Krönika eller debattartikel om diskriminering

Podd/Krönika/Debattartikel

Detta undervisningexempel passar bra att genomföra i anslutning till arbete om demokrati, mänskliga rättigheter, i historieundervisningen, i samhällskunskapen i svenska, svenska som andraspråk eller i annan språkundervisning samt bild. Upplägget lämpar sig väl för ämnesövergripande samarbeten. 

En viktig del i att få syn på och förebygga diskriminering är att reflektera kring fördomar och det djupt mänskliga behovet av att placera varje ny människa vi möter i ett fack. 

I detta lektionsupplägg utgår vi ifrån Forum för Levande Historias klassrumsmaterial Att dela in människor i grupper.

Tillhörande lärarhandledning hittar du här: Vittnesmål med klassrumsövningar – lärarhandledning

Med utgångspunkt i vittnesmålsövningarna ska eleverna sedan välja mellan att skriva en krönika eller en debattartikel på temat diskriminering.

Ta gärna hjälp av lärarhandledningen Att arbeta med fördomar i klassrummet, från Forum för Levande Historia.

Tips:

1. Gör en eller flera av övningarna i ”Källkritiksmappen”.

2. Artikel av Redaktionen på Mobile Stories om Malmö International Forum on Holocaust Remembrance and Combating Antisemitism. Skolans ansvar i fokus på Malmökonferens.

Läroplanen och globala mål
Ämnen: Samhällskunskap, historia, bild, svenska och svenska som andraspråk, engelska eller annan språkundervisning. 

FN:s globala mål: 16 FREDLIGA OCH INKLUDERANDE SAMHÄLLEN

Stöd för lärare: Svåra frågor i klassrummet | Forum för levande historia

Elevpublicistens etiska regler
Läs tillsammans “Elevpublicistens etiska regler” i verktyget (i inloggat läge) Mobile Stories under “Innehåll” om ni inte gjort det tidigare. Diskutera också gärna vad de olika punkterna innebär. Förenklat handlar de om att

  • Vara noggrann med sina källor och aldrig publicera felaktigheter eller bidra till ryktesspridning på nätet.
  • Aldrig kränka någons upphovsrätt eller användarvillkoren för gratis bilder hämtade från nätet (använd helst egna bilder eller illustrationer!)
  • Undvika att såra eller kränka en enskild person eller grupp i samhället.
Bakgrundsmaterial
Vi behöver alla förstå historien för att själva kunna få syn på, reflektera över och stå emot den rasism och intolerans som finns i samhället. Förintelsen har hänt en gång och kan hända igen, säger Peter Kadar (1935–2020) i detta klipp från EDUT:

Vaccinationen mot detta är att unga berättar och att de inte låter någon form av antisemitism, rasism eller intolerans gå förbi.”

Hos Forum för levande historia finns modulerna Vad var Förintelsen? och Antisemitism då och nu och Antiziganism i historien och idag som kan ligga till grund för det fortsatta arbetet. Hos Forum för levande historia hittar du även inspelade vittnesmål från överlevare, med tillhörande klassrumsövningar. Vittnesmål kan ni även hitta hos berättargruppen EDUT samt hos Eternal Echoes. Om er skola vill ha besök, digitalt eller fysiskt, av överlevande, deras barn eller barnbarn, går det att göra en intresseanmälan via till exempel EDUT eller Zikaron. I ”Resursbanken för Young Voices for Tolerance” hittar ni bland annat en lista över personer som är tillgängliga för elevintervjuer.

Diskussionsövning: Vem/vad kan vara en trovärdig källa? Låt eleverna komma med förslag. Skriv upp på tavlan eller i ett gemensamt dokument.

Exempel:

  • Experten. Om din källa är en expert som du pratat med, exempelvis en forskare, ska det framgå vad som gör att just den personen är trovärdig. Experten bör ha en specialkunskap om just det som hen uttalar sig om. 
  • Caset. Caset är en intervjuperson som på något sätt är berörd av det du skriver om. Det kan vara någon som har upplevt en orättvisa eller någon som gjort något bra och som kan inspirera andra.
  • Vittnet. Ett vittne är någon som kan bekräfta det du skriver om Du ska helst samla in fler än ett vittnesmål som pekar på att händelsen som du tar upp i din artikel har ägt rum. 
  • Bilden. En bild, stillbild eller rörlig bild, som visar en något som händer kan också vara en källa. Tänk på att bilder kan ha manipulerats och inte alltid är sanna. 
  • Dokumentet. Ett dokument kan vara till exempel ett skrivet brev eller mejl, anteckningar från ett möte eller ett beslut från en myndighet eller från regeringen. 
  • Du. Du själv blir naturligtvis en källa när du publicerar något på nätet. 

”Källorna och trovärdigheten” är en modell för att skapa struktur vid källgranskning i skarpt läge. När eleverna söker information på nätet bör de klassiska kriterierna Äkthet, Tid, Beroende och Tendens användas, i kombination med att kontrollera vad andra källor säger om den första källan.

Vid övning: Ge några förslag på källor som är kopplade till ämnet, både bra och några mindre bra. Låt eleverna gruppvis använda modellen nedan för att reflektera kring källans relevans och trovärdighet i det sammanhang källan ska användas i. Gå sedan igenom vad eleverna kommit fram till. Obs, eleverna måste inte sätta minus om de inte hittar något.

Här kan mallen laddas ner:

Låt gärna eleverna läsa hjälpartikeln “Metoder för källkritik” i inloggat läge i Mobile Stories verktyg: https://app.mobilestories.se/content/info_article_x_16812

Detta är en guide för den som vill källgranska som ett proffs. Den här affischen är framtagen av Therese Personne på Nya Elementar med syfte att hjälpa skolor att värdera digitala källor. Skriv ut ett exemplar och sätt upp i klassrummet! Affischen finns att ladda ner här:

Här kan elever göra ett digitalt självtest som är framtaget av Uppsala universitet i samarbete med forskningsinstitutet Rise och föreningen Vetenskap & allmänhet.

I den här utmaingen kan elever på högstadiet eller gymnasiet vässa sina kunskaper om medier, källkritik och lagar på nätet!

De kan göra testet upp till 15 gånger. Genom förklaringen efter varje fråga kan eleverna förbättra sitt resultat och bli mer nätsmarta för varje gång de gör testet! Om de får rätt på 90 procent av frågorna kan du ladda ner ett bevis som de kan lägga i sitt cv eller dela på sociala medier.

Från idé till färdig artikel

  1. I länken nedan hittar du klassrumsmaterial från Forum för levande historia, som handlar om gruppindelning och grupptillhörighet. Lyssna på vittnesmålen och gör diskussionsövningarna A och B. 

    Att dela in människor i grupper | Forum för levande historia

    Nu ska eleverna, eller du som är lärare, välja mellan övningarna C, E och F, som alla resulterar i olika typer av artiklar.

    Övning C – KRÖNIKA: Läraren delar in eleverna i mindre grupper för att diskutera frågorna i övningen. Utifrån dessa frågor ska eleverna sedan skriva en krönika om sina egna grupptillhörigheter. 

    Tips: Om eleverna behöver ytterligare hjälp att tänka kan de även reflektera kring kopplingen mellan egenskaper och yttre attribut:  Döma hunden efter håren | Forum för levande historia

    Övning E – DEBATTARTIKEL: Här ska eleverna läsa på om Diskrimineringslagen och intervjua en person med erfarenhet av att ha blivit diskriminerad. I uppgiften står att eleverna kan hitta en person som blivit omskriven. Försök i stället att hitta förstahandskällor, alltså en riktig person som blivit diskriminerad utifrån definitionen i Diskrimineringslagen. Det kan vara en klasskompis, en släkting eller en av de intervjupersoner som finns i Resursbanken. 

    Övning F – KRÖNIKA: Här ska eleverna berätta om när de själva blev diskriminerade i en krönika. Övningen förutsätter förstås att eleven har erfarenhet av diskriminering. Annars passar övning E bättre. 

För övning E – DEBATTARTIKEL Som en del av researchen ska eleven helst göra en intervju med en riktig person på temat diskriminering. Intervjupersonerna kan hittas i Resursbanken eller genom en tidigare intervju som eleven hittar, där personen berättat om egna erfarenheter av diskriminering. Det kan också vara en person i klassen eller en släkting. Då behöver eleven kanske inte skriva något mejl utan ta kontakt på ett mer informellt sätt.

Eleverna ska redan vid första kontakten berätta för intervjupersonen om de har för avsikt att publicera sitt arbete på den öppna plattformen Mobilestories.se. Be eleverna säkerställa att intervjupersonen är bekväm med detta! Intervjuerna kan också styras upp av läraren, till exempel genom att bjuda in några personer via länk till klassrummet vid ett eller flera tillfällen. Då kan hela klassen vara med och lyssna på alla gästerna och en grupp elever kan få i uppdrag att ställa frågorna till “sin” intervjuperson. Även här behöver det vara tydligt för den inbjudna personen att mötet kan komma att spelas in för att eleverna lättare ska kunna citera rätt. Personen behöver också få möjlighet att läsa sina citat inför eventuell publicering och självklart ska personen vara med på att de blir intervjuade.

Eleverna kan om de vill använda denna mall då de kontaktar personerna.

Hej, jag heter _________ och går på skolan ___________ i _________. Vi gör ett arbete om ____________ och undrar om vi skulle kunna få intervjua dig och eventuellt publicera en ________ om detta? Vi tycker att det är viktigt att sprida kunskap om ___________och sprida dina erfarenheter av _____________ vidare. Vi jobbar därför med ett utbildande publiceringsverktyg som syftar till att producera och publicera genomarbetade artiklar på en öppen plattform, Mobile Stories. Du får självklart läsa dina citat innan publicering och ändra om något är fel. Vi skulle behöva en fin bild också. Om vi träffas vill vi gärna fotografera själva, om du föredrar att ses digitalt eller över telefon skulle vi bli glada om du har en eller flera bilder som vi kan få använda. 

Hör gärna av dig med förslag på tider då du skulle kunna genomföra intervjun. 

Tack på förhand. Med vänliga hälsningar _________________

Kontaktuppgifter __________________________

Checklista till elever inför intervjun:

  • Ha koll på mobilens inspelningsfunktion. Testa innan. Säkerställ att intervjupersonen vet om att du spelar in.
  • Se till att mobilen är laddad – ta med en laddare för säkerhets skull.
  • Se till att frågebatteri finns att utgå från (men glöm inte följdfrågorna!).
  • Se till att du har en viss förkunskap om personen och ämnet genom din research.

Praktiska tips till eleverna under intervjun: https://mobilestories.se/så-lyckas-du-med-intervjun

  • Använd gärna inspelningsfunktionen på din mobiltelefon för att spela in intervjun. Använd gärna två telefoner för att säkra upp, alternativt spela in mötet i datorn om mötet sker via länk.
  • Glöm inte följdfrågor. För att göra en bra intervju behöver man gå vidare och djupare in i varje ämne. Låt din egen nyfikenhet styra!
  • Välj en lugn inspelningsplats, om ljudet ska användas i till exempel en podd ska rummet vara utan eko. Kuddar och textilier dämpar.

Tips till eleverna vid fotografering:

  • Fundera över vem som ska se bilden. Vad vill du att betraktaren ska känna?
  • Variera tajta porträtt och bilder på avstånd, gärna i en miljö som är den naturliga för intervjupersonen eller har annan koppling till ämnet.
  • Ta många bilder ur flera vinklar! Det krävs ofta tid och för­troende för att få sitt ”fotoobjekt” att slappna av.
  • Tänk normkritiskt, hur kan du genom bilden bryta fördomar?
  • Låt den fotograferade personen se bilderna. Om personen blir nöjd är chansen större att hen sprider ditt arbete.
  • I de allra flesta artikeltyper på Mobile Stories blir liggande format bäst, alltså bilder som är tagna horisontellt som i exemplet nedan.

Horisontell bild på Hedi Fried. Foto: Lotta Bergseth

KRÖNIKA. I en krönika utgår skribenten från sina egna upplevelser och iakttagelser. Det är ändå viktigt att använda trovärdiga källor som styrker eventuella påståenden i texten.

Eleverna kan läsa infoartikeln om artikeltypen krönika i Mobile Stories verktyg (i inloggat läge): Detta är en krönika

Hos Mediekompass (tidigare Tidningen i skolan) hittar du en lite mer utförlig text om artikeltypen krönika : Krönika

Skapa gärna följande struktur i krönikan:
• Början. Inled med någonting du upplevt personligen. Gärna med en ögonblicksbild där du beskriver din upplevelse. Vad hände och hur kände du då?
• Mitten. Bredda det till att beskriva hur det är en del av en större trend/fenomen/samhällsproblem.
• Slutet. Knyt ihop genom att återkoppla till det du skrev i inledningen.

Exempel på bra elevkrönikor på Mobile Stories (jämför gärna uppbyggnaden av krönikorna med punkterna ovan):
Bruksgymnasiet i Östhammar: Låt inte ensamheten dränka dig!
Kyrkskolan i Ludvika: Jag skäms konstant

DEBATTARTIKEL. I en debattartikel ska skribenten uppmärksamma läsaren på en viss fråga, stärka sina argument med fakta från trovärdiga källor och använda förklarande exempel. Syftet är såklart att få läsaren att tycka likadant. Det är viktigt för trovärdigheten att skribenten bottnar i sitt eget ämne och känner ett verkligt engagemang för frågan. Uppmuntra därför gärna eleverna att skriva något med koppling till den egna vardagen eller framtiden. På sajten för Unga Journalistpriset kan eleverna lyssna på Aftonbladets debattredaktör, som ger sina bästa tips för en bra debattartikel (skrolla ned en bit på sidan för att hitta klippet).

Eleverna kan få information om debattartikelns uppbyggnad i Mobile Stories verktyg (i inloggat läge): Detta är en debattartikel 

I Publicistguiden (framtagen av Mediekompass och Statens medieråd, 2018) hittar du en lite mer utförlig text om åsiktstexter (sid 34): Publicistguiden

Om eleverna skriver en krönika är det fint med en bild på skribenten. Samarbeta gärna med Bildläraren om det finns en på skolan! Ett bra alternativ när ämnet är lite känsligt kan vara att göra ett självporträtt. Gör övning D (Estetisk gestaltning) i klassrumsmaterialet. Säg till eleverna innan de börjar med sina självporträtt att porträtten kan användas för att illustrera krönikan de skrivit och att de om de vill kan publicera denna på Mobilestories.se.
De elever vill publicera sina artiklar kan bli en del i kampanjen Young Voices for Tolerance och sprida dem i sociala medier med hashtaggen #YoungVoicesforTolerance. I figuren nedan kan eleverna få tips om hur de kan öka sina chanser att nå ut. Ladda ner den här:

Hur blev det?

Förslag på reflektionsfrågor:

1. Vad har vi lärt oss?

2. Vilka andra kan ha lärt sig något?

3. Vad kan vi göra när vi ser antisemitism, antiziganism, rasism och intolerans i samhället? Försök att lista olika sätt att reagera i olika sammanhang.