Antisemitism och rasism – vad möter unga idag?

Podd/Krönika

Detta undervisningexempel passar bra att genomföra i anslutning till arbete om demokrati, mänskliga rättigheter, i historieundervisningen, i samhällskunskapen i svenska, svenska som andraspråk eller i annan språkundervisning samt bild. Upplägget lämpar sig väl för ämnesövergripande samarbeten.

Förintelsen är skräckexemplet på vad som kan hända om vi inte håller liv i arbetet med mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. En viktig del i att förebygga liknande händelser i framtiden är att identifiera rasistiska och antidemokratiska strömningar i dag. Vad möter unga i deras vardag? Här kan unga bidra genom att reflektera kring och berätta om egna upplevelser av intolerans som de möter på nätet eller andra delar av livet. I det här undervisningsexemplet får eleverna först ta del av material från Eternal Echoes om hur hur fördomar och hat tar sig uttryck i dagens samhälle och reflektera kring hur det drabbar olika grupper i samhället. Därefter övar de sig på att reflektera kring egna eller kompisars upplevelser och skriva krönikor eller producera poddar utifrån de tankar som formulerats i diskussionen.

Dela in eleverna i grupper som får göra båda uppdragen, eller ett av dem.

Tips:

1. Gör gärna en eller flera av övningarna i ”Källkritiksmappen”.

2. Artikel av Redaktionen på Mobile Stories om Malmö International Forum on Holocaust Remembrance and Combating Antisemitism. Skolans ansvar i fokus på Malmökonferens.

Läroplanen och globala mål

Ämnen: Samhällskunskap, historia, bild, svenska och svenska som andraspråk, engelska eller annan språkundervisning.

FN:s globala mål: 16 FREDLIGA OCH INKLUDERANDE SAMHÄLLEN

Stöd för lärare: Svåra frågor i klassrummet | Forum för levande historia

Elevpublicistens etiska regler

Läs tillsammans “Elevpublicistens etiska regler” i verktyget (i inloggat läge) Mobile Stories under “Innehåll” om ni inte gjort det tidigare. Diskutera också gärna vad de olika punkterna innebär. Förenklat handlar de om att

Vara noggrann med sina källor och aldrig publicera felaktigheter eller bidra till ryktesspridning på nätet.
Aldrig kränka någons upphovsrätt eller användarvillkoren för gratis bilder hämtade från nätet (använd helst egna bilder eller illustrationer!)
Undvika att såra eller kränka en enskild person eller grupp i samhället.

Bakgrundsmaterial

Vi behöver alla förstå historien för att själva kunna få syn på, reflektera över och stå emot den rasism och intolerans som finns i samhället. Förintelsen har hänt en gång och kan hända igen, säger Peter Kadar (1935–2020) i detta klipp från EDUT:

“Vaccinationen mot detta är att unga berättar och att de inte låter någon form av antisemitism, rasism eller intolerans gå förbi.”

Hos Forum för levande historia finns modulerna Vad var Förintelsen? och Antisemitism då och nu och Antiziganism i historien och idag som kan ligga till grund för det fortsatta arbetet. Hos Forum för levande historia hittar du även inspelade vittnesmål från överlevare, med tillhörande klassrumsövningar. Vittnesmål kan ni även hitta hos berättargruppen EDUT samt hos Eternal Eco. Om er skola vill ha besök, digitalt eller fysiskt, av överlevande, deras barn eller barnbarn, går det att göra en intresseanmälan via till exempel EDUT eller Zikaron. I ”Resursbank för Young Voices for Tolerance” hittar ni bland annat en lista över personer som är tillgängliga för elevintervjuer.

Diskussionsövning: Vem/vad kan vara en trovärdig källa? Låt eleverna komma med förslag. Skriv upp på tavlan eller i ett gemensamt dokument.

Exempel:

Experten. Om din källa är en expert som du pratat med, exempelvis en forskare, ska det framgå vad som gör att just den personen är trovärdig. Experten bör ha en specialkunskap om just det som hen uttalar sig om.
Caset. Caset är en intervjuperson som på något sätt är berörd av det du skriver om. Det kan vara någon som har upplevt en orättvisa eller någon som gjort något bra och som kan inspirera andra.
Vittnet. Ett vittne är någon som kan bekräfta det du skriver om Du ska helst samla in fler än ett vittnesmål som pekar på att händelsen som du tar upp i din artikel har ägt rum.
Bilden. En bild, stillbild eller rörlig bild, som visar en något som händer kan också vara en källa. Tänk på att bilder kan ha manipulerats och inte alltid är sanna.
Dokumentet. Ett dokument kan vara till exempel ett skrivet brev eller mejl, anteckningar från ett möte eller ett beslut från en myndighet eller från regeringen.
Du. Du själv blir naturligtvis en källa när du publicerar något på nätet.

”Källorna och trovärdigheten” är en modell för att skapa struktur vid källgranskning i skarpt läge. När eleverna söker information på nätet bör de klassiska kriterierna Äkthet, Tid, Beroende och Tendens användas, i kombination med att kontrollera vad andra källor säger om den första källan.

Vid övning: Ge några förslag på källor som är kopplade till ämnet, både bra och några mindre bra. Låt eleverna gruppvis använda modellen nedan för att reflektera kring källans relevans och trovärdighet i det sammanhang källan ska användas i. Gå sedan igenom vad eleverna kommit fram till. Obs, eleverna måste inte sätta minus om de inte hittar något.

Här kan mallen laddas ner

Detta är en guide för den som vill källgranska som ett proffs. Den här affischen är framtagen av Therese Personne på Nya Elementar med syfte att hjälpa skolor att värdera digitala källor. Skriv ut ett exemplar och sätt upp i klassrummet! Affischen finns att ladda ner här:

Här kan elever göra ett digitalt självtest som är framtaget av Uppsala universitet i samarbete med forskningsinstitutet Rise och föreningen Vetenskap & allmänhet.

I den här utmaingen kan elever på högstadiet eller gymnasiet vässa sina kunskaper om medier, källkritik och lagar på nätet!

De kan göra testet upp till 15 gånger. Genom förklaringen efter varje fråga kan eleverna förbättra sitt resultat och bli mer nätsmarta för varje gång de gör testet! Om de får rätt på 90 procent av frågorna kan du ladda ner ett bevis som de kan lägga i sitt cv eller dela på sociala medier.

Identifiera rasistiska och antidemokratiska strömningar i dag

Den här guiden med övningar syftar till att förstå hur fördomar, rasism och propaganda spreds under andra världskriget för att sedan undersöka hur det ser ut idag och sprida kunskapen vidare till andra.

Eternal Echoes: Kan vi lära av Förintelsen? | Fördomar, rasism och hatbrott idag

Läs materialet i länken ovan och gör övningen “Matcha affischerna”.
Diskutera sedan frågorna som listas längst ned i materialet ovan:
- Vilka konsekvenser kan det få för en person att tillhöra en diskriminerad grupp, tror du? Fundera på olika aspekter av livet, till exempel jobbet, privatlivet, rättigheter etc.
- Har du själv upplevt fördomar, rasism eller diskriminering, eller känner du någon som har utsatts? Om svaret är ja, beskriv situationen.
- Vad kan människor göra för att motverka fördomar, rasism och diskriminering idag? Försök att ge åtminstone tre förslag. Ta gärna hjälp av Näthatshjälpen och Polisen sida om näthat.

Vad möter unga i deras vardag? Här kan unga bidra genom att reflektera kring och berätta om egna upplevelser av intolerans som de möter på nätet eller andra delar av livet. I poddar eller krönikor får eleverna berätta om egna eller andra bekantas upplevelser utifrån de tankar som formulerats i diskussionen.

Produktion:
Podd. Om din klass är van vid att producera poddar kan detta vara ett bra alternativ. Se till att eleverna först gör en struktur för podden och att en programledare utses som fördelar ordet. Glöm inte Elevpublicistens etiska regler om att inte hänga ut någon enskild person eller grupp eller såra eller skada någon genom podden.

Se tipsfilmen med programledaren Jenny Ågren från Aftonbladets poddredaktion. Filmen är 5 minuter lång och finns en bit ned på Unga Journalistprisets tävlingssajt

Krönika. Låt eleverna arbeta enskilt med att skriva krönikor med avstamp i frågorna i workshoppen.
Eleverna kan läsa infoartikeln om artikeltypen krönika i Mobile Stories verktyg (i inloggat läge): Detta är en krönika
Hos Mediekompass (tidigare Tidningen i skolan) hittar du en lite mer utförlig text om artikeltypen krönika : Krönika

Tipsa gärna eleverna om att skapa följande struktur i krönikan:
• Början. Inled med någonting du upplevt personligen. Gärna med en ögonblicksbild där du beskriver din upplevelse. Vad hände och hur kände du då?
• Mitten. Bredda det till att beskriva hur det är är en del av en större trend/fenomen/samhällsproblem.
• Slutet. Knyt ihop genom att återkoppla till början.

Exempel på bra elevkrönikor på Mobile Stories (jämför gärna uppbyggnaden av krönikorna med punkterna ovan):
Bruksgymnasiet i Östhammar: Låt inte ensamheten dränka dig!
Kyrkskolan i Ludvika: Jag skäms konstant

Be eleverna tänka på: Om de använder namn och bild på enskilda personer i sin text måste de först säkerställa att:
1. Personen har läst artikeln och godkänt att deras namn/bild publiceras på Mobilestories.se.
2. De måste säkerställa att enskilda personerna krönikan inte på något sätt skadas av att texten/bilden publiceras.

Propaganda, Eternal Echoes: Nazistisk ideologi | Propaganda

Läs materialet i länken ovan och gör övningen “Diskutera bilderna” i mindre grupper. Genom materialet får eleverna kunskap om hur nazisterna använde sig av propaganda, men också om hur samma tekniker används i dag. De övar sig också i att känna igen propaganda i ett antal affischer. Därefter följer ett antal diskussionsfrågor, där fråga 6 och 7 lämpar sig väl för en skrivuppgift, till exempel en krönika eller en debattartikel.

Visa eleverna till Expos symbollexikon för att göra dem uppmärksamma på högerextrema symboler som de kan bli exponerade för i sociala medier.

Frågor:
• Har du sett bilder med liknande budskap idag, kanske online? Ge exempel och beskriv hur dessa bilder påverkar dig känslomässigt!
• På vilket sätt är vi påverkade av propaganda idag? Vad kan det leda till?

Fördjupning. Lär dig mer om hur propaganda fungerar med klassrumsmaterialet från Fredens Hus (för högstadiet och gymnasiet): https://fredsportalen.se/temarummen/infosida-temarum-propaganda/temarummet-propaganda/

Krönika. Skriv en krönika som besvarar båda frågorna i workshoppen om propaganda.
Eleverna kan läsa infoartikeln om artikeltypen krönika i Mobile Stories verktyg (i inloggat läge): Detta är en krönika
Hos Mediekompass (tidigare Tidningen i skolan) hittar du en lite mer utförlig text om artikeltypen krönika : Krönika

Skapa gärna följande struktur i krönikan:
• Början. Inled med någonting du upplevt personligen. Gärna med en ögonblicksbild där du beskriver din upplevelse. Vad hände och hur kände du då?
• Mitten. Bredda det till att beskriva hur det är är en del av en större trend/fenomen/samhällsproblem.
• Slutet. Knyt ihop genom att återkoppla till början.

Bilder:
• Det bästa alternativet är att låta eleverna ta egna bilder eller illustrera sin artikel. Eleverna ska helst inte”skärmdumpa” från sociala medier då risken är stor att namn eller bilder kommer med på personer som inte gett sitt godkännande.
• Om det inte är möjligt att låta eleverna jobba med egna bilder, tipsa eleverna om artikeln så hittar du gratis bilder i inloggat läge. Här får eleverna hjälp att söka gratis bilder för publicering.

Exempel på bra elevkrönikor på Mobile Stories (jämför gärna uppbyggnaden av krönikorna med punkterna ovan):
Bruksgymnasiet i Östhammar: Låt inte ensamheten dränka dig!
Kyrkskolan i Ludvika: Jag skäms konstant

Tänk på: Om du använder namn och bild på enskilda personer i din text måste du först säkerställa att:
1. Personen har läst din artikel och godkänt att deras namn/bild publiceras på Mobilestories.se.
2. Du måste säkerställa att enskilda personerna i din krönika inte på något sätt skadas av att texten/bilden publiceras.

De elever som vill publicera sina artiklar kan bli en del i kampanjen Young Voices for Tolerance och sprida dem i sociala medier med hashtaggen #YoungVoicesforTolerance. I figuren nedan kan eleverna få tips om hur de kan öka sina chanser att nå ut. Ladda ner den här:

Hur blev det?

Förslag på reflektionsfrågor:

1. Vad har vi lärt oss?

2. Vilka andra kan ha lärt sig något?

3. Vad kan vi göra när vi ser antisemitism, antiziganism, rasism och intolerans i samhället? Försök att lista olika sätt att reagera i olika sammanhang.