Ett bildspel är en samling bilder, minst tre stycken som gärna kan ha ett gemensamt tema. I ett bildspel blir bildtexterna och ingressen extra viktiga eftersom det inte finns några andra förklarande texter.

Om du vill göra ett bildspel i Mobile Stories väljer du artikeltypen ”Galleri” i verktyget. Du behöver minst tre bilder, rubrik, ingress och bildtexter. Klicka på frågetecknen i de olika boxarna för att få veta hur du ska göra.

Kan du hitta rubrik, ingress och bildtext i exemplet nedan?

Exempel på bildspel:

Vad är frihet?|Mobile Stories

I detta uppdrag ska du beskriva din kommun, eller ditt område i bilder. Hur är det att vara ung på den plats du befinner dig? Försök att fånga en stämning eller känsla i bilderna – den känsla som du vill förmedla.

Frågor att ställa sig innan arbetet startar:

1. Vad vill du att betraktaren ska tänka och känna när hen ser dina bilder? 

2. Vilka är dina mottagare? Är det personer i samma ålder som du själv? Är det politiker eller bara vuxna i största allmänhet? 

3. Vad behöver målgruppen/mottagarna lära sig av dig? Försök fundera över vad som behövs i bilderna för att få dem att förstå det du vill säga.

4. Vill du fotografera eller illustrera?

Försök att variera dina bilder. En bild tagen på långt avstånd, till exempel ett område fotat från en utsiktsplats kan gärna kombineras med en detaljbild. En detaljbild kan till exempel vara en kvarglömd fotboll på en fotbollsplan, en skylt eller en spegling i en vattenpöl eller ett fönster. Tänk också på att ljuset varierar över dagen och kan ge helt olika känsla i bilden beroende på väder och tidpunkt. Testa gärna att fota vid olika tidpunkter,

Du kan självklart även välja att teckna de bilder som du tycker beskriver hur det är att vara ung i din kommun/område.

Inspireras av proffsen och ta en titt på bilderna som vinnarna av Årets bild 2021 har tagit. 

Ta gärna hjälp av din bildlärare för att få fler tips!

• Tänk på att ditt bildspel kan bli sett av många personer om du väljer att publicera det på Mobilestories.se. De som ser ditt bildspel kan vara klasskamrater och lärare på skolan, men också personer som du inte känner. När du väl publicerat ditt bildspel har du ingen kontroll över vem som ser det.

• Tänk på att alltid fråga om lov om en eller flera personer syns på din bild. Om du till exempel har bilder på personer i din familj så måste du fråga dem om det är okej att de är med i din artikel som kommer synas på nätet. Detsamma gäller namn på personer som bilden visar. 

• Fotografering på allmän plats, till exempel en gata, en konsert eller ett torg där det rör sig många personer är tillåtet även om personer som du inte känner syns på din bild. Om någon person syns tydligt är det alltid bäst att fråga om det är okej innan du fotograferar.

• Glöm inte att också skriva namnet på dig själv om det är du som tagit bilden. Om du använder Mobile Stories ser du på bildtextraden  hur du ska skriva din bildtext och namnet på upphovsperson. 

• Om du gör illustrationer behöver du fotografera av dem för att ladda upp dem, alternativt scanna in. Om du inte har en egen mobiltelefon att fotografera med, fråga din lärare om hjälp.

Här kan du ta del av etiska regler som du bör följa då du publicerar artiklar, antingen det är på Mobile Stories eller en annan plattform.

Om du vill publicera ditt bildspel på mobilestories.se kan det bli en del i kampanjen Ungt perspektiv 2022. Du kan sprida bildspelet i sociala medier med hashtaggen#Ungtperspektiv2022. I figuren nedan kan du få tips om hur du kan öka dina chanser att nå ut. Ladda ner den här:

I debattartikeln lyfter du fram din åsikt om något. Målet är att få andra att förstå och helst tycka likadant som du själv, för att på sikt få till en förändring. Din åsikt, till exempel 16-åringar bör få rätt att rösta, kallas för en ”tes”. I debattartikeln ska du använda ”argument” och ”bevis” som stärker din ”tes”. Självklart är det mycket viktigt att du kontrollerar dina källor noga för att själv bli trovärdig.

Om du vill skriva en debattartikel väljer du artikelmallen ”debattartikel” i Mobile Stories publiceringsverktyg. Du behöver  en rubrik, ingress, brödtext och bild. Klicka på frågetecknen i de olika boxarna för att få veta hur du ska göra.

Exempel på debattartiklar:

Här kan du läsa debattartiklar från de svenska riksdagspartiernas ungdomsförbund.

Kristdemokratiska ungdomsförbundet

SSU

Ungsvenskarna

Centerpartiets ungdomsförbund

Liberala ungdomsförbundet

Ung vänster

Grön ungdom

Moderata ungdomsförbundet

Ta hjälp av Aftonbladets debattredaktör, Kristofer Forssblad Olsson för att lära dig mer om hur du skriver en riktigt bra debattartikel!

För att få idéer till vad du kan skriva om kan det vara bra att först diskutera med en kompis eller med din lärare. Ta hjälp av frågorna nedan. Gör gärna stödanteckningar som du kan använda när du skriver din debattartikel.  Längst ned hittar du också debattartiklar som riksdagspartiernas ungdomsförbund skrivit och som vi publicerat på Mobilestories.se. 

1. Vilka frågor tycker du behöver diskuteras mer i din kommun?

2. Kan du ge exempel på något som fungerar riktigt bra som kan inspirera? Kanske kommer du på något som fungerar mindre bra?

3. Vad är viktigt för dig och kanske andra ungdomar där du bor? 

4. Varför är det viktigt att ungdomar kommer till tals och får uttrycka sina åsikter tror du? 

5. Finns det något man skulle kunna göra för att det ska bli bättre i just den fråga som engagerar dig? 

6. Vem eller vilka skulle kunna göra så att det blev bättre? 

Du kan också utgå ifrån i de olika politiska ungdomsförbundens debattartiklar på Mobilestories.se. Finns det något i artiklarna som väcker dina tankar och känslor. Utgå från det och skapa en egen debattartikel där du för fram dina motargument! Går det att ta de frågor ungdomsförbunden valt att lyfta till lokal nivå: Hur ser det ut i din kommun och vad behöver förändras där?

Ladda gärna ner och skriv ut workshopmallen som heter REDAKTIONSMÖTE från Mobile Stories hemsida. Mallen kan hjälpa dig, i grupp eller enskilt, att tänka ut hur du vill lägga upp arbetet.

Nu behöver du hitta fakta som stärker din tes. Fakta kan vara till exempel statistik (som Friends-rapporten i exempelartikeln Se och agera mot rasism i skolan). Det kan vara barnkonventionen som är lag i Sverige sedan 2020.

På Mobilstories.se hittar du debattartiklar från riksdagspartiernas ungdomsförbund. Välj en eller flera artiklar och diskutera i grupp:

1. Vilken är skribentens tes?

2. Vilka fakta använder skribenten för att stärka sin tes? Vilka källor kommer faktauppgifterna ifrån?

Vilka källor kan du använda för att stärka din tes?. Be gärna en lärare eller skolbibliotekarie om hjälp!

Exempel på källor som är vanliga inom journalistiken:

• Experten. Om elevens källa är en expert, exempelvis en forskare, ska det framgå vad som gör att just den personen är trovärdig. Experten bör ha en specialkunskap om just det som hen uttalar sig om. En forskare inom medicin som uttalar sig om vårdfrågor är till exempel trovärdig. Om samma forskare i stället pratar om bilar är trovärdigheten lägre – om det inte råkar vara så att han också är ordförande i en intresseförening för bilentusiaster!
• Den eller de som berörs – ”caset”. Caset är en intervjuperson som på något sätt är berörd av den aktuella frågan eller ämnet. Det kan vara någon som har upplevt en orättvisa, drabbats av ett politiskt beslut – eller  gjort något bra som kan inspirera andra.
• Vittnet. Ett vittne är en förstahandskälla, som själv hört, sett eller upplevt något. För att vara säker på att uppgiften stämmer behöver journalisten bekräfta en vittnesuppgift med andra av varandra oberoende och samstämmiga vittnesmål eller till exempel bilder eller filmer.
• Bilden, filmen eller ljudinspelningen. En bild, stillbild eller rörlig bild, som visar en händelse kan också vara en källa. Tänk på att dessa kan vara manipulerade eller tagna ur sitt sammanhang!
• Dokumentet. Ett dokument kan vara till exempel ett skrivet mejl, anteckningar från ett möte eller en offentlig handling. Offentliga handlingar är dokument som på något sätt upprättats av en myndighet, kommun eller en offentligt ägt bolag. Det kan vara ett beslut, en förundersökning (efter att åtal väckts) eller ett mejl som skickats till någon som arbetar på en myndighet. Vem som helst har rätt att begära ut och ta del av en sådan handling.
• Statistik, granskning eller rapport. Många nyheter bygger på siffror och statistiska undersökningar. Nyheten kan vara något i statistiken som sticker ut, kanske en oväntad förändring över tid, eller en rankning över något. SCB, Sifo eller Skolinspektionen kan vara avsändare, men det kan också vara ett företag som beställt en undersökning för att skapa en nyhet kring sin produkt eller tjänst. Det är viktigt att du är uppmärksam när det gäller avsändarens drivkrafter och även gör mottagaren uppmärksam på det. Tänk också på att det kan vara svårt att själv tolka statistik eller forskning! När journalister skriver om statistik tar de i regel kontakt med någon, till exempel en forskare, som kan förklara statistiken, för att undvika missförstånd och felaktiga slutsatser! Här kan du hitta statistik om din kommun – och även jämföra med andra kommuner: Statistik om kommuner | SCB
• Egna undersökningar. Att gå ut på stan och göra enkätundersökningar är ett vanligt grepp i traditionell journalistik. I dag går det också ganska enkelt att göra egna undersökningar via nätet. Tänk på att det finns rekommendationer kring vilka statistiska slutsatser det går att dra från egna undersökningar. Till exempel måste det finnas tillräckligt många svar för att vara statistiskt säkerställt. På SCB:s hemsida finns mer information om hur statistik kan tas fram. Med det sagt så kan det såklart vara intressant med mindre undersökningar också – bara det då framgår tydligt hur många det är som svarat!
• Myndigheter. Hos myndigheter kan du hitta rapporter och riktlinjer som baseras på vetenskaplig grund. Här kan du också kontakta oberoende experter inom olika områden. Hitta rätt myndighet | Myndighetsregistret
• Medier. Vad har skrivits tidigare om ett ämne och vilka har uttalat sig? Här kan du läsa på om ett ämne och ta reda på vad som debatterats och rapporterats om tidigare. Detta är ett bra sätt att förbereda sig, till exempel inför en intervju.

• Tänk på att din debattartikel kan bli läst av många personer om du väljer att publicera den på Mobilestories.se. Läsaren kan vara klasskamrater och lärare på skolan, men också personer som du inte känner. När du väl publicerat har du ingen kontroll över vem som ser din artikel. 

• Tänk på att inte nämna några namn på personer om du skriver om saker som kan vara känsliga. Använd inte bilder på personer utan att stämma av detta med personen på bilden.

• Lägg lite extra tid på rubriken, ingressen (inledningen) och bilden i din artikel. Det kan öka dina chanser att väcka intresse och bli läst. I Mobile Stories får du hjälp av professionella journalister som i texter eller videos delar med sig av tips till dig som är ung. Om du använder verktyget kan du hitta hjälpen genom att klicka på infotecknen (i) eller i den vänstra menyn under ”innehåll”.

Här kan du ta del av etiska regler som du bör följa då du publicerar artiklar, antingen det är på Mobile Stories eller en annan plattform.

Fotografera eller illustrera en bild som du tycker beskriver det du vill säga med din debattartikel.

Om du skriver om att ungdomar i din kommun har för lite att göra kanske du kan illustrera det med en ung person som sitter på en bänk och ser sysslolös ut. Fotografera bakifrån om du vill ta en lite mer anonym bild.

Du kan också ha en bild av dig själv om du vill, ett fotograferat porträtt eller en teckning.

Ta gärna hjälp av din bildlärare för att få fler tips! 

Var alltid noga med att säkerställa att eventuella personer på bilden kan tänka sig att vara med i din debattartikel som kanske även också publiceras på mobilestories.se. Du måste fråga även om personen inte syns tydligt på bilden.

DEBATTARTIKEL – TÄNK PÅ DETTA

I en debattartikel behöver du en ”tes”, ”argument”, ”bevis” och en ”uppmaning”.  Vi tar hjälp av exempelartikeln Se och agera mot rasism i skolan för att förklara.

Så här bygger du din debattartikel:

1. Inled med din tes. Tesen i vår exempelartikel Se och agera mot rasism i skolan är att skolan behöver börja tidigare med att undervisa om rasism.

Vilken är din tes?

2. För att din artikel ska bli trovärdig behöver du underbygga med fakta, eller ”bevis”. I vår exempelartikel använder skribenten Friends-rapporten för att hitta fakta om mobbning och rasism. Kan du hitta denna fakta i exempelartikeln?

Var kan du hitta fakta som stärker din tes och visar att du har rätt? Ta hjälp av din lärare eller skolbibliotekarie!

3. I en debattartikel är dina argument viktiga för att övertyga läsaren. I exempelartikeln Se och agera mot rasism i skolan används följande argument:

• Barnens världsbild är mer formbar när de är små.
• Det går inte att lägga ansvaret på föräldrarna – för tänk om föräldrarna inte bryr sig? Eller om de är rasister själva?

Vilka är dina argument?

4. Avsluta med en uppmaning. Vem är det som måste agera och vad bör de göra? I exempelartikeln Se och agera mot rasism i skolan riktas uppmaningen till skolan.

Vem vill du rikta din uppmaning till?

Exempel på debattartikel:

Se och agera mot rasism i skolan|Mobile Stories

Mer information om debattartikelns olika delar finns i Mobile Stories verktyg eller i Mediekompass och Statens medieråds gemensamma material Publicistguiden.

Ta hjälp av Aftonbladets debattredaktör, Kristofer Forssblad Olsson för att lära dig mer om hur du skriver en riktigt bra debattartikel!

 

Om du vill publicera din debattartikel på mobilestories.se kan den bli en del i kampanjen Ungt perspektiv 2022. Du kan sprida den i sociala medier med hashtaggen#Ungtperspektiv2022. I figuren nedan kan du få tips om hur du kan öka dina chanser att nå ut. Ladda ner den här:

En nyhet ska vara:

1. Sann (kontrollerade källor).

2. Relevant (viktigt för människor att känna till).

3. Ny, det vill säga något som inte tidigare är allmänt känt. 

Som du redan vet får unga under 18 år inte rösta i allmänna val. Genom att få politiker och allmänhet att bli uppmärksamma på en viss fråga går det ändå påverka samhället. Ett sätt att lyfta ett ungt perspektiv är att berätta om hur unga upplever sin vardag och vad ni tycker är viktigt.

Att göra enkätundersökningar är ett vanligt grepp i traditionell journalistik och är ett effektivt sätt att hitta nyheter. I dag går det också ganska enkelt att göra egna anonyma undersökningar genom att ta hjälp av digitala verktyg.

Nedan ser du två förslag på frågeställningar som kan leda till en viktig nyhetsartikel i din kommun. För att det ska vara intressant för andra utanför skolan att ta del av behöver ni ha samlat in minst 100 svar. Det är förstås viktigt att också redovisa hur många svar som kom in totalt för att läsaren själv ska kunna värdera trovärdigheten i undersökningen.

* Vilken är den viktigaste politiska frågan där du bor?

* Tycker du att du kan påverka i frågor som är viktiga för dig?

För att göra en anonym undersökning kan du behöva ett digitalt verktyg som till exempel Mentimeter eller Google Forms. När du skapar en enkätundersökning ska du inte samla in känslig information. Håll dig till allmänna frågor. Du ska heller inte begära in namn eller namn på vilken klass eleverna går i. Det är bättre att enkäten är så anonym som möjligt. När du fått in dina svar kan du få ut snygg grafik över resultatet. Du kan använda någon av dessa som bild i din artikel.

Förslag 1.

 * Vilken är den viktigaste politiska frågan där du bor?

Du behöver i den här frågan försöka lista de troligaste svarsalternativen i enkäten. Tänk på att inte bli för specifik i svarsalternativen utan hellre ha ett alternativ som heter ”annan fråga” med en rad för fri text.

Ta hjälp av din kommuns hemsida och titta på rubrikerna som handlar om vilka frågor som är kommunens ansvarsområde. Exempel kan vara:

Skola, vård och omsorg, trafik och kollektivtrafik, miljö, jobb/näringsliv.

Förslag 2.

* Tycker du att du kan påverka i frågor som är viktiga för dig i din kommun?

Här kan ni göra en egen skala, till exempel från 1-5 där 1 är ”inte alls” och 5 är ”absolut”. Lista alternativen på hela skalan.

Jämför gärna er egen statistik med statistik från MUCF. undersökning av MUCF från 2018.

 

 

• Tänk på att din artikel kan bli läst av många personer om du väljer att publicera den på Mobilestories.se. Läsaren kan vara klasskamrater och lärare på skolan, men också personer som du inte känner. När du väl publicerat har du ingen kontroll över vem som ser din artikel. 

• Tänk på att inte nämna några namn på personer om du skriver om saker som kan vara känsliga. Använd inte bilder på personer utan att stämma av detta med personen på bilden.

• Lägg lite extra tid på rubriken, ingressen (inledningen) och bilden i din artikel. Det kan öka dina chanser att väcka intresse och bli läst. I Mobile Stories får du hjälp av professionella journalister som i texter eller videos delar med sig av tips till dig som är ung. Om du använder verktyget kan du hitta hjälpen genom att klicka på infotecknen (i) eller i den vänstra menyn under ”innehåll”.

Här kan du ta del av etiska regler som du bör förhålla dig till då du publicerar artiklar, antingen det är på Mobile Stories eller en annan plattform.

Fotografera eller illustrera med en bild som du tycker beskriver det som kom fram i undersökningen. Var det kollektivtrafiken som engagerade mest? Då kanske en bild på en busskur, en tidtabell eller en buss kan vara en idé. 

Om du använder Mobile Stories kan det räcka med en bild i den box som kallas ”puffbild”. Välj mallen som heter ”Nyhetsartikel”. Du kan göra en skärmdump eller ladda ner en graf från det verktyg du använt till din undersökning. I Mobile Stories heter de ”box” du ska använda ”Bild i text”. Fyll i bildtexten också!

Ta gärna hjälp av din bildlärare för att få fler tips! 

Viktigt! Var alltid noga med att säkerställa att eventuella personer på bilden kan tänka sig att vara med i din artikeln som kanske även också publiceras på mobilestories.se. Du måste fråga även om personen inte syns tydligt på bilden.

NYHETSARTIKEL – TÄNK PÅ DETTA

Vad är ”grejen”? Fundera över vad i din artikel som är nytt, överraskande och intressant för dina läsare. Med andra ord: Vad är själva nyheten? Är det något som har hänt? Nya uppgifter som kommit fram? Eller bara något som du tycker att fler borde få veta? Kanske har du en glad nyhet att berätta om? Om du följer vårt exempel och gör en egen undersökning så är resultatet av den förstås din nyhet.

Vem är ”caset”? För att en artikel ska beröra läsaren kan det vara bra att ha ett ”case”. Ett case är den enskilda människan eller människorna som berörs av det du skriver om. Finns det någon elev på skolan som har mycket att säga om ungas deltagande och engagemang som gärna vill vara med i artikeln och berätta lite om detta? Kanske någon eller några från elevrådet skulle vilja kommentera undersökningen och komma med förslag kring hur man kan få ännu fler att känna att de kan påverka?

Välj din vinkel! Detta är viktigt för att göra artikeln intressant för läsaren. Välj det som är mest intressant och fokusera på det. I det här fallet, vad var mest intressant med undersökningen?

Locka läsaren med en bra rubrik!  Tänk på att rubriken kan vara den enda chans du får att fånga dina läsare. Studera gärna rubrikerna på några olika nyhetssajter. Vilka rubriker gör att du vill klicka dig in i texten? Rubriken måste naturligtvis också vara sann och säga någonting om vad texten handlar om. 

Vem är expert? Låt gärna en expert på ämnet förklara och nyansera de faktauppgifter som du presenterar för läsaren. En expert kan vara en forskare, en myndighetsperson eller någon annan som är specialinsatt i den fråga som artikeln handlar om. Någon från elevrådet eller en förening som arbetar med ungas deltagande kan vara en expert.

Vilka tycker något? Finns det personer som har olika åsikter om det du skriver om? Låt dem föra fram sina olika ståndpunkter (åsikter). Om någon blir kritiserad i texten eller av de intervjupersoner som uttalar sig i texten måste även den person som blir kritiserad få komma till tals.

Ställ någon till svars! Om man skriver om någonting som gått fel bör man låta den som är ansvarig komma till tals. Sök upp en politiker som arbetar med ungas deltagande. Ställ kritiska frågor!

Namn. Var supernoga med att stava intervjupersonernas för- och efternamn rätt! 

Korta, korta, korta!  En artikel blir nästan alltid bättre om man kortar den. Se upp för upprepningar. Ta bort meningar och ord som inte tillför något. 

 

SÅ ANGER DU KÄLLOR I EN NYHETSARTIKEL.

När du publicerar en artikel ska du alltid berätta för läsaren var informationen du använt kommer från. Det gör du i den löpande texten (se nedan) samt i boxen ”Källor” om du använder Mobile Stories. 

• Vill du hänvisa till en text – till exempel en forskningsrapport, bok eller undersökning – som någon annan har skrivit? Då kan skriva på det här sättet: Åtta av tio vet inte vart de ska vända sig om de vill påverka ett politiskt beslut i kommunen, enligt en undersökning som gjorts av Myndigheten för Civilsamhällesfrågor, MUCF. Du kan också skriva såhär: Enligt statistik från SCB har män kortare medellivslängd…. “ eller “Svenska elever har blivit bättre på matte, enligt en kartläggning som Myndigheten XX gjort. Lägg gärna även in källorna som hyperlänkar i själva texten (det vill säga länka från namnet på källan i din text till den webbsida där du hämtat dina uppgifter).
• Om källan är en person som du pratat med använder du i stället ett talstreck, enligt den här modellen: – Som nyhetsreporter gäller att hela tiden leta i sin omgivning efter sådant som går utanför det vanliga, säger nyhetsreporter Förnamn Efternamn på tidningen Dagbladet.
• Lägg slutligen in länkarna till alla dina källor i boxen ”Källor” om du använder Mobile Stories.

Mer information om nyhetsartikelns olika delar finns i Mobile Stories verktyg eller i Mediekompass och Statens medieråds gemensamma material Publicistguiden.

 

Om du vill publicera din nyhetsartikel på mobilestories.se kan den bli en del i kampanjen Ungt perspektiv 2022. Du kan sprida den i sociala medier med hashtaggen#Ungtperspektiv2022. I figuren nedan kan du få tips om hur du kan öka dina chanser att nå ut. Ladda ner den här:

Intervjun är journalistens kanske allra vanligaste metod. Den kan användas för att få någons åsikt i en viss fråga, för att få information från någon som är expert på det ämne man skriver om eller någon som drabbats av något man skriver om. 

Här ger Aftonbladets samhällsreporter sina bästa tips till dig som planerar att göra en intervju med en politiker: Så lyckas du med politikerintervjun | Mobile Stories

 

För att hitta den fråga som berör dig eller någon i din närhet kan det vara bra att diskutera med en kompis eller lärare.

Diskussion och research

• Vilken lokal fråga berör dig, dina vänner eller någon annan i din närhet mest? En lokal fråga är något som rör din närmiljö. Det kan handla om skolmaten, läxor, hur ofta bussarna går eller hur kommunen arbetar med hållbarhet. 

• Ta reda på mer om frågan du brinner för genom att söka på ämnet på nätet. Använd tillförlitliga källor. Din lokala tidning eller lokala radio- eller TV-station har kanske rapporterat om frågan? Tips: Skriv en sökfras i sökrutan på Google.se, klicka på ”Sök” och sedan på rubriken ”Nyheter” alldeles nedanför sökrutan. Då får du upp nyhetsartiklar som skrivits tidigare om ämnet.

Exempel på sökfras: ”Skolmaten i Borås” eller ”hållbarhetsmål i Ludvika”

• Försök att hitta information om det du är intresserad av i artiklarna i sökresultatet. Vem/vilka har tidigare uttalat sig i frågan? Har några lokala politiker uttalat sig? Finns det någon som du tycker borde uttala sig som inte gjort det? Detta kan vara personen som just du behöver intervjua.

• Det är oftast dina lokala politiker som fattar beslut om frågor som rör lokalsamhället. Vilken kommunpolitiker är ansvarig för den fråga du ska skriva om? Gå in på kommunens hemsida. Hitta den rubrik som passar in på ditt ämne. Vilken nämnd är det som är ansvarig för frågan? Vad heter politikern som är är ordförande för den nämnden? Det kan vara en bra person att intervjua. Hitta kontaktuppgifterna till denna politiker på kommunens hemsida. 

• I en nyhetsartikel ska reportern helst få med olika ståndpunkter (=åsikter) i en viss fråga. Kan du hitta någon som tycker tvärtom? Använd gärna de argumenten när du formulerar dina frågor.

Överkurs – beslutsvägar och allmänna handlingar

• Försök hitta en rubrik på din kommuns hemsida som handlar om hur kommunen styrs. Se till att du förstår de lokala beslutsvägarna. Här kan du också få hjälp av din lärare.

• Vad har hänt i frågan under den senaste tiden gällande förslag och beslut? Du ska kunna gå in på kommunens hemsida – den nämnd du är intresserad av och hitta både handlingar och protokoll. Hittar du inte handlingarna? Här kan du lära dig mer om vad allmänna handlingar är.

• Vilka beslutsunderlag hittar du? Har besluts redan fattats? Om du vill veta mer om beslutet kan du kontakta den som varit ordförande under det möte då beslutet fattats.  

• Finns det frågor som inte blivit ställda som du skulle vilja ha svar på? Skriv ned frågorna och använd dem i intervjun men glöm inte att ställa följdfrågor och lyssna på svaren.

Ladda gärna ner och skriv ut workshop-mallen som heter REDAKTIONSMÖTE från Mobile Stories hemsida. Mallen kan hjälpa dig, i grupp eller enskilt, att tänka ut hur du vill lägga upp arbetet.

Nu har du förhoppningsvis hittat den person som du vill intervjua. Det kan redan nu vara bra att redan innan du tar kontakt ha bestämt vilka frågor du vill ställa.

Det finns såklart olika sätt att kontakta intervjupersonen. Du kan ringa, kontakta på sociala medier, mejla eller ta kontakt direkt om personen finns i din närhet.

Den här mallen kan vara bra att utgå ifrån om du mejlar någon som du inte känner:

Hej, jag heter _________ och går på skolan ___________ i _________. Vi är med i skolkampanjen Ungt perspektiv 2022 som handlar om att sätta fokus på alla de frågor som unga tycker är viktiga. Vi undrar därför om vi skulle kunna få intervjua dig angående XXXX? Vi kanske också kommer att publicera intervjun på medieplattformen Mobilestories.se. 

Du får självklart läsa dina citat innan publicering och ändra om något är fel. Vi skulle behöva en bild också. Om vi träffas vill vi gärna fotografera själva, helst på platsen__________________. Om du föredrar att ses digitalt eller över telefon skulle vi bli glada om du har en eller flera bilder som vi kan få använda. 

Hör gärna av dig med förslag på tider då du skulle kunna göra intervjun. 

Tack på förhand. Med vänliga hälsningar _________________

Kontaktuppgifter __________________________

Det är viktigt att du förbereder dig så mycket det går inför intervjun. Att ställa några frågor kanske inte verkar så svårt, men tänk på att du också ska lyssna, ställa följdfrågor, se till att tekniken funkar och att intervjupersonen känner sig bekväm. Att vara flera som hjälps åt under intervjun ökar chanserna att den blir lyckad. Ta också hjälp av Mobile Stories tipsartikel om hur du lyckas med intervjun:
Så lyckas du med intervjun | Mobile Stories

Det allra bästa är om du träffar personen och själv fotograferar.

Om du har möjlighet, bestäm en plats för intervjun som har att göra med ämnet du skriver om. Exempelvis vid en skolbyggnad om du ska intervjua en skolpolitiker eller ute i naturen om intervjun handlar om biologisk mångfald i kommunen. Var inte rädd för att ta tid på dig då du fotograferar, ta gärna många bilder ur olika vinklar för att sedan kunna välja den bästa. Intevjupersonen vill också att bilden ska bli bra så var inte rädd för att ställa krav.

Om du inte får möjlighet att träffa personen får du fråga var du kan få tag på bra bilder av hen. Kanske har kommunen pressbilder, eller om personen kan skicka privata bilder som du kan få använda? Var noga med att få namnet på den som fotograferat för att skriva ut det i bildtexten.

Ta gärna hjälp av din bildlärare för att få fler tips!

Du behöver en rubrik, ingress, brödtext, bild, bildtext och källor. 

En intervju kan skrivas på två olika sätt. Du kan välja att skriva ut dina frågor, som i exempel 1 nedan. Då är frågorna i fetstil för att läsaren ska förstå vem som säger vad. Eller så kan du väva in intervjupersonens svar, som i exempel 2. Det är lite svårare.

I alla exempel använder du talstreck (–) för att visa att det är intervjupersonen som säger något. Kan du hitta talstrecken i exemplen nedan? 

Exempel 1: Michelle Kadir om att vara chef på Youtube Sverige | Mobile Stories

Exempel 2: Ungdomar på Järvaveckan: Här är de viktigaste valfrågorna! | Mobile Stories

Om du använder Mobile Stories väljer du artikelmallen ”Nyhetsartikel”. Klicka på frågetecknen i de olika boxarna för att få veta hur du ska göra.

Mer information om intervjun finns också i Mediekompass och Statens medieråds gemensamma material Publicistguiden.

Om du vill publicera din artikel på mobilestories.se kan den bli en del i kampanjen Ungt perspektiv 2022. Du kan sprida den i sociala medier med hashtaggen #ungtperspektiv2022. I figuren nedan kan du få tips om hur du kan öka dina chanser att nå ut. Ladda ner den här:

Intervjun är journalistens kanske allra vanligaste metod. Den används till exempel för att få någons åsikt i en viss fråga eller information från någon som är expert på det ämne man skriver om. Men intervjun kan också vara ett sätt att lyfta fram en spännande person som gjort något bra. 

Exempel på intervjuer:

1. Michelle Kadir om att vara chef på Youtube Sverige|Mobile Stories

2. Vi måste lyfta fram rösterna från förorten|Mobile Stories

3. Intervju med landslagsmålvakten Jennifer Falk|Mobile Stories

Har du någon i din närhet som gör något riktigt bra? Kanske någon som inte fått så mycket uppmärksamhet? Grattis! Du har hittat en person värd att berätta om och har chansen att sprida kunskap om en vardagshjälte.

Om du inte kommer på en person som du vill skriva om kan du fortsätta läsa, hoppa annars vidare till fliken ”kontakta en intervjuperson”.

En person som kan inspirera andra kan vara en annan elev som alltid är en bra kompis, en entreprenör, en lärare eller kanske en idrottsledare. Genom att berätta om en person som gjort något bra eller arbetar på ett sätt som fler kan ta efter kan du med din artikel inspirera andra. Ditt arbete med artikeln kan få andra att våga, hjälpa, utmana, lära eller bygga vidare på innovationer.

För att hitta den person som kan inspirera dig och andra kan det vara bra att diskutera med vänner eller en lärare.

Diskussion och research

• Vilken lokal fråga berör dig, dina vänner eller någon annan i din närhet mest?

• Vad är viktigt för att unga ska må bra eller att kommunen ska utvecklas i linje med Agenda 2030?

• Vilka föreningar jobbar med frågan som intresserar dig i din kommun? Googla och se vad som görs i föreningarna. Fundera över om du tycker att det som föreningarna gör är bra.

• Vem inspirerar dig på just det område som du intresserar dig för?

• Kan du hitta andra artiklar, videoklipp, poddar eller inlägg i sociala medier som handlar om det som görs som är bra eller om personer som arbetar för att det ska bli bättre? 

• Finns det personer som gör mycket men som inte riktigt märks?

• Förhoppningsvis har du nu fått idéer till vem/vilka du skulle vilja veta mer om.

• Finns det frågor som inte blivit ställda som du skulle vilja ha svar på? Skriv ned frågorna och använd dem i intervjun men glöm inte att ställa följdfrågor och lyssna på svaren.

Ladda gärna ner och skriv ut workshopmallen som heter REDAKTIONSMÖTE från Mobile Stories hemsida. Mallen kan hjälpa dig, i grupp eller enskilt, att tänka ut hur du vill lägga upp arbetet.

Det finns såklart olika sätt att kontakta intervjupersonen. Du kan ringa, kontakta på sociala medier, mejla eller ta kontakt direkt om personen finns i din närhet. 

Den här mallen kan vara bra att utgå ifrån om du mejlar någon som du inte känner:

Hej, jag heter _________ och går på skolan ___________ i _________. Vi arbetar för att lyfta det unga perspektivet inför valet  och undrar om vi skulle kunna få intervjua dig om ___________? Vi kanske också kommer att publicera intervjun på medieplattformen Mobilestories.se om det är okej med dig. 

Vi har valt att kontakta dig för att du _______________. Du får självklart läsa dina citat innan publicering och ändra om något är fel. Vi skulle behöva en fin bild också. Om vi träffas vill vi gärna fotografera själva på platsen ______________. Om du föredrar att ses digitalt eller över telefon skulle vi bli glada om du har en eller flera bilder som vi kan få använda. 

Hör gärna av dig med förslag på tider då du skulle kunna göra intervjun. 

Tack på förhand. Med vänliga hälsningar _________________

Kontaktuppgifter __________________________

 

Du behöver också en bild till din artikel. Om du träffar personen du intervjuar ”live” kan du fråga om du får ta bilder. Ta flera bilder för att sedan kunna välja den bästa! Det är bra att fotografera i en miljö som säger något om personen eller om vad hen gör. 

Om du träffar personen via länk går det bra att ta en på skärmen när du gör intervjun om du frågar först. 

Om du gör intervjun via mejl eller telefon kan du be personen skicka en bild på sig själv, som du kan använda. Glöm inte att fråga vem som har tagit bilden för att sedan kunna skriva ut namnet i bildtexten.

Naturligtvis går det jättebra att teckna en bild av personen istället för att fotografera. Fotografera i så fall sedan av bilden och (om du använder Mobile Stories) lägg in bild, bildtext och namnet på upphovspersonen i din artikel i verktyget.

Ta gärna hjälp av din bildlärare för att få fler tips!

Det är viktigt att du förbereder dig så mycket det går inför intervjun. Att ställa några frågor kanske inte verkar så svårt, men tänk på att du också ska lyssna, ställa följdfrågor, se till att tekniken funkar och att intervjupersonen känner sig bekväm. Att vara flera som hjälps åt under intervjun ökar chanserna att den blir lyckad.

Ta också hjälp av Mobile Stories tipsartikel om hur du lyckas med intervjun.

 Så lyckas du med intervjun | Mobile Stories

Vilka frågor du ställer beror såklart på vem du intervjuar. Använd gärna något av förslagen nedan (om de passar) eller hitta på egna frågor!

• Vem är du? Berätta om dig själv med högst fem meningar!

• Vad är det viktigaste du lärt dig genom att arbeta med _______ i kommunen/området?

• Vad är ditt budskap till de som bestämmer i kommunen XXX? Vad är bra i kommunen? Vad kan bli bättre?

• Vad har du för drömmar?

• Vad betyder demokrati för dig?

• Hur kan vi alla hjälpas åt för att stärka demokratin?

Om du vill skriva en intervju väljer du artikelmallen ”Nyhetsartikel” om du använder Mobile Stories publiceringsverktyg. Du behöver en rubrik, ingress, brödtext och bild. Klicka på frågetecknen i de olika boxarna för att få veta hur du ska göra.

En intervju kan skrivas på två olika sätt. Du kan välja att skriva ut dina frågor, som i exempel 3 nedan. Då är frågorna i fetstil för att läsaren ska förstå vem som säger vad. Eller så kan du väva in intervjupersonens svar, som i exempel 1 och 2. Det är lite svårare.

I alla exempel använder du talstreck (–) för att visa att det är intervjupersonen som säger något. Kan du hitta talstrecken i exemplen nedan? 

Exempel på intervjuer:

1. John är både svensk och jude|Mobile Stories

2. Vi måste lyfta fram rösterna från förorten|Mobile Stories

3. Intervju med landslagsmålvakten Jennifer Falk|Mobile Stories

Mer information om debattartikelns olika delar finns i Mobile Stories verktyg eller i Mediekompass och Statens medieråds gemensamma material Publicistguiden.

Om du vill publicera din intervju på mobilestories.se kan den bli en del i kampanjen Ungt perspektiv 2022. Du kan sprida artikeln i sociala medier med hashtaggen#Ungtperspektiv2022. I figuren nedan kan du få tips om hur du kan öka dina chanser att nå ut. Ladda ner den här: