Reportrar mot rasismer för allas lika värde
Du kan göra skillnad genom att berätta om det som berör dig och dina vänner. Du kan lära barn och vuxna om barns mänskliga rättigheter. Ord och bild kan bli dina verktyg!
På bilden, elever från Värner Rydénskolan. Foto: Lotta Bergseth
🎤📷📱
Reportrar mot rasismer för allas lika värde – här hittar du ditt uppdrag!
Grundskolefotboll mot rasismer handlar om varje barns rätt att bli behandlade likvärdigt och att kunna påverka sin omgivning och samhället. Detta står inskrivet i Barnkonventionen, som är svensk lag sedan januari 2020.
Ditt uppdrag är att sprida kunskap till barn och vuxna om barns rätt att bli behandlade likvärdigt. Dina tankar, idéer, åsikter och erfarenheter behövs för att Malmö ska utvecklas så att alla barn mår bra (se nedan för att veta mer om Artikel 2 i Barnkonventionen).
Du kommer att få använda ett digitalt verktyg som hjälper dig att skapa en artikel och sedan, om du vill, publicera den på sajten Mobilestories.se.
Längre ner på sidan i videospelaren hittar du videon ”Kom igång med Mobile Stories 2.0 i Malmö”. Med videon kan du, dina klasskompisar och din pedagog lära er använda publiceringsverktyget.
Din lärare har fått ett mejl med en länk till en kod som ni ska använda när ni skapar konto (Om din skola ännu inte är med i Grundskolefotboll mot rasismer, går det bra att kontakta oss på Mobile Stories för att få en kod. Skicka då ett mejl till hej@mobilestories.se) .
Missa heller inte videoklippen där elever från årskurs sex förra läsåret läser upp sina texter som de publicerade på Mobile Stories. Här kan du läsa Malmöelevers artiklar. Se Mohamed från Malmö när han pratade om sin artikel i TV4.
När du känner dig redo, välj ett av de fyra uppdragen nedan!
Mer information till din lärare finns längst ner på sidan.
…och tack för du är med oss och kämpar för alla barns mänskliga rättigheter ❤️️


BARNKONVENTIONEN, ARTIKEL 2
Inga barn får bli diskriminerade,
det vill säga bli sämre behandlade.
Det har ingen betydelse vilken färg barnet och barnets föräldrar har på huden,
om barnet är flicka eller pojke,
vilket språk barnet talar,
vilken gud barnet tror på,
om barnet har en funktionsnedsättning eller om barnet är rikt eller fattigt.
Mobbning i skolan kan till exempel vara diskriminering.
- JAG VILL SKRIVA EN KRÖNIKA
- Vad är en krönika?
- Diskutera
- Viktigt att tänka på
- Bild
- Så skriver du din krönika
- Mall för krönika
I en krönika reflekterar du kring dina egna upplevelser och erfarenheter. De flesta krönikor handlar om att skribenten (den som skriver) reagerat på någon händelse och vill skriva av sig. Den här krönikan ska handla om Artikel 2 i Barnkonventionen, det vill säga alla barns lika värde.
Exempel på krönikor:
För att hitta det du vill skriva om i din artikel kan det vara bra att först diskutera med en kompis eller lärare. Se förslag på diskussionsfrågor nedan. Gör gärna stödanteckningar som du kan använda när du skriver din krönika.
Diskussionsfrågor
1. Har du upplevt att du själv eller någon annan blivit orättvist behandlad på grund av något av det som du kan läsa om i Barnkonventionens kapitel 2? Hur fick det dig att känna och tänka?
2. Fanns det någon person som sa ifrån eller stod upp för dig eller den som blev orättvist behandlad? På vilket sätt?
3. Hur hade du velat att omgivningen reagerade?
4. Vad kan ni som är unga, eller vuxna göra för att barn och unga inte ska behöva utsättas för rasism, sexism eller andra kränkningar?
• Tänk på att din krönika kan bli läst av många personer om du väljer att publicera den på Mobilestories.se. Läsarna kan vara klasskamrater och lärare på skolan, men också personer som du inte känner. När du väl publicerat har du ingen kontroll över vem som läser.
• Innehåller din krönika någonting du själv har upplevt? Tänk noga igenom i så fall om det känns okej att berätta.
• Tänk på att inte nämna några namn på personer om du skriver om saker som kan vara känsliga. Detsamma gäller bilder på personer som texten handlar om.
Det allra finaste är om du eller någon kompis tecknar en bild som passar till din krönika. Det kan till exempel var ett porträtt av dig själv eller en illustration av situationen du beskriver i krönikan. Fotografera sedan din teckning och lägg in bilden i verktyget.
Det går också bra att fotografera en bild som passar till krönikan. Om du själv är med på bild vill vi att du stämmer av med dina vårdnadshavare och lärare.
Försök gärna förmedla en känsla i bilden som stärker det du vill säga med krönikan.
Ta gärna hjälp av din bildlärare för att få fler tips!
Om du vill skriva en krönika väljer du artikelmallen ”Krönika” i Mobile Stories publiceringsverktyg. Du behöver en rubrik, ingress, brödtext och bild. Klicka på frågetecknen i de olika boxarna för att få veta hur du ska göra.
Nu har du förhoppningsvis en idé om vad du vill skriva om. Utgå gärna från samma diskussionsfrågor när du skriver din krönika (men du ska inte ha med frågorna i din text). Tänk på att inte skriva ut några namn på personer i din text.
1. Har du upplevt att någon blivit orättvist behandlad? Beskriv händelsen!
2. Fanns det någon person som sa ifrån eller stod upp för den som blev orättvist behandlad? Hur då?
3. Vad kan unga eller vuxna göra för att Artikel 2 ska uppfyllas?
- JAG VILL GÖRA EN DEBATTARTIKEL
- Vad är en debattartikel?
- Diskutera
- Viktigt att tänka på
- Bild
- Så skriver du debattartikel
- Mall för debattartikel
I debattartikeln lyfter du fram din åsikt om något. Målet är att få andra att förstå och helst tycka likadant som du själv, för att på sikt få till en förändring. Din åsikt kallas för en ”tes”. I debattartikeln ska du använda ”argument” och ”bevis” som stärker din ”tes” .
Exempel på debattartiklar:
Lyssna på oss! Mobile Stories
För att få idéer till vad du kan skriva om kan det vara bra att först diskutera med en kompis eller med din lärare. Fundera över frågorna nedan. Gör gärna stödanteckningar som du kan använda när du skriver din debattartikel.
1. Läs texten ur Barnkonventionen högre upp på sidan.
2. Kan du ge exempel på när barn inte behandlas lika i Sverige? Hitta gärna fakta som visar på att det faktiskt är så. Fakta kan vara till exempel statistik (som Friends-rapporten i exempelartikeln Se och agera mot rasism i skolan). Be en lärare eller skolbibliotekarie om hjälp med att hitta bra källor.
3. Varför är det viktigt att alla barn behandlas lika, oavsett religion, hudfärg, kultur, kön, utseende och åsikter? Hur påverkas barn och unga som blir sämre behandlade? Hitta gärna fakta som styrker din tes eller intervjuer med personer som drabbats. Ta hjälp av lärare eller skolbibliotekarie.
4. Finns det något man skulle kunna göra för att det ska bli bättre?
5. Vem eller vilka skulle kunna göra så att det blev bättre?
• Tänk på att din debattartikel kan bli läst av många personer om du väljer att publicera den på Mobilestories.se. Läsaren kan vara klasskamrater och lärare på skolan, men också personer som du inte känner. När du väl publicerat har du ingen kontroll över vem som ser din artikel.
• Tänk på att inte nämna några namn på personer om du skriver om saker som kan vara känsliga. Detsamma gäller bilder på personer som texten handlar om.
Fotografera eller teckna en bild som du tycker beskriver det du vill säga med din debattartikel.
Om du till exempel skriver om mobbning så kan du ta en bild på en elev bakifrån som står i ett hörn på en skolgård. Du skulle också kunna fotografera personer som står och pratar i en ring – och bara fotografera ben och fötter.
Ta gärna hjälp av din bildlärare för att få fler tips!
I en debattartikel behöver du en ”tes”, ”argument”, ”bevis” och en ”uppmaning”. Vi tar hjälp av exempelartikeln Lyssna på oss! för att förklara.
Så här bygger du din debattartikel:
1. Inled med din tes. Tesen i vår exempelartikel Sluta mobba! är att det måste bli ett slut på mobbningen i skolan.
Vilken är din tes?
2. För att din artikel ska bli trovärdig behöver du underbygga med fakta, eller ”bevis”. Vad har Mohamed som skrivit exempelartikeln Sluta mobba! använt för källa? Titta längst ned i artikeln.
Kan du hitta fler källor som stärker det Mohamed skriver om att mobbning kan leda till att barn och unga vill ta sitt liv?
Var kan du hitta för källor och fakta som stärker din tes och visar att du har rätt? Ta hjälp av din lärare eller skolbibliotekarie!
3. I en debattartikel är dina argument viktiga för att övertyga läsaren. I exempelartikeln Sluta mobba! används följande argument för att mobbningen måste upphöra:
• Mobbning kan leda till sämre självförtroende hos den som drabbas.
• Mobbning kan leda till att den drabbade får sämre omdöme eller betyg i skolan.
• Mobbning kan till och med leda till att den drabbade vill ta sitt eget liv.
Vilka är dina argument?
4. Avsluta med en uppmaning. Vem är det som måste agera och vad bör de göra? I exempelartikeln Sluta mobba! så är det du och jag – eller den som läser artikeln – som uppmanas agera: Nästa gång du ser någon bli mobbad – säg ifrån! Var en bra förebild för andra!
Vem vill du rikta din uppmaning till?
Exempel på debattartiklar:
Lyssna på oss! | Mobile Stories
- JAG VILL GÖRA ETT BILDSPEL
- Vad är ett bildspel?
- Tema: "Här kan jag vara mig själv"
- Bilder
- Viktigt att tänka på
Om du gillar att uttrycka dig i bild kan du välja att berätta om någonting genom att fotografera eller teckna. Ett bildspel Om du vill göra ett bildspel väljer du artikeltypen ”Galleri” i Mobile Stories publiceringsverktyg. Du behöver minst tre bilder, rubrik, ingress och bildtexter. Klicka på frågetecknen i de olika boxarna för att få veta hur du ska göra.
Kan du hitta rubrik, ingress och bildtext i exemplet nedan?
Exempel på bildspel:
I den här uppgiften ska du visa vuxna och beslutsfattare i Malmö vilka platser som får just dig att må bra och kunna vara dig själv. Om vuxna får veta vilka platser som gör barn och unga trygga, så kan de skapa fler sådana platser. Det kan vara på din plats i klassrummet, på fotbollsplanen, framför din dator på ditt rum, eller någon annanstans. Under varje bild som du laddar upp i Mobile Stories verktyg finns en rad för ”bildtext”. Där ska du motivera varför du känner dig trygg just här. Vad är det med den här platsen eller sammanhanget som gör att du kan vara dig själv? Ta gärna hjälp av frågorna:
– Varför känner du dig trygg på den här platsen?
– Finns det personer på den här platsen som får dig att må bra?
– Känner du dig sedd och bekräftad på den här platsen? Hur kommer det sig att du gör det?
– Finns det något med miljön, inredningen eller arkitekturen på den här platsen som får dig att känna dig trygg?
Glöm inte att också skriva förnamnet på dig själv om det är du som tagit bilden. Om du valt ett påhittat namn skriver du det namnet istället. Detta kallas för upphovsperson i verktyget. På bildtextraden ser du hur du ska skriva din bildtext och upphovsperson.
Om du gör illustrationer behöver du fotografera av dem för att ladda upp dem. Om du inte har en egen mobiltelefon att fotografera med, fråga din lärare om hjälp.
I den här uppgiften blir bilden extra viktig eftersom det är bilden som ska förmedla en känsla av trygghet. Tänk på att inte fotografera på för långt avstånd, då bilderna blir ganska små på Mobile Stories. Försök att variera bilder och ibland fotografera detaljer. En detalj kan till exempel vara en fotboll på en fotbollsplan, din bänk i skolan, en basketkorg i idrottshallen eller en böcker på ett bibliotek. Tänk också på att ljuset varierar över dagen och kan ge helt olika känsla i bilden beroende på väder och tidpunkt.
Du kan självklart även välja att teckna de platser du känner att du kan vara dig själv.
Ta gärna hjälp av din bildlärare för att få fler tips!
• Tänk på att ditt bildspel kan bli sett av många personer om du väljer att publicera det på Mobilestories.se. De som ser ditt bildspel kan vara klasskamrater och lärare på skolan, men också personer som du inte känner. När du väl publicerat ditt bildspel har du ingen kontroll över vem som ser det.
• Tänk på att alltid fråga om lov om en person syns på din bild. Om du till exempel har bilder på personer i din familj så måste du fråga dem om det är okej att de är med i din artikel som kommer synas på nätet. Detsamma gäller namn på personer som bilden visar.
- JAG VILL GÖRA EN INTERVJU
- Vad är en intervju?
- Kontakta en intervjuperson
- Bild
- Viktigt att tänka på
- Förslag på frågor
- Så skriver du din intervju
- Mall för att göra en intervju
Intervjun är journalistens kanske allra vanligaste metod. Den används till exempel för att få någons åsikt i en viss fråga eller för att få information från någon som är expert på det ämne man skriver om. Men intervjun kan också vara ett sätt att lyfta fram en spännande person som gjort något bra. I den här uppgiften ska du hitta en person som på något sätt får barn och unga att känna sig lyssnade på och trygga.
Exempel på intervjuer:
1. John är både svensk och jude|Mobile Stories
2. Vi måste lyfta fram rösterna från förorten|Mobile Stories
3. Michelle Kadir om att vara chef på Youtube Sverige | Mobile Stories
Finns det någon i din närhet som får barn och unga att känna sig trygga och må bra? Det kan vara en annan elev som alltid är en bra kompis, en lärare eller fritidsledare på skolan. Det kan också vara en förälder eller någon vuxen som arbetar för barns lika värde.
Det finns såklart olika sätt att kontakta intervjupersonen. Du kan ringa, kontakta på sociala medier, mejla eller ta kontakt direkt om personen finns i din närhet.
Den här mallen kan vara bra att utgå ifrån om du mejlar någon som du inte känner:
Hej, jag heter _________ och går på skolan ___________ i _________. Vi gör ett arbete om Artikel 2 i Barnkonventionens och undrar om vi skulle kunna få intervjua dig på detta tema? Vi kanske också kommer att publicera intervjun på medieplattformen Mobilestories.se om det är okej med dig.
Vi har valt att kontakta dig för att vi tycker att du är en förebild när det gäller att arbeta för barns lika värde. Du får självklart läsa dina citat innan publicering och ändra om något är fel. Vi skulle behöva en fin bild också. Om vi träffas vill vi gärna fotografera själva, om du föredrar att ses digitalt eller över telefon skulle vi bli glada om du har en eller flera bilder som vi kan få använda.
Hör gärna av dig med förslag på tider då du skulle kunna göra intervjun.
Tack på förhand. Med vänliga hälsningar _________________
Kontaktuppgifter __________________________
Du behöver också en bild till din artikel. Om du träffar personen du intervjuar i verkligheten kan du fråga om du får ta bilder. Ta flera bilder för att sedan kunna välja den bästa! Det är bra att fotografera i en miljö som säger något om personen.
Om du träffar personen via länk går det bra att ta en på skärmen när du gör intervjun.
Om du gör intervjun via mejl eller telefon kan du be personen skicka en bild på sig själv, som du kan använda.
Naturligtvis går det jättebra att teckna en bild av personen istället för att fotografera.
Ta gärna hjälp av din bildlärare för att få fler tips!
Om du tänker publicera intervjun på Mobilestories.se är det viktigt att du talar om det redan när du tar kontakt med din intervjuperson. Tycker din intervjuperson att det känns okej?
Att spela in intervjun kan vara ett bra stöd för minnet. Glöm i så fall inte att först fråga om intervjupersonen tycker att det är okej att bli inspelad.
Erbjud intervjupersonen att läsa sina citat när du är klar med artikeln!
Vilka frågor du ställer beror såklart på vem du intervjuar. Använd gärna något av förslagen nedan (om de passar) eller hitta på egna frågor!
• Vem är du? Berätta om dig själv med högst fem meningar!
• Vad är det viktigaste du lärt dig genom att arbeta med barn och unga?
• Hur tycker du att vi i Sverige lever upp till Artikel 2 i Barnkonventionen?
• Hur gör du för att barn och unga ska våga ta plats och visa vad de tycker och känner?
• Har du några tips till andra vuxna som vill veta mer om vad barn och unga känner och tänker?
Om du vill skriva en intervju väljer du artikelmallen ”Nyhetsartikel” i Mobile Stories publiceringsverktyg. Du behöver en rubrik, ingress, brödtext och bild.Klicka på frågetecknen i de olika boxarna för att få veta hur du ska göra.
En intervju kan skrivas på två olika sätt. Du kan välja att skriva ut dina frågor, som i exempel 3 nedan. Då är frågorna i fetstil för att läsaren ska förstå vem som säger vad. Eller så kan du väva in intervjupersonens svar, som i exempel 1 och 2. Det är lite svårare.
I alla exempel använder du talstreck (–) för att visa att det är intervjupersonen som säger något. Kan du hitta talstrecken i exemplen nedan?
Exempel på intervjuer:
1. John är både svensk och jude|Mobile Stories
2. Vi måste lyfta fram rösterna från förorten|Mobile Stories
3. Michelle Kadir om att vara chef på Youtube Sverige | Mobile Stories

Lotta Bergseth och Jenny Sköld
Journalister och grundare av Mobile Stories
Om det uppkommer frågor: Mejla frågan till oss på Mobile Stories. Skriv till jenny@mobilestories.se. Beskriv ditt problem/fråga, berätta vilken artikel det gäller (rubriken) och vad du heter i verktyget så löser vi frågan tillsammans.
👩🏫 Till dig som är lärare eller skolbibliotekarie 🧑🏫
Detta elevuppdrag är ett samarbete mellan Grundskolefotboll mot rasismer och publiceringsverktyget Mobile Stories inför årets antirasistiska arbete. Grundskolefotboll mot rasismer handlar om varje barns rätt att bli likvärdigt behandlade och att kunna påverka sin omgivning och samhället. Detta står inskrivet i Barnkonventionen, som är svensk lag sedan januari 2020.
Reportrar mot rasismer är ett pilotprojekt där sjätteklassare bjuds in att använda Mobile Stories verktyg, som tidigare främst använts av elever på högstadiet och gymnasiet.
Mobile Stories vision är ett samhälle där barn och unga inte bara fostras till demokratiska medborgare utan faktiskt deltar på riktigt och påverkar samhällsutvecklingen. Vi tror på en skola där barn och unga förstår vikten av att själv vara en trovärdig källa för att kunna påverka, informera och väcka debatt. Ett sätt att göra detta är att låta barn arbeta med journalistiska metoder. I Mobile Stories idealkommun används barn och ungas skiftande erfarenheter och perspektiv som underlag för beslutsfattare och i utformandet av aktiviteter och verksamheter som berör dem.
Vi hoppas att dina elever ska vilja sprida kunskap till andra om barns rätt att bli behandlade lika med hjälp av Mobile Stories publiceringsverktyg och plattform. Här nedan finns några viktiga saker att tänka på innan dina elever börjar.
Shkurte Momcilla: Så gjorde jag för att inkludera hela klassen i arbetet med artikeln
Shkurte Momcilla deltog med sin klass i pilotprojektet Reportrar mot rasismer för allas lika värde, under våren 2022. Hennes klass valde att göra en debattartikel tillsammans, där alla elever fick bidra, men där tre elever fick i uppdrag att finslipa texten.
Här berättar hon hur hon la upp arbetet.
Moment 1
Jag kopierade några olika artiklar från olika tidningar och från olika delar i tidningen.
Metoden EPA
E = Enskilt = Eleverna läser olika artiklar ensam.
P = I par diskuterar eleverna om artiklarna som fångade deras intresse.
A= Alla, gemensam genomgång om vilka artiklar som vi tycker var mest spännande, vi valde tillsammans ut artikeln om Värner Rydenskoaln.
Eleverna identifierade källorna i artiklarna. Vem har sagt vad? Hur trovärdigt är det? De letade efter svåra/nya begrepp, spännande uttryck och strök under dem i texten. Sedan gick vi igenom de svåra/nya begreppen på tavlan. Eleverna fick komma på ytterligare bra uttryck (synonymer).
Moment 2
Bildanalys. Jag visade bilder som var tagna från artiklarna. Eleverna fick parvis förutspå vad som kan ha hänt på bilderna. Vad kände och tyckte eleverna när de tittade på bilderna. Varför då? Jag skrev upp alla idéer och tankar på tavlan. Jag använde bilder på Värner Rydenskolan, gamla elever som har gått på skolan och betygskataloger.
Här kunde vi även prata om Barnkonventionen. Jag som lärare kunde förbereda lektionen eftersom det redan förra lektionen kom upp hur viktigt skolan är för barnen och att det är deras rättighet.
Moment 3
Vi gick igenom strukturen för en artikel, rubrik, ingress och löptext. Därefter började vi skriv en gemensam text tillsammans i klassen. Eleverna kom med förslag på formuleringar.
Moment 4
Tre elever fick i uppdrag att finslipa texten och skriva ner texten med hjälp av verktyget Mobilestorie.
Moment 5
När texten var färdig läste vi upp texten i klassen. Vi hade diskussioner om demokratins värde och om hur yttrandefrihet och tryckfriheten gör det möjligt för oss att yttra oss och säga ifrån.
Samarbetsavtal
Utbildningsförvaltningen i Malmö stad har redan signerat ett PUB-avtal för användning av Mobile Stories verktyg. Den som är rektor på din skola behöver dock skriva på ett samarbetsavtal med Mobile Stories för att ni ska kunna använda verktyget (skapa testkonto under tiden är ok för pedagoger). Att använda verktyget är kostnadsfritt, detta tack vare Google.org (Googles globala välgörenhetsorganisation) och ett samarbete med Grundskolefotboll mot rasismer. Vi arbetar just nu för att skicka ut och samla in påskrivna avtal från rektorer. Dessa skolor har redan avtal och kan alltså börja använda verktyget tillsammans med sina elever:
Krokbäcksskolan
Apelgårdsskolan
Kommunikationsskolan
Kungshögskolan
Videdalsskolan
Värner Rydénskolan
Bulltoftaskolan
Johannesskolan
Lindängesskolan
Stenkulaskolan
Djupadalsskolan
Geijerskolan
Toftanässkolan
Lorensborgsskolan
Risebergsskolan
Gullviksskolan
Nydalaskolan
Annebergsskolan
Hermodalsskolan
Rosengårdsskolan
Monbijouskolan
Fridhemsskolan
Söderkullaskolan
Holmaskolan
Klaghamnsskolan
Sorgenfriskolan
Augustenborgsskolan
Oxievångsskolan
Rörsjöskolan
Om elevrepresentanternas uppdrag
Detta lektionspaket är ett samarbete mellan Grundskolefotboll mot rasismer och publiceringsverktyget Mobile Stories. Här kan du läsa elevers artiklar.
Grundskolefotboll mot rasismer handlar om varje barns rätt att bli likvärdigt behandlade och att kunna påverka sin omgivning och samhället. Detta står inskrivet i Barnkonventionen, som är svensk lag sedan januari 2020.
Mobile Stories är ett verktyg och en plattform för att lyfta barns och ungas röster samt ett verktyg för att träna sitt källkritiska tänkande genom att själv bli en trovärdig källa. Eleverna tränar också sin förmåga att uttrycka sig och befäster sina kunskaper genom att berätta för en mottagare om vad de själva lärt sig.
Dina elevers uppdrag är att sprida kunskap till andra om barns rätt att bli behandlade lika.
Eleverna har tillgång till ett digitalt verktyg som hjälper dem att skapa och publicera artiklar på sajten Mobilestories.se. Tänk på att det alltid är upp till eleverna om de i slutändan vill publicera sina artiklar. Ni använder videon ”Testa Mobile Stories” (du hittar den här ovan) för att lära er använda publiceringsverktyget tillsammans. Eleverna kan sedan välja ett eller flera av de fyra uppdragen som finns här på sidan.
OBS: För att du som är pedagog + elever ska kunna skapa konto och använda videon behöver ni använda den voucher/kod som du fått tillgång till genom ett mejl från Grundskolefotboll mot rasismer.
Namn på elever som deltar/skriver/fotar illustrerar: Det är upp till eleverna om de vill använda sitt förnamn som avsändare i artiklarna. Vi föreslår att eleverna använder förnamn, skolans namn, enligt exemplet ”Julia, Stadsskolan”. Det går också bra att använda ett påhittat namn (pseudonym). Detta beskrivs i videon.
Namn på andra: När eleverna skriver om andra personer ska de inte använda personernas fullständiga namn, det räcker med förnamn. Undantaget är om någon gjort något bra vilket framkommer i en intervju eller om eleverna intervjuat en vuxen person. I alla de fall där namn uppges måste personen förstå sammanhanget och ha sagt okej till att medverka.
Bilder på andra: Eleverna behöver på samma sätt som med namn vara noga med att fråga personer som medverkar på bilder om det är okej för det aktuella sammanhanget. Elever får gärna illustrera. Detta passar mycket bra i artiklar som denna, som Serena på Lindängesskolan gjort. Hon lät en kompis hjälpa henne att skapa ett porträtt.
De fyra uppdragen: De fyra uppdragen som eleverna kan välja mellan har lite olika svårighetsgrad. Bildspelsuppdraget kan passa elever som inte vill skriva så mycket text. Debattartikeln kräver lite mer. Du som är lärare kan gärna hjälpa eleverna att hitta ett uppdrag som passar deras förutsättningar!
Läroplanen och globala mål
Läs här om kopplingen till läroplanen, till Globala målen och till Barnkonventionen.
Elevpublicistens etiska regler
Elever som arbetar med Mobile Stories behöver följa “Elevpublicistens etiska regler”. De finns inne i verktyget i inloggat läge också. Här kan du ladda ner en affisch i PDF-format för utskrift.
Förenklat handlar reglerna om att:
- Vara noggrann med sina källor och aldrig publicera felaktigheter eller bidra till ryktesspridning på nätet.
- Aldrig kränka någons upphovsrätt eller användarvillkoren för gratis bilder hämtade från nätet (använd helst egna bilder eller illustrationer!)
- Aldrig såra eller kränka en enskild person eller grupp i samhället.
- Skilja på åsikter och fakta.
Stöd för lärare
Stöd för lärare: Svåra frågor i klassrummet | Forum för levande historia
Mer supportmaterial kring Mobile Stories.
Vi på Mobile Stories kan gärna svara på frågor om journalistik och publiceringar. Hör av dig till jenny@mobilestories.se
Om du har frågor gällande Grundskolefotboll mot rasismer och arbetet med Barnkonventionen i Malmö, kontakta Gustavo Nazar. https://malmodelar.malmo.se/resursmaterial/oppna-malmo-hur-ser-din-dromstad-ut/
Källkritik
I verktyget Mobile Stories finns en avdelning där eleverna ska fylla i de källor som de använt sig av. Eleverna får också redogöra för varför de tycker att källan är trovärdig.
Diskussionsövning: Vem/vad kan vara en trovärdig källa?
Vanliga källor inom journalistiken:
- Experten. Om din källa är en expert som du pratat med, exempelvis en forskare, ska det framgå vad som gör att just den personen är trovärdig. Experten bör ha en specialkunskap om just det som hen uttalar sig om.
- Caset. Caset är en intervjuperson som på något sätt är berörd av det du skriver om. Det kan vara någon som har upplevt en orättvisa eller någon som gjort något bra och som kan inspirera andra.
- Vittnet. Ett vittne är någon som kan bekräfta det du skriver om Du ska helst samla in fler än ett vittnesmål som pekar på att händelsen som du tar upp i din artikel har ägt rum.
- Bilden. En bild, stillbild eller rörlig bild, som visar en något som händer kan också vara en källa. Tänk på att bilder kan ha manipulerats och inte alltid är sanna.
- Dokumentet. Ett dokument kan vara till exempel ett skrivet brev eller mejl, anteckningar från ett möte eller ett beslut från en myndighet eller från regeringen.
- Du. Du själv blir naturligtvis en källa när du publicerar något på nätet.
