt som i exemplet nedan.

Horisontell bild på Hedi Fried. Foto: Lotta Bergseth

I Resursbanken finns namn och kontaktuppgifter till judiska ungdomar och unga vuxna judar som gärna ställer upp som intervjupersoner i detta sammanhang. De är förberedda på att de kanske blir kontaktade och känner till sammanhanget. Det går också såklart att söka i sina egna nätverk eller kontakta den lokala judiska församlingen.

Eleverna kan om de vill använda denna mall då de kontaktar personerna.

Hej, jag heter _________ och går på skolan ___________ i _________. Vi gör ett arbete om ____________ och undrar om vi skulle kunna få intervjua dig och eventuellt publicera en ________ om detta? Vi tycker att det är viktigt att sprida kunskap om ___________och sprida dina erfarenheter av _____________ vidare. Vi jobbar därför med ett utbildande publiceringsverktyg som syftar till att producera och publicera genomarbetade artiklar på en öppen plattform, Mobile Stories. Du får självklart läsa dina citat innan publicering och ändra om något är fel. Vi skulle behöva en fin bild också. Om vi träffas vill vi gärna fotografera själva, om du föredrar att ses digitalt eller över telefon skulle vi bli glada om du har en eller flera bilder som vi kan få använda.

Hör gärna av dig med förslag på tider då du skulle kunna genomföra intervjun.

Tack på förhand. Med vänliga hälsningar _________________

Kontaktuppgifter __________________________

Eleverna kan också få stöd i intervjun med DN-journalisten Björn af Kleen: Så får du intervjupersonerna att ställa upp (kräver inloggning i Mobile Stories publiceringsverktyg).

Dags att bearbeta bild- och textmaterialet i Mobile Stories. Visa eleverna hjälptexterna i verktyget, både de instrumentella som finns under de små frågetecknen och de som finns under (i)-tecknen eller under ”Innehåll” i huvudmenyn. Bädda in eventuella ljud eller filmklipp enligt instruktionerna. Be eleverna lägga ner extra omsorg på rubriken och ingressen samt val av bild. Helst ska eleverna ta egna bilder – eller illustrera. Om inte detta är möjligt, be intervjupersonen skicka bilder som är godkända att användas. Följ processen i verktyget med kamratgranskning, checkfrågor och redaktörens godkännande. Stäm av med “Elevpublicistens etiska regler”. Eleverna kan publicera på en eller flera av sajterna i Mobile Stories nätverk och gärna på Young Voices for Tolerance. Berätta för eleverna att artiklarna kan nomineras till Unga Journalistpriset, genom att publicera dem på Unga Journalistpriset-sidan som samtliga Mobile Stories-skolor har tillgång till.

VIKTIGT: Intervjupersonen bör ha fått chansen att godkänna sina citat innan publicering.

Tips: Låt eleverna ta del av hjälptexterna under ”Innehåll” i huvudmenyn i Mobile Stories publiceringsverktyg:

Tips från digitala redaktören: Så hittar du en lockande rubrik

Det här behöver du veta om bilder

Tips från fotografen: Så fångar du nyhetsbilden

Om eleverna vill att deras artikel, podd eller film ska nå fler än Mobile Stories läsare. Låt eleverna ta hjälp av denna tips-mall för inspiration. Ladda ner den här:

Hur blev det?

Förslag på reflektionsfrågor:

”På vilket sätt har din förståelse för judar och judisk identitet i Sverige utvecklats?”
Vilka andra kan ha lärt sig något?
Vad kan vi göra när vi ser en onyanserad och stereotypisk bild av judendom eller andra minoriteter i samhället? Försök att lista olika sätt att reagera i olika sammanhang.
”Vilka nya kunskaper tar du med dig efter arbetet med intervjun?”