Reportage från Förintelsens minnesplatser

Reportage/Standardartikel

Detta lektionspaket syftar till att göra ett reportage om ett studiebesök vid ett förintelse- eller koncentrationsläger. Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) arrangerar sedan många år elevresor till Förintelsens platser. Museet Auschwitz-Birkenau erbjuder också virtuella besök med guide.

Artikeltypen reportage skiljer sig från exempelvis en nyhetsartikel eller ett nyhetsinslag framför allt genom närvaron. Reportern använder alla sina sinnen för att förmedla närvarokänsla i ljud, bild eller text. Det kan handla om dofter, ljud eller om synintryck. Dessa vävs ihop med citat från intervjupersoner, berättelser från platsen och faktabeskrivande partier om lägret, Förintelsen eller det valda ämnet. Det är mer fokus på bilder än i en vanlig standard-/nyhetsartikel. Titta gärna på andras reportage på Mobilestories.se för inspiration!

Att besöka ett läger kan vara en omvälvande upplevelse som långt ifrån alla får vara med om. Det finns därför ett stort värde i att förmedla upplevelsen till andra.

Men väl hemma i det invanda klassrummet kan det kännas tomt och konstigt att redovisa sina upplevelser i form av ett skriftligt prov. Det är mycket viktigt att eleverna får möjlighet att bearbeta intrycken från resan på alternativa sätt, såväl direkt efter hemkomsten som längre fram. Att berätta för andra fyller en viktig funktion.
(Från Forum för Levande Historia)

De artiklar som publiceras kan bli en del i kampanjen Young Voices for Tolerance samt spridas i sociala medier med hashtaggen #YoungVoicesforTolerance

Tips:

Artikel av Redaktionen på Mobile Stories om Malmö International Forum on Holocaust Remembrance and Combating Antisemitism. Skolans ansvar i fokus på Malmökonferens.

Helena Trus, reporter på Expressen (tidigare Aftonbladet) och författare till boken ”Ett kilo socker: farmor glömmer aldrig priset på sitt liv” (Norstedts, 2019), om vad som är viktigt att tänka på i ett reportage:

Diskussionsövning: Vem/vad kan vara en trovärdig källa? Låt eleverna komma med förslag. Skriv upp på tavlan eller i ett gemensamt dokument.

Exempel:

Experten. Om din källa är en expert som du pratat med, exempelvis en forskare, ska det framgå vad som gör att just den personen är trovärdig. Experten bör ha en specialkunskap om just det som hen uttalar sig om.
Caset. Caset är en intervjuperson som på något sätt är berörd av det du skriver om. Det kan vara någon som har upplevt en orättvisa eller någon som gjort något bra och som kan inspirera andra.
Vittnet. Ett vittne är någon som kan bekräfta det du skriver om. Du ska helst samla in fler än ett vittnesmål som pekar på att händelsen som du tar upp i din artikel har ägt rum.
Bilden. En bild, stillbild eller rörlig bild, som visar en något som händer kan också vara en källa. Tänk på att bilder kan ha manipulerats och inte alltid är sanna.
Dokumentet. Ett dokument kan vara till exempel ett skrivet brev eller mejl, anteckningar från ett möte eller ett beslut från en myndighet eller från regeringen.
Du. Du själv blir naturligtvis en källa när du publicerar något på nätet.

”Källorna och trovärdigheten” är en modell för att skapa struktur vid källgranskning. När eleverna söker information på nätet bör de klassiska kriterierna Äkthet, Tid, Beroende och Tendens användas, i kombination med att kontrollera vad andra källor säger om den första källan.

Ge några förslag på källor som är kopplade till ämnet, både bra och några mindre bra. Låt eleverna gruppvis använda modellen nedan för att reflektera kring källans relevans och trovärdighet i det sammanhang källan ska användas i. Gå sedan igenom vad eleverna kommit fram till. Obs, eleverna måste inte sätta minus om de inte hittar något.

Här kan mallen laddas ner:

Låt gärna eleverna läsa hjälpartikeln “Metoder för källkritik” i inloggat läge i Mobile Stories verktyg: https://app.mobilestories.se/content/info_article_x_16812

Detta är en guide för den som vill källgranska som ett proffs. Den här affischen är framtagen av Therese Personne på Nya Elementar med syfte att hjälpa skolor att värdera digitala källor. Skriv ut ett exemplar och sätt upp i klassrummet! Affischen finns att ladda ner här:

Här kan elever göra ett digitalt självtest som är framtaget av Uppsala universitet i samarbete med forskningsinstitutet Rise och föreningen Vetenskap & allmänhet.

I den här utmaingen kan elever på högstadiet eller gymnasiet vässa sina kunskaper om medier, källkritik och lagar på nätet!

Eleverna kan göra testet upp till 15 gånger. Genom förklaringen efter varje fråga kan eleverna förbättra sitt resultat och bli mer nätsmarta för varje gång de gör testet! Om de får rätt på 90 procent av frågorna kan du ladda ner ett bevis som de kan lägga i sitt cv eller dela på sociala medier.

Bakgrund

Vi behöver alla förstå historien för att själva kunna få syn på, reflektera över och stå emot den rasism och intolerans som finns i samhället. Förintelsen har hänt en gång och kan hända igen, säger Peter Kadar (1935–2020) i ett videoklipp från EDUT:

“Vaccinationen mot detta är att unga berättar och att de inte låter någon form av antisemitism, rasism eller intolerans gå förbi.”

Hos Forum för levande historia finns modulerna Vad var Förintelsen? och Antisemitism då och nu och Antiziganism i historien och idag som kan ligga till grund för det fortsatta arbetet. Hos Forum för levande historia hittar du även inspelade vittnesmål från överlevare, med tillhörande klassrumsövningar. Vittnesmål kan ni även hitta hos berättargruppen EDUT samt hos Eternal Eco. Om er skola vill ha besök, digitalt eller fysiskt, av överlevande, deras barn eller barnbarn, går det att göra en intresseanmälan via till exempel EDUT eller Zikaron. I ”Resursbank för Young Voices for Tolerance” hittar ni bland annat en lista över personer som är tillgängliga för elevintervjuer.

Läroplanen och globala mål

Ämnen: Samhällskunskap, historia, bild, svenska och svenska som andraspråk, engelska eller annan språkundervisning.

FN:s globala mål: 16 FREDLIGA OCH INKLUDERANDE SAMHÄLLEN

Stöd för lärare: Svåra frågor i klassrummet | Forum för levande historia

Elevpublicistens etiska regler

Läs tillsammans “Elevpublicistens etiska regler” i verktyget (i inloggat läge) Mobile Stories under “Innehåll” om ni inte gjort det tidigare. Diskutera också gärna vad de olika punkterna innebär. Förenklat handlar de om att:

Vara noggrann med sina källor och aldrig publicera felaktigheter eller bidra till ryktesspridning på nätet.
Aldrig kränka någons upphovsrätt eller användarvillkoren för gratis bilder hämtade från nätet (använd helst egna bilder eller illustrationer!)
Undvika att såra eller kränka en enskild person eller grupp i samhället.

Från idé till färdig artikel

Den här guiden med övningar handlar om att förmedla den kunskap och de omvälvande intryck eleverna själva får vid ett besök i ett koncentrationsläger till andra som också behöver lära sig mer.

För att få ut så mycket som möjligt av resan till Förintelsens minnesplatser krävs en del förberedelser. Du som lärare kan få hjälp med att förbereda eleverna och stöd i rollen som reseledare för elevgruppen genom Forum för Levande Historia har en genomgripande lärarguide för resor till Förintelsen minnesplatser.

Här kan du också beställa eller ladda ner resehandledning och guider till Förintelsens minnesplatser i Polen.

Använd gärna materialet ”Bakgrund” i den rosa fliken ovan för att ge eleverna möjlighet att läsa på om Förintelsen samt om antisemitism.

Om dina elever gör ett fysiskt besök vid ett förintelse- eller koncentrationsläger har de en fantastisk möjlighet att dokumentera och samla material som sedan kan användas i ett reportage. Bestäm på förhand om det ska bli en podd, en video eller ett reportage där text och bild har huvudrollen. Tipsa eleverna om att det alltid går att bädda in flera olika typer av medier i ett skrivet reportage, som ljudklipp med till exempel miljöljud som förmedlar närvaro eller ett videoklipp med en intervjuperson.

Påminn eleverna om att ha ett block eller anteckningsfunktionen i mobilen nära till hands för att göra anteckningar om de egna intrycken eller om berättelser som förmedlas på platsen. Eleverna kanske föredrar att spela in små ”anteckningar” som stöd för minnet, eller spela in det som guiden säger. Att bryta av texten med ett kort videoklipp där elevreportern ställer några frågor till en kompis, eller filmar kompisens reaktioner kan bidra till närvarokänslan. Var noga med att eleverna först försäkrar sig om att kompisen eller intervjupersonen vill vara med i reportaget även om det senare kommer att publiceras online.

Tänk också på att materialet kan bli svårt att överblicka om eleven spelar in allt som sägs. Bättre att våga välja det viktigaste!

Observera att det inte är tillåtet att ha med sig mobilen på alla platser – säkra därför upp med penna och papper.

Det går alldeles utmärkt att göra ett reportage om besöket och om lägret i sin helhet, men det är också bra om några väljer vinklar som ger variation åt klassens arbeten. Någon kanske vill lägga mer fokus på en viss plats som ni besöker under resan, fördjupa sig i hur livet i lägret kunde se ut, i hur romerna eller någon av de andra grupper drabbades, berätta om den konst som producerats av fångar i Auschwitz eller om någon annan av de utställningar som finns både digitalt och fysiskt på museet.

Kanske går det att intervjua någon av de personer ni träffar på plats, men det går också att väva in intervjuer med till exempel Förintelseöverlevande, anhöriga, forskare och andra experter som kan intervjuas på hemmaplan, fysiskt eller via länk, i reportaget. I Resursbanken för Young Voices for Tolerance finns tips på personer som gärna ställer upp på intervjuer.

Om eleverna får en virtuell guidad tur på Auschwitz är det viktigt att det tydligt framgår i reportagen att eleverna inte är på plats fysiskt. Just närvarokänslan kan vara en utmaning i ett reportage från ett virtuellt besök. Då är det desto viktigare att eleven får med de egna reaktionerna och känslorna, eller förmedlar de starka berättelser som de får till sig under besöket. Ett virtuellt besök kan naturligtvis också vävas ihop med citat från någon som har egna erfarenheter av Förintelsens fasor.

Checklista till elever inför besöket:

Ha koll på mobilens inspelningsfunktion. Testa innan. Säkerställ att intervjupersonen eller den som guidar er på plats vet om att du spelar in.
Se till att mobilen är laddad – ta med en laddare för säkerhets skull.
Se till att frågebatteri finns att utgå från (men glöm inte följdfrågorna!).
Se till att du har en viss förkunskap om personen och ämnet genom din research.

Praktiska tips till eleverna under intervjun: Så lyckas du med intervjun

Använd gärna inspelningsfunktionen på din mobiltelefon för att spela in intervjun. Använd gärna två telefoner för att säkra upp, alternativt spela in mötet i datorn om mötet sker via länk.
Om möjligt, välj en lugn plats om du tänkt använda det inspelade ljudet.
Ställ gärna följdfrågor till guiden eller intervjupersonen. Låt din egen nyfikenhet styra!

Tips till eleverna vid reportagefotografering:

Fundera över vem som ska se bilden. Vad vill du att betraktaren ska känna? Kan du förtydliga den känsla du själv får på platsen till exempel genom att byta perspektiv eller att rama in platsen med en förgrund?
Variera översiktsbilder och detaljer. Om personer är med på bilderna, ta bilder av personen som även visar miljön runtomkring men även tajta porträtt.
Ta många bilder ur flera vinklar! Några steg åt sidan kan göra att din bild sticker ut och berör på djupet.
I de allra flesta artikeltyper på Mobile Stories blir liggande format bäst, alltså bilder som är tagna horisontellt som i exemplet nedan.

Horisontell bild på Hedi Fried. Foto: Lotta Bergseth

Dags att bearbeta materialet i Mobile Stories publiceringsverktyg. Visa eleverna hjälptexterna i verktyget, både de som finns under de små frågetecknen och de som finns under (i)-tecknen eller under ”Innehåll” i huvudmenyn. Välj artikeltypen Reportage eller Nyhets-/Standardartikel, och det är en textbaserad artikel, annars artikeltypen Podd eller Film. Tänk på att Reportage-mallen kräver fler fler bilder, så om det bara finns en bild är det bättre att välja Nyhets-/Standardartikel. I båda artikeltyperna finns möjlighet att bädda in ljud- eller filmklipp enligt instruktionerna i verktyget.

Uppmana eleverna att lägga särskild omsorg vid rubriken och ingress samt bildval. I första hand ska eleven ta egna bilder, till exempel vid besöket eller/och av sina intervjupersoner. Om det inte fungerar kan intervjupersonen kanske mejla bilder. Om de vill använda museets bilder, eller andra bilder som är publicerade på nätet, behöver de försäkra sig om att de inte bryter mot upphovsrätten. Titta på Mobile Stories film om upphovsrätt (8 minuter) tillsammans med eleverna, eller lägg in den i ett gemensamt dokument. Filmen handlar främst om bilder, men det funkar bra att hålla sig till samma regler när det gäller text, ljud eller video.

Följ processen i verktyget med kamratgranskning, checkfrågor och redaktörens godkännande. Stäm av med “Elevpublicistens etiska regler” (Välj verktygets huvudmeny och sedan Innehåll för att hitta dem). Eleverna kan publicera på en eller flera av sajterna i Mobile Stories nätverk och gärna på Young Voices for Tolerance. Berätta för eleverna att artiklarna kan nomineras till Unga Journalistpriset, genom att publicera dem på Unga Journalistpriset-sidan som samtliga Mobile Stories-skolor har tillgång till!

Lyssna gärna på journalisterna Jenny Ågren och Helena Trus tips (inspelat i samband med Unga Journalistpriset 2020):

Aftonbladets Jenny Ågren: Så lyckas du med podden!

Reporter Helena Trus: Så lyckas du med ditt reportage!

De elever som vill publicera sina artiklar kan bli en del i kampanjen Young Voices for Tolerance samt spridas i sociala medier med hashtaggen #YoungVoicesforTolerance. I figuren nedan kan eleverna få hjälp att tänka kring mottagare och hur de ska öka sina chanser att nå ut. Ladda ner den här:

Hur blev det?

Förslag på reflektionsfrågor:

Vad har vi lärt oss av besöket?
Vad lärde vi oss genom att göra ett reportage om besöket?
Har din syn på Förintelsen förändrats? Hur?