NU LYFTER VI DET UNGA PERSPEKTIVET PÅ BJÄREHALVÖN

Vi på lokaltidningen BjäreNu tycker att ungdomars ord väger tungt. Ni unga formar framtiden, vi vuxna ska stötta er med kunskap och verktyg. Vi på BjäreNU vill höra mer om vad ni unga tycker om samhället, vilka frågor ni vill debattera och vad ni vill läsa om i er lokaltidning. Vi vill hjälpa unga att göra sina röster hörda. Nu bjuder vi in er att skapa artiklar hos oss. Till er hjälp kommer ni få det utbildande publiceringsverktyget, Mobile Stories. Välkomna att delta i projektet YNews Bjäre!

Var med och påverka!

Som du vet är det valår i år, samtidigt är det en extremt turbulent tid i världen. Vi behöver alla stå upp för och försvara vår demokrati. 

Demokratin börjar i det lokala samhället. I din kommun fattas besluten som berör dig – om skolan, om din fritid och närmiljö.

Journalistiken är en viktig byggsten i ett demokratiskt samhälle. Det är viktigt att ha tillgång till bra information för att kunna fatta hållbara beslut, både som individ och på samhällsnivå. I klippen här på sidan kan du höra journalisten, Peter Jakobsson från lokaltidningen BjäreNu, berätta om hur journalister jobbar med källkritik. Du kan också ta del av en video med medieombudsmannen, Caspar Opitz som handlar om varför seriösa medier har ett medieetiskt system som de åtagit sig att följa. 

Ungdomar är underrepresenterade i media enligt Fanzingos undersökning Nyhetskoden och bara 16% av ungdomarna tycker att de har möjlighet att påverka i frågor som rör dem, enligt en undersökning av MUCF

Hur ska då vuxna och makthavare få veta vilka frågor som är viktiga för unga? Ett bra sätt är att bli ung reporter.

Du som bor på Bjärehalvön har en extra stor möjlighet att nå ut och påverka. Du har nämligen chansen att få dina artiklar publicerade i BjäreNU.

Att arbeta med journalistiska metoder kan vara ett kraftfullt sätt att påverka samhället. Du kan debattera och få gehör från andra, spela in en podd och diskutera till exempel hur en bra kommun för unga ser ut. Du kan ställa frågor till de som bestämmer eller avslöja rykten som sprids i grupper på nätet. Du kan göra skillnad!

I uppdragen här nedan får du guidning i att skapa artiklar för att lyfta det unga perspektivet i Bjäreregionen. Välj ett uppdrag som passar dig och sätt igång…. och du – glöm inte att ta för dig och ta plats. Dina framtidsdrömmar, dina erfarenheter och idéer är mycket viktiga för att samhället ska utvecklas på ett hållbart sätt.

Välkommen till att göra din röst hörd, på Bjärehalvön 2022.

Tips: 

Barnkonventionen 

Artikel 12 Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.

Artikel 13 Barn har rätt till yttrandefrihet; att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter.

🎤📷📱Från idé till färdig artikel – YNews Bjäre 🎤📷📱

Den här guiden syftar till att skapa en artikel som kan nomineras till att bli publicerad i BjäreNU. Du får reflektera över vad som skiljer olika artikeltyper åt samt ägna tid åt att utforska en fråga som du är engagerad i med hjälp av din lokaltidning. Att arbeta med journalistiken som metod ger dig en anledning att ta kontakt med personer utanför skolan – du breddar ditt nätverk inom frågor som intresserar dig. Nu kör vi!

 

Jag vill skriva en debattartikel

 

 

 

 

I debattartikeln lyfter du fram din åsikt om något. Målet är att få andra att förstå och helst tycka likadant som du själv, för att på sikt få till en förändring. Din åsikt, till exempel 16-åringar bör få rätt att rösta, kallas för en ”tes”. I debattartikeln ska du använda ”argument” och ”bevis” som stärker din ”tes”. Självklart är det mycket viktigt att du kontrollerar dina källor noga för att själv bli trovärdig.

Om du vill skriva en debattartikel väljer du artikelmallen ”debattartikel” i Mobile Stories publiceringsverktyg. Du behöver  en rubrik, ingress, brödtext och bild. Klicka på frågetecknen i de olika boxarna för att få veta hur du ska göra.

Exempel på debattartiklar:

Debattartiklar skrivna av de svenska riksdagspartiernas ungdomsförbund

Lyssna på oss! | Mobile Stories

Läs mer:

Publicistguiden har tagits fram av Statens Medieråd och Mediekompass. Här kan du läsa mer om de olika artikeltyperna:

Publicistguiden | Mediekompass

För att få idéer till vad du kan skriva om kan det vara bra att först diskutera med en kompis eller med din lärare. Läs åsiktsmaterialet hos BjäreNU. Kanske hittar du en insändare som du vill svara på?

Ta hjälp av frågorna nedan. Gör gärna stödanteckningar som du kan använda när du skriver din debattartikel.  

1. Vilka frågor tycker du behöver diskuteras mer i din kommun?

2. Kan du ge exempel på något som fungerar riktigt bra som kan inspirera? Kanske kommer du på något som fungerar mindre bra?

3. Vad är viktigt för dig och kanske för andra ungdomar där du bor? 

4. Varför är det viktigt att ungdomar kommer till tals och får uttrycka sina åsikter tror du? 

5. Finns det något man skulle kunna göra för att det ska bli bättre i just den fråga som engagerar dig? 

6. Vem eller vilka skulle kunna göra så att det blev bättre? 

Du kan också utgå ifrån i de olika politiska ungdomsförbundens debattartiklar på Mobilestories.se. Finns det något i artiklarna som väcker dina tankar och känslor? Utgå från det och skapa en egen debattartikel där du för fram dina motargument! Går det att ta de frågor ungdomsförbunden valt att lyfta till lokal nivå: Hur ser det ut i din kommun och vad behöver förändras där?

Nu behöver du hitta fakta som stärker din tes. Fakta kan vara till exempel statistik (som Friends-rapporten i exempelartikeln Se och agera mot rasism i skolan). Det kan vara barnkonventionen som är lag i Sverige sedan 2020.

Mobilstories.se hittar du debattartiklar från riksdagspartiernas ungdomsförbund. Välj en eller flera artiklar och diskutera i grupp:

1. Vilken är skribentens tes?

2. Vilka fakta använder skribenten för att stärka sin tes? Vilka källor kommer faktauppgifterna ifrån?

Vilka källor kan du använda för att stärka din tes? Be gärna en lärare eller skolbibliotekarie om hjälp.

Tänk på att din debattartikel kan bli läst av många personer om du väljer att publicera den på Mobilestories.se. Ännu fler om din artikel blir publicerad av BjäreNU. Läsarna kan vara klasskamrater och lärare på skolan, men också personer som du inte känner. När du väl publicerat har du ingen kontroll över vem som ser din artikel. 

Tänk på att inte nämna några namn på personer om du skriver om saker som kan vara känsliga. Använd inte bilder på personer utan att stämma av detta med personen på bilden.

Här kan du ta del av etiska regler som du bör förhålla dig till då du publicerar artiklar, antingen det är på Mobile Stories eller en annan plattform.

Fotografera eller illustrera en bild som du tycker beskriver det du vill säga med din debattartikel.

Om du skriver om att ungdomar i din kommun har för lite att göra kanske du kan illustrera det med en ung person som sitter på en bänk och ser sysslolös ut. Fotografera bakifrån om du vill ta en lite mer anonym bild.

Du kan också ha en bild av dig själv om du vill, ett fotograferat porträtt eller en teckning.

Ta gärna hjälp av din bildlärare för att få fler tips! 

Var alltid noga med att säkerställa att eventuella personer på bilden kan tänka sig att vara med i din debattartikel som kanske även också publiceras på mobilestories.se. Du måste fråga även om personen inte syns tydligt på bilden.

I en debattartikel behöver du en ”tes”, ”argument”, ”bevis” och en ”uppmaning”.  Vi tar hjälp av exempelartikeln Se och agera mot rasism i skolan för att förklara.

Så här bygger du din debattartikel:

1. Inled med din tes. Tesen i vår exempelartikel Se och agera mot rasism i skolan är att skolan behöver börja tidigare med att undervisa om rasism.

Vilken är din tes?

2. För att din artikel ska bli trovärdig behöver du underbygga med fakta, eller ”bevis”. I vår exempelartikel använder skribenten Friends-rapporten för att hitta fakta om mobbning och rasism. Kan du hitta denna fakta i exempelartikeln?

Var kan du hitta fakta som stärker din tes och visar att du har rätt? Ta hjälp av din lärare eller skolbibliotekarie!

3. I en debattartikel är dina argument viktiga för att övertyga läsaren. I exempelartikeln Se och agera mot rasism i skolan används följande argument:

• Barnens världsbild är mer formbar när de är små.
• Det går inte att lägga ansvaret på föräldrarna – för tänk om föräldrarna inte bryr sig? Eller om de är rasister själva?

Vilka är dina argument?

4. Avsluta med en uppmaning. Vem är det som måste agera och vad bör de göra? I exempelartikeln Se och agera mot rasism i skolan riktas uppmaningen till skolan.

Vem vill du rikta din uppmaning till?

Exempel på debattartikel:

Se och agera mot rasism i skolan|Mobile Stories

Tips från Aftonbladets debattredaktör: Så skriver du en riktigt bra debattartikel

Mer information om debattartikelns olika delar finns i Mobile Stories verktyg eller i Mediekompass och Statens medieråds gemensamma material Publicistguiden.

Ta hjälp av Aftonbladets debattredaktör, Kristofer Forssblad Olsson för att lära dig mer om hur du skriver en riktigt bra debattartikel!

Om du vill nominera din debattartikel till att blir publicerad i BjärneNU behöver vi få ett godkännande av dig. Detta gör du genom att välja att publicera din artikel på sajten ”Bjäre” i Mobile Stories nätverk. Du har möjlighet att publicera din artikel på flera av sajterna i nätverket till exempel på din skolsida och ”Sweden” och artikeln kan även ingå i Ungt perspektiv 2022#Ungtperspektiv2022. 

 

 

 

Jag vill göra en egen undersökning inför valet

 

 

 

Som du redan vet får unga under 18 år inte rösta i allmänna val. Genom att få politiker och allmänhet att bli uppmärksamma på en viss fråga går det ändå påverka samhället. Ett sätt att lyfta ett ungt perspektiv är att berätta om hur unga upplever sin vardag och vad unga tycker är viktigt.

Att göra enkätundersökningar är ett vanligt grepp i traditionell journalistik och är ett effektivt sätt att hitta nyheter. I dag går det också ganska enkelt att göra egna anonyma undersökningar genom att ta hjälp av digitala verktyg. Läs i nästa flik hur du gör!

För att göra en anonym undersökning kan du behöva ett digitalt verktyg som till exempel Mentimeter eller Google Forms. När du skapar en enkätundersökning ska du inte samla in känslig information. Håll dig till allmänna frågor. Du ska heller inte begära in namn eller fråga vilken klass eleverna går i. Det är bättre att enkäten är så anonym som möjligt. När du fått in dina svar kan du få ut snygg grafik över resultatet. Du kan använda någon av dessa som bild i din artikel.

Förslag 1.

 * Vilken är den viktigaste frågan inför det kommunala valet?

Du behöver i den här frågan försöka lista de troligaste svarsalternativen i enkäten. Tänk på att inte bli för specifik i svarsalternativen utan hellre ha ett alternativ som heter ”annan fråga” med en rad för fri text.

Ta hjälp av din kommuns hemsida och titta på rubrikerna som handlar om vilka frågor som är kommunens ansvarsområde. Exempel kan vara:

Skola, vård och omsorg, trafik och kollektivtrafik, miljö, jobb/näringsliv.

Förslag 2.

* Tycker du att du kan påverka i frågor som är viktiga för dig i din kommun?

Här kan ni göra en egen skala, till exempel från 1-5 där 1 är ”inte alls” och 5 är ”absolut”. Lista alternativen på hela skalan.

Jämför gärna er egen statistik med statistik från MUCF. undersökning av MUCF från 2018.

För att det ska vara intressant för andra utanför skolan att ta del av behöver ni ha samlat in minst 100 svar. Det är förstås viktigt att också redovisa hur många svar som kom in totalt för att läsaren själv ska kunna värdera trovärdigheten i undersökningen.

En intervju med en expert kan ge extra tyngd åt din artikel och göra den mer trovärdig. Vem är expert på frågan du skriver om? Fundera på vilka som arbetar med frågan i kommunen eller som forskar på området. Vilka har uttalat sig i lokaltidningen tidigare? 

Att ha en bild och ett citat på någon från ditt område som berörs av det du skriver om, gör att artikeln blir mer engagerande för läsarna. En sådan person kallas på journalistspråk för ett ”case”. I detta fall skulle det kunna vara unga som berättar hur en fråga påverkar dem. Kanske tycker de till exempel att kollektivtrafiken måste förbättras i kommunen. Kanske någon på skolan får vänta på bussen alldeles för länge? Eller kanske går det inga bussar alls hem efter fotbollsträningen? Det skulle också kunna handla om några unga som engagerar sig i lokala föreningar och som kan inspirera andra. De här personerna som vi kallar ”case” ska helst vara med på bild. Du måste säkerställa att personerna kan och vill vara med på bild i tidningen och inte har skyddad identitet, till exempel.

Det finns såklart olika sätt att kontakta intervjupersonen. Du kan ringa, kontakta på sociala medier, mejla eller ta kontakt direkt om personen finns i din närhet. 

Den här mallen kan vara bra att utgå ifrån om du mejlar någon som du inte känner:

Hej, jag heter _________ och går på skolan ___________ i _________. Vi arbetar för att XXXX  och undrar om vi skulle kunna få intervjua dig om ___________? Vi kanske också kommer att publicera intervjun på medieplattformen Mobilestories.se och nominera artikeln till att bli publicerad i BjäreNU om det är okej med dig. 

Vi har valt att kontakta dig för att du _______________. Du får självklart läsa dina citat innan publicering och ändra om något är fel. Vi skulle behöva en fin bild också. Om vi träffas vill vi gärna fotografera själva på platsen ______________. Om du föredrar att ses digitalt eller över telefon skulle vi bli glada om du har en eller flera bilder som vi kan få använda. 

Hör gärna av dig med förslag på tider då du skulle kunna göra intervjun. 

Tack på förhand. Med vänliga hälsningar _________________

Kontaktuppgifter __________________________

Tänk på att din artikel kan bli läst av många personer om du väljer att publicera den på Mobilestories.se och om den dessutom blir publicerad av BjäreNU. Läsarna kan vara klasskamrater och lärare på skolan, men också personer som du inte känner. När du väl publicerat har du ingen kontroll över vem som ser din artikel. 

Tänk på att inte nämna några namn på personer om du skriver om saker som kan vara känsliga. Använd inte bilder på personer utan att stämma av detta med personen på bilden.

Här kan du ta del av etiska regler som du bör förhålla dig till då du publicerar artiklar, antingen det är på Mobile Stories eller en annan plattform.

Du kan nominera din artikel till att bli publicerad i BjäreNU genom att publicera den på sidan ”Bjäre” i Mobile Stories nätverk av sajter. Din artikel kan också bli en del i kampanjen Ungt perspektiv 2022. Du kan sprida artikeln i sociala medier med hashtaggen#Ungtperspektiv2022. I figuren nedan kan du få tips om hur du kan öka dina chanser att nå ut. Ladda ner den här:

Fotografera eller illustrera en bild som du tycker beskriver det som kom fram i undersökningen. Var det kollektivtrafiken som engagerade mest? Då kanske en bild på en busskur, en tidtabell eller en buss kan vara en idé att spinna vidare på.

Om du hittat ett eller flera ”case” som beskrivs i fliken ”Hitta ett case”. Grattis, där har du din bild. Fotografera personen/personerna i en relevant miljö.

När du använder Mobile Stories kan det räcka med en bild i den box som kallas ”puffbild”. Välj mallen som heter ”Nyhetsartikel”. Du kan göra en skärmdump eller ladda ner en graf från det verktyg du använt till din undersökning. I Mobile Stories heter den”box” du ska använda ”Bild i text”. Fyll i bildtexten också!

Ta gärna hjälp av din bildlärare för att få fler tips! 

Viktigt! Var alltid noga med att säkerställa att eventuella personer på bilden kan tänka sig att vara med i din artikeln som kanske även också publiceras på mobilestories.se eller BjäreNU. Du måste fråga även om personen inte syns tydligt på bilden.

Jag vill skriva en nyhetsnotis

 

 

 

En notis kan beskrivas som en kort version av en nyhetsartikel. Notisen ska innehålla all fakta som läsaren behöver för att förstå vad som har hänt. I inledningen ger notisen svar på flera av de journalistiska frågorna Vad har hänt? Var hände det? När hände det? Vem var inblandad? Hur gick det till? Varför hände det? 

En nyhet ska vara:

1. Sann (kontrollerade källor).

2. Relevant (viktigt för människor att känna till).

3. Ny, det vill säga något som inte tidigare är allmänt känt.

Läs mer:

Publicistguiden har tagits fram av Statens Medieråd och Mediekompass. Här kan du läsa mer om de olika artikeltyperna:

Publicistguiden | Mediekompass

Diskutera med vännerna i klassen. Finns det något som ni pratar om på rasterna som kan vara intressant för fler att känna till? 

 

 

Fundera på:

Vad är ”grejen”? Fundera över vad i din artikel som är nytt, överraskande och intressant för dina läsare. Med andra ord: Vad är själva nyheten? Har nya uppgifter som kommit fram? Eller något som du tycker att fler borde få veta? Kanske har du en glad nyhet att berätta om?

Locka läsaren med en bra rubrik!  Tänk på att rubriken kan vara den enda chans du får att fånga dina läsare. Studera gärna rubrikerna på några olika nyhetssajter. Vilka rubriker gör att du vill klicka dig in i texten? Rubriken måste naturligtvis också vara sann och säga någonting om vad texten handlar om.

Tips: Leta upp en notis i BjäreNu och gör en liknande notis av din nyhet.

 

Få handfasta tips för intervjun. Så lyckas du med intervjun | Mobile Stories

Du kan nominera din artikel till att bli publicerad i BjäreNU genom att publicera den på sidan ”Bjäre” i Mobile Stories nätverk av sajter. Din artikel kan också bli en del i kampanjen Ungt perspektiv 2022. Du kan sprida artikeln i sociala medier med hashtaggen#Ungtperspektiv2022. I figuren nedan kan du få tips om hur du kan öka dina chanser att nå ut. Ladda ner den här:

Jag vill skriva en nyhetsartikel

Nyhetsartikeln handlar om något som nyss har hänt i vår omvärld – allt från krigsutbrott till senaste lokalderbyt.

En nyhet ska vara:

1. Sann (kontrollerade källor).

2. Relevant (viktigt för människor att känna till).

3. Ny, det vill säga något som inte tidigare är allmänt känt. 

Nyhetsartikeln har rubrik och ofta en bild med bildtext. Många artiklar har en faktaruta i anslutning till texten. I de flesta svenska tidningarna inleds artiklarna med en fetstilt ingress.
Den korta ingressen i början av nyhetsartikeln ska göra läsaren nyfiken. Ingressen svarar ofta på två eller tre av frågorna:

  • Vad? Vad är det som har hänt?
  • Var? Var hände det någonstans?
  • När? När hände det?
  • Vem? Vem eller vilka var inblandade?
  • Hur? Hur gick det till?
  • Varför? Varför hände det?

Ingressen ska helst inte vara mer än 2-3 meningar och alla onödiga ord ska skalas bort! Nyheten är viktigare i ingressen än källan – den kan komma sedan.

Exempel på nyhetsartikel:

Journalistik på schemat | BjäreNU

Läs mer:

Publicistguiden har tagits fram av Statens Medieråd och Mediekompass. Här kan du läsa mer om de olika artikeltyperna:

Publicistguiden | Mediekompass

Det finns många sätt att hitta lokala nyheter att rapportera om. En är att hitta lokala vinklar på en riksnyhet, alltså något som berör hela landet, till exempel en ny undersökning om ungas psykiska hälsa eller om matpriserna gått upp kraftigt. Vad innebär det för de som bor på din ort, på din skola eller dina vänner? Finns det någon i din närhet som har personliga erfarenheter av ämnet? Finns det någon lokal expert som kan uttala sig? 

En annan bra grej är att tjuvlyssna på samtalet på bussen, skolgården eller föreningslokalen. Vad snackas det om? Är det något som folk är upprörda över? Att fånga upp saker som engagerar människor lokalt och förklara, fördjupa och skapa debatt är en av lokaljournalistens uppdrag.

Nu börjar arbetet med att göra research. Vilka källor du använder beror såklart på vilket ämne du skriver om. Det viktigaste är att källorna är trovärdiga. 

Exempel på källor du kan använda i din artikel:

  • Andra medier. Gör gärna först en sökning på internet för att se vad andra trovärdiga nyhetsmedier skrivit om ämnet. Där kan du hitta information, men också se vilka experter eller andra personer som tidigare uttalat sig. Tips: Gör en nyhetssökning på Google! Skriv ett sökord och klicka sedan på ”Nyheter” under sökrutan. Då får du upp artiklar som skrivits av andra journalister kopplat till ditt sökord. 
  • Experten. Finns det något lokal expert som du kan ställa frågor till? Det kan till exempel vara en forskare eller någon som arbetar med det ämne du skriver om. 
  • Caset. För att en artikel ska beröra läsaren är det bra att ha ett ”case”. Ett ”case” är en intervjuperson som på något sätt är berörd av ämnet eller frågan du rapporterar om. 
  • Någon som har en åsikt. För att belysa frågan ur olika perspektiv kan det vara bra att hitta personer som har åsikter om frågan du skriver om. Om det finns flera olika sätt att se på saken är det bra om fler än en åsikt kommer fram.
  • Vittnet. Ett vittne är någon som kan bekräfta de uppgifter du ska rapporterar om. Tänk på att du måste dubbelkolla det som vittnet berättar genom att hitta fler källor som berättar samma sak. 

Titta gärna på nyhetsartiklar i Bjäre.NU. Vilka uttalar sig i artiklarna? Kan du hitta ett case, en expert eller någon som har en åsikt om det som artikeln handlar om? 

Har du hittat en person du vill intervjua? Då är dags att ta kontakt! Det finns såklart olika sätt att kontakta en intervjuperson. Du kan ringa, kontakta på sociala medier, mejla eller ta kontakt direkt om personen finns i din närhet. 

Den här mallen kan vara bra att utgå ifrån om du mejlar någon som du inte känner:

Hej, jag heter _________ och går på skolan ___________ i _________. Vi arbetar för att XXXX  och undrar om vi skulle kunna få intervjua dig om ___________? Vi kanske också kommer att publicera intervjun på medieplattformen Mobilestories.se och nominera artikeln till att bli publicerad i BjäreNU om det är okej med dig. 

Vi har valt att kontakta dig för att du _______________. Du får självklart läsa dina citat innan publicering och ändra om något är fel. Vi skulle behöva en fin bild också. Om vi träffas vill vi gärna fotografera själva på platsen ______________. Om du föredrar att ses digitalt eller över telefon skulle vi bli glada om du har en eller flera bilder som vi kan få använda. 

Hör gärna av dig med förslag på tider då du skulle kunna göra intervjun. 

Tack på förhand. Med vänliga hälsningar _________________

Kontaktuppgifter __________________________

 

Det är viktigt att du förbereder dig så mycket det går inför intervjun. Att ställa några frågor kanske inte verkar så svårt, men tänk på att du också ska lyssna, ställa följdfrågor, se till att tekniken funkar och att intervjupersonen känner sig bekväm. Att vara flera som hjälps åt under intervjun ökar chanserna att den blir lyckad. Ta också hjälp av Mobile Stories tipsartikel om hur du lyckas med intervjun:

 Så lyckas du med intervjun | Mobile Stories

Tänk på att din artikel kan bli läst av många personer om du väljer att publicera den på Mobilestories.se och kanske även blir publicerad av BjäreNU. Läsarna kan vara klasskamrater och lärare på skolan, men också personer som du inte känner. När du väl publicerat har du ingen kontroll över vem som läser.

Här kan du ta del av etiska regler som du bör hålla dig till då du publicerar artiklar, antingen det är på Mobile Stories, BjäreNU eller en annan plattform.

Du behöver också en bild till din artikel. Om du träffar personen du intervjuar ”live” kan du fråga om du får ta bilder. Ta flera bilder för att sedan kunna välja den bästa! Det är bra att fotografera i en miljö som säger något om personen eller om vad hen gör. 

Om du träffar personen via länk går det bra att ta en på skärmen när du gör intervjun om du frågar först. 

Om du gör intervjun via mejl eller telefon kan du be personen skicka en bild på sig själv, som du kan använda. Glöm inte att fråga vem som har tagit bilden för att sedan kunna skriva ut namnet i bildtexten.

Ta gärna hjälp av din bildlärare för att få fler tips!

Om du vill skriva en nyhetsartikel väljer du artikelmallen ”Nyhetsartikel” när du använder Mobile Stories publiceringsverktyg. Du behöver  en rubrik, ingress, brödtext och bild. Klicka på frågetecknen i de olika boxarna för att få veta hur du ska göra. 

Lägg lite extra tid på rubriken, ingressen (inledningen) och bilden i din artikel. Tänk på att det rubrik och bild kan vara din enda chans att väcka intresse hos läsarna. Vad är det i din artikel som är nytt, oväntat eller mest intressant? Lyft upp det i rubrik och ingress!

Du kan välja att väva in intervjupersonens citat i din text, eller att ha kvar dina frågor i texten. Då ska dina frågor vara i fetstil. Citaten ska alltid börja med ett talstreck. 

Kan du hitta talstrecken i exemplen nedan? 

Exempel på intervjuer:

1. John är både svensk och jude|Mobile Stories

2. Vi måste lyfta fram rösterna från förorten|Mobile Stories

3. Intervju med landslagsmålvakten Jennifer Falk|Mobile Stories

Mer information om du skriver en nyhetsartikel finns i Mobile Stories verktyg eller i Mediekompass och Statens medieråds gemensamma material Publicistguiden.

Du kan nominera din artikel till att bli publicerad i BjäreNU genom att publicera den på sidan ”Bjäre” i Mobile Stories nätverk av sajter. Om du vill publicera din nyhetsartikel på mobilestories.se kan den bli en del i kampanjen Ungt perspektiv 2022. Du kan sprida den i sociala medier med hashtaggen #ungtperspektiv2022. I figuren nedan kan du få tips om hur du kan öka dina chanser att nå ut. Ladda ner den här:

Det är roligt att få höra vad människor tycker och tänker om saker. Det är också bra att lära sig ta kontakt med personer som man inte känner.

Gör så här när du gör en enkät:

1. Bestäm dig för en fråga att ställa som har med resten av din artikel att göra. Exempelvis om du intervjuar en person som inspirerar dig så kan frågan till ”intervjupersonerna” vara vara: Vem inspirerar dig i kommunen?

2. Välj ut tre personer i olika åldrar.

3. Ställ frågan till de tre personerna, en i taget och skriv ner svaret. Låt personen läsa sitt svar på plats eller läs upp det. Korrigera om intervjupersonen vill.

4. Skriv ner intervjupersonens hela namn, ålder, hemort. Alltså: Anna Andersson, 43, Laholm.

4. Ta en bild. Bilden ska vara en porträttbild, tagen på bredden. Det betyder att du har med hela huvudet på personen med på bilden + axlarna.

5. I Mobile Stories lägger du in enkäten i boxen som heter bildspel. Skriv in namn, ålder och hemort: Skriv sedan ut svaret efter ett talstreck. Lägg till nästa bild på samma sätt.

 

Källor inom journalistiken

När du skapar artiklar i Mobile Stories ska du alltid ange minst en källa. Genom att själv skapa artiklar får du öva sig i att själv bli en trovärdig källa. Genom att hjälpas åt och granska varandras artiklar (inbyggt i processen i Mobile Stories) blir diskussionen om källor levande i klassrummet.

Diskussionsövning: Vem/vad kan vara en trovärdig källa? 

Exempel:

  • Experten. Om din källa är en expert som du pratat med, exempelvis en forskare, ska det framgå vad som gör att just den personen är trovärdig. Experten bör ha en specialkunskap om just det som hen uttalar sig om. 
  • Caset. Caset är en intervjuperson som på något sätt är berörd av det du skriver om. Det kan vara någon som har upplevt en orättvisa eller någon som gjort något bra och som kan inspirera andra.
  • Vittnet. Ett vittne är någon som kan bekräfta det du skriver om Du ska helst samla in fler än ett vittnesmål som pekar på att händelsen som du tar upp i din artikel har ägt rum. 
  • Bilden. En bild, stillbild eller rörlig bild, som visar en något som händer kan också vara en källa. Tänk på att bilder kan ha manipulerats och inte alltid är sanna. 
  • Dokumentet. Ett dokument kan vara till exempel ett skrivet brev eller mejl, anteckningar från ett möte eller ett beslut från en myndighet eller från regeringen. 
  • Du. Du själv blir naturligtvis en källa när du publicerar något på nätet. 
Källorna och trovärdigheten

”Källorna och trovärdigheten” är en modell för att skapa struktur vid källgranskning i skarpt läge. När du söker information på nätet bör de klassiska kriterierna Äkthet, Tid, Beroende och Tendens användas, i kombination med att kontrollera vad andra källor säger om den första källan.

Vid övning: Ge några förslag på källor som är kopplade till ämnet, både bra och några mindre bra. Använda modellen nedan för att reflektera kring källans relevans och trovärdighet i det sammanhang källan ska användas i. Gå sedan igenom vad ni kommit fram till. Obs, du måste inte sätta minus om du inte hittar något.

Här kan mallen laddas ner:

Källgranska som ett proffs

Detta är en guide för den som vill källgranska som ett proffs. Den här affischen är framtagen av Therese Personne på Nya Elementar med syfte att hjälpa skolor att värdera digitala källor. Skriv ut ett exemplar och sätt upp i klassrummet! Affischen finns att ladda ner här:

 

Jag vill intervjua en politiker

 

 

 

 

Intervjun är journalistens kanske allra vanligaste metod. Den kan användas för att få någons åsikt i en viss fråga, för att få information från någon som är expert på det ämne man skriver om eller någon som drabbats av något man skriver om. 

Här ger BjäreNus reporter sina bästa tips till dig som planerar att göra en intervju med en politiker: XXXXXX

Exempel på en intervju med en politiker:

Vad tycker egentligen Anna Ekström om problemen i gymnasievärlden?|Mobile Stories

Läs mer:

Publicistguiden har tagits fram av Statens Medieråd och Mediekompass. Här kan du läsa mer om de olika artikeltyperna:

Publicistguiden | Mediekompass

För att hitta den fråga som berör dig eller någon i din närhet kan det vara bra att diskutera med en kompis eller lärare.

Diskussion och research

• Vilken lokal fråga berör dig, dina vänner eller någon annan i din närhet mest? En lokal fråga är något som rör din närmiljö. Det kan handla om skolmaten, läxor, hur ofta bussarna går eller hur kommunen arbetar med hållbarhet. 

• Ta reda på mer om frågan du brinner för genom att söka på ämnet på nätet. Använd tillförlitliga källor. Din lokala tidning har kanske rapporterat om frågan? Tips: Skriv en sökfras i sökrutan på Google.se, klicka på ”Sök” och sedan på rubriken ”Nyheter” alldeles nedanför sökrutan. Då får du upp nyhetsartiklar som skrivits tidigare om ämnet.

Exempel på sökfras: ”Skolmaten i Båstad” eller ”hållbarhetsmål Båstad”

• Försök att hitta information om det du är intresserad av i artiklarna i sökresultatet. Vem/vilka har tidigare uttalat sig i frågan? Har några lokala politiker uttalat sig? Finns det någon som du tycker borde uttala sig som inte gjort det? Detta kan vara personen som just du behöver intervjua.

• Det är oftast dina lokala politiker som fattar beslut om frågor som rör lokalsamhället. Vilken kommunpolitiker är ansvarig för den fråga du ska skriva om? Gå in på kommunens hemsida. Hitta den rubrik som passar in på ditt ämne. Vilken nämnd är det som är ansvarig för frågan? Vad heter politikern som är är ordförande för den nämnden? Det kan vara en bra person att intervjua. Hitta kontaktuppgifterna till denna politiker på kommunens hemsida eller ring till växeln och fråga. 

• I en nyhetsartikel ska reportern helst få med olika ståndpunkter (=åsikter) i en viss fråga. Kan du hitta någon som tycker tvärtom? Använd gärna de argumenten när du formulerar dina frågor.

Överkurs – beslutsvägar och allmänna handlingar

• Försök hitta en rubrik på din kommuns hemsida som handlar om hur kommunen styrs. Se till att du förstår de lokala beslutsvägarna. Här kan du också få hjälp av din lärare.

• Vad har hänt i frågan under den senaste tiden gällande förslag och beslut? Du ska kunna gå in på kommunens hemsida – den nämnd du är intresserad av och hitta både handlingar och protokoll. Hittar du inte handlingarna? Här kan du lära dig mer om vad allmänna handlingar är.

• Vilka beslutsunderlag hittar du? Har besluts redan fattats? Om du vill veta mer om beslutet kan du kontakta den som varit ordförande under det möte då beslutet fattats.  

• Finns det frågor som inte blivit ställda som du skulle vilja ha svar på? Skriv ned frågorna och använd dem i intervjun men glöm inte att ställa följdfrågor och lyssna på svaren.

Ladda gärna ner och skriv ut workshop-mallen som heter REDAKTIONSMÖTE från Mobile Stories hemsida. Mallen kan hjälpa dig, i grupp eller enskilt, att tänka ut hur du vill lägga upp arbetet.

Nu har du förhoppningsvis hittat den person som du vill intervjua. Det kan redan nu vara bra att redan innan du tar kontakt ha bestämt vilka frågor du vill ställa.

Det finns såklart olika sätt att kontakta intervjupersonen. Du kan ringa, kontakta på sociala medier, mejla eller ta kontakt direkt om personen finns i din närhet.

Den här mallen kan vara bra att utgå ifrån om du mejlar någon som du inte känner:

Hej, jag heter _________ och går på skolan ___________ i _________. Vi är med i skolkampanjen Ungt perspektiv 2022 som handlar om att sätta fokus på alla de frågor som unga tycker är viktiga. Vi undrar därför om vi skulle kunna få intervjua dig angående XXXX? Vi kanske också kommer att publicera intervjun på medieplattformen Mobilestories.se. Det skulle också kunna bli så att intervjun publiceras i BjäreNU.

Du får självklart läsa dina citat innan publicering och ändra om något är fel. Vi skulle behöva en bild också. Om vi träffas vill vi gärna fotografera själva, helst på platsen__________________. Om du föredrar att ses digitalt eller över telefon skulle vi bli glada om du har en eller flera bilder som vi kan få använda. 

Hör gärna av dig med förslag på tider då du skulle kunna göra intervjun. 

Tack på förhand. Med vänliga hälsningar _________________

Kontaktuppgifter __________________________

Det är viktigt att du förbereder dig så mycket det går inför intervjun. Att ställa några frågor kanske inte verkar så svårt, men tänk på att du också ska lyssna, ställa följdfrågor, se till att tekniken funkar och att intervjupersonen känner sig bekväm. Att vara flera som hjälps åt under intervjun ökar chanserna att den blir lyckad. Ta också hjälp av Mobile Stories tipsartikel om hur du lyckas med intervjun:

 Så lyckas du med intervjun | Mobile Stories

Tänk på att din debattartikel kan bli läst av många personer om du väljer att publicera den på Mobilestories.se. Ännu fler om din artikel blir publicerad av BjäreNU. Läsarna kan vara klasskamrater och lärare på skolan, men också personer som du inte känner. När du väl publicerat har du ingen kontroll över vem som ser din artikel. 

Tänk på att inte nämna några namn på personer om du skriver om saker som kan vara känsliga. Använd inte bilder på personer utan att stämma av detta med personen på bilden.

Här kan du ta del av etiska regler som du bör förhålla dig till då du publicerar artiklar, antingen det är på Mobile Stories eller en annan plattform.

Det allra bästa är om du träffar personen och själv fotograferar.

Om du har möjlighet, bestäm en plats för intervjun som har att göra med ämnet du skriver om. Exempelvis vid en skolbyggnad om du ska intervjua en skolpolitiker eller ute i naturen om intervjun handlar om biologisk mångfald i kommunen. Var inte rädd för att ta tid på dig då du fotograferar, ta gärna många bilder ur olika vinklar för att sedan kunna välja den bästa. Intevjupersonen vill också att bilden ska bli bra så var inte rädd för att ställa krav.

Läs gärna hjälpartikeln ”Fotografen: Så fångar du nyhetsbilden” under den vänstra menyn i inloggat läge i Mobile Stories. Du hittar den också under infotecknet (i) i bildboxarna.

Om du inte får möjlighet att träffa personen får du fråga var du kan få tag på bra bilder av hen. Kanske har kommunen pressbilder, eller om personen kan skicka privata bilder som du kan få använda? Var noga med att få namnet på den som fotograferat för att skriva ut det i bildtexten.

Ta gärna hjälp av din bildlärare för att få fler tips!

Du behöver en rubrik, ingress, brödtext, bild, bildtext och källor. 

En intervju kan skrivas på två olika sätt. Du kan välja att skriva ut dina frågor, som i exempel 3 nedan. Då är frågorna i fetstil för att läsaren ska förstå vem som säger vad. Eller så kan du väva in intervjupersonens svar, som i exempel 1 och 2. Det är lite svårare.

I alla exempel använder du talstreck (–) för att visa att det är intervjupersonen som säger något. Kan du hitta talstrecken i exemplen nedan? 

Om du använder Mobile Stories väljer du artikelmallen ”Nyhetsartikel”. Klicka på frågetecknen i de olika boxarna för att få veta hur du ska göra.

Mer information om debattartikelns olika delar finns också i Mediekompass och Statens medieråds gemensamma material Publicistguiden.

Det är roligt att få höra vad människor tycker och tänker om saker. Det är också bra att lära sig ta kontakt med personer som man inte känner.

Gör så här när du gör en enkät:

1. Bestäm dig för en fråga att ställa som har med resten av din artikel att göra. Exempelvis om du intervjuar en politiker om hur de arbetar med att uppnå målen i Agenda 2030 så kan frågan till ”intervjupersonerna” vara vara: Hur märker du av kommunens arbete med Agenda 2030?

2. Välj ut tre personer i olika åldrar.

3. Ställ frågan till de tre personerna, en i taget och skriv ner svaret. Låt personen läsa sitt svar på plats eller läs upp det. Korrigera om intervjupersonen vill.

4. Skriv ner intervjupersonens hela namn, ålder, hemort. Alltså: Anna Andersson, 43, Laholm.

4. Ta en bild. Bilden ska vara en porträttbild, tagen på bredden. Det betyder att du har med hela huvudet på personen med på bilden + axlarna.

5. I Mobile Stories lägger du in enkäten i boxen som heter bildspel. Skriv in namn, ålder och hemort: Skriv sedan ut svaret efter ett talstreck.

 

Om du vill publicera din artikel på mobilestories.se kan den bli en del i kampanjen Ungt perspektiv 2022. Nominera också din artikel till att bli publicerad i BjäreNU. Detta gör du genom att publicera artikeln på sidan som heter ”Bjäre” som du har tillgång till genom Mobile Stories. Du kan också sprida artikeln i sociala medier med hashtaggen #ungtperspektiv2022. I figuren nedan kan du få tips om hur du kan öka dina chanser att nå ut. Ladda ner den här:

 

Jag vill intervjua den som inspirerar mig

 

 

 

Intervjun är journalistens kanske allra vanligaste metod för att få information. Den används till exempel för att få någons reflektion eller åsikt i en viss fråga eller få fram fakta från en expert. Men intervjun kan också vara ett sätt att lyfta fram en spännande person som gjort något bra.

Exempel på intervjuer med inspirerande personer:
Sociala entreprenören Nour levde dubbelliv | Mobile Stories

Vi måste lyfta fram rösterna från förorten|Mobile Stories

Intervju med landslagsmålvakten Jennifer Falk|Mobile Stories

Läs mer:

Publicistguiden har tagits fram av Statens Medieråd och Mediekompass. Här kan du läsa mer om de olika artikeltyperna:

Publicistguiden | Mediekompass

Har du någon i din närhet som gör något riktigt bra? Kanske någon som inte fått så mycket uppmärksamhet? Grattis! Du har hittat en person värd att berätta om och har chansen att sprida kunskap om en vardagshjälte.

Om du inte kommer på en person som du vill skriva om kan du fortsätta läsa, hoppa annars vidare till fliken ”kontakta en intervjuperson”.

En person som kan inspirera andra kan vara en annan elev som alltid står upp för andra, en entreprenör, en lärare eller kanske en idrottsledare. Genom att berätta om en person som gjort något bra eller arbetar på ett sätt som fler kan ta efter kan du med din artikel inspirera andra. Ditt arbete med artikeln kan få andra att våga, hjälpa, utmana, lära eller bygga vidare på innovationer.

För att hitta den person som kan inspirera dig och andra kan det vara bra att diskutera med vänner eller en lärare.

Exempel på frågor för diskussion och research

• Vilken lokal fråga berör dig, dina vänner eller någon annan i din närhet mest?

• Vad är viktigt för att unga ska må bra eller att kommunen ska utvecklas i linje med Agenda 2030?

• Vilka föreningar jobbar med frågan som intresserar dig i din kommun? Googla och se vad som görs i föreningarna. Fundera över om du tycker att det som föreningarna gör är bra.

• Kan du hitta andra artiklar, videoklipp, poddar eller inlägg i sociala medier som handlar om det som görs som är bra eller om personer som arbetar för att samhället ska bli bättre? 

• Det kanske också finns personer som gör bra saker, men som inte fått så mycket uppmärksamhet tidigare? 

Förhoppningsvis har du nu fått idéer till vem/vilka du skulle vilja veta mer om.

Ladda gärna ner och skriv ut workshopmallen som heter REDAKTIONSMÖTE från Mobile Stories hemsida. Mallen kan hjälpa dig, i grupp eller enskilt, att tänka ut hur du vill lägga upp arbetet.

Det finns såklart olika sätt att kontakta intervjupersonen. Du kan ringa, kontakta på sociala medier, mejla eller ta kontakt direkt om personen finns i din närhet. 

Den här mallen kan vara bra att utgå ifrån om du mejlar någon som du inte känner:

Hej, jag heter _________ och går på skolan ___________ i _________. Vi arbetar för att XXXX  och undrar om vi skulle kunna få intervjua dig om ___________? Vi kanske också kommer att publicera intervjun på medieplattformen Mobilestories.se och nominera artikeln till att bli publicerad i BjäreNU om det är okej med dig. 

Vi har valt att kontakta dig för att du _______________. Du får självklart läsa dina citat innan publicering och ändra om något är fel. Vi skulle behöva en fin bild också. Om vi träffas vill vi gärna fotografera själva på platsen ______________. Om du föredrar att ses digitalt eller över telefon skulle vi bli glada om du har en eller flera bilder som vi kan få använda. 

Hör gärna av dig med förslag på tider då du skulle kunna göra intervjun. 

Tack på förhand. Med vänliga hälsningar _________________

Kontaktuppgifter __________________________

 

Vilka frågor du ställer beror såklart på vem du intervjuarAnvänd gärna något av förslagen nedan (om de passar) eller ta fram egna!

Om personen blivit intervjuad tidigare i medierna kan du fundera på om det är någon fråga som glömts bort, som du skulle vilja ställa. 

Förslag på frågor:

• Vem är du? Berätta om dig själv med högst fem meningar!

• Vad är det viktigaste du lärt dig genom att arbeta med _______ i kommunen/området?

• Vad är ditt budskap till de som bestämmer i kommunen XXX? Vad är bra i kommunen? Vad kan bli bättre?

• Vad har du för drömmar?

• Vad betyder demokrati för dig?

• Hur kan vi alla hjälpas åt för att stärka demokratin?

OBS: Glöm inte att lyssna på svaren och ställa följdfrågor: Hur menar du då? Varför då? Kan du berätta mer om det? Osv.

Det är viktigt att du förbereder dig så mycket det går inför intervjun. Att ställa några frågor kanske inte verkar så svårt, men tänk på att du också ska lyssna, ställa följdfrågor, se till att tekniken funkar och att intervjupersonen känner sig bekväm. Att vara flera som hjälps åt under intervjun ökar chanserna att den blir lyckad. Ta också hjälp av Mobile Stories tipsartikel om hur du lyckas med intervjun:

 Så lyckas du med intervjun | Mobile Stories

Tänk på att din debattartikel kan bli läst av många personer om du väljer att publicera den på Mobilestories.se. Ännu fler om din artikel blir publicerad av BjäreNU. Läsarna kan vara klasskamrater och lärare på skolan, men också personer som du inte känner. När du väl publicerat har du ingen kontroll över vem som ser din artikel. 

Tänk på att inte nämna några namn på personer om du skriver om saker som kan vara känsliga. Använd inte bilder på personer utan att stämma av detta med personen på bilden.

Här kan du ta del av etiska regler som du bör förhålla dig till då du publicerar artiklar, antingen det är på Mobile Stories eller en annan plattform.

Du behöver också en bild till din artikel. Om du träffar personen du intervjuar ”live” kan du fråga om du får ta bilder. Ta flera bilder för att sedan kunna välja den bästa! Det är bra att fotografera i en miljö som säger något om personen eller om vad hen gör. 

Om du träffar personen via länk går det bra att ta en på skärmen när du gör intervjun om du frågar först. 

Om du gör intervjun via mejl eller telefon kan du be personen skicka en bild på sig själv, som du kan använda. Glöm inte att fråga vem som har tagit bilden för att sedan kunna skriva ut namnet i bildtexten.

Ta gärna hjälp av din bildlärare för att få fler tips!

Om du vill skriva en intervju väljer du artikelmallen ”Nyhetsartikel” när du använder Mobile Stories publiceringsverktyg. Du behöver  en rubrik, ingress, brödtext och bild. Klicka på frågetecknen i de olika boxarna för att få veta hur du ska göra.

En intervju kan skrivas på två olika sätt. Du kan välja att skriva ut dina frågor, som i exempel 3 nedan. Då är frågorna i fetstil för att läsaren ska förstå vem som säger vad. Eller så kan du väva in intervjupersonens svar, som i exempel 1 och 2. Det är lite svårare.

I alla exempel använder du talstreck (–) för att visa att det är intervjupersonen som säger något. Kan du hitta talstrecken i exemplen nedan? 

Exempel på intervjuer:

1. John är både svensk och jude|Mobile Stories

2. Vi måste lyfta fram rösterna från förorten|Mobile Stories

3. Intervju med landslagsmålvakten Jennifer Falk|Mobile Stories

Mer information om debattartikelns olika delar finns i Mobile Stories verktyg eller i Mediekompass och Statens medieråds gemensamma material Publicistguiden.

Det är roligt att få höra vad människor tycker och tänker om saker. Det är också bra att lära sig ta kontakt med personer som man inte känner.

Gör så här när du gör en enkät:

1. Bestäm dig för en fråga att ställa som har med resten av din artikel att göra. Exempelvis om du intervjuar en person som inspirerar dig så kan frågan till ”intervjupersonerna” vara: Vem inspirerar dig i kommunen?

2. Välj ut tre personer i olika åldrar.

3. Ställ frågan till de tre personerna, en i taget och skriv ner svaret. Låt personen läsa sitt svar på plats eller läs upp det. Korrigera om intervjupersonen vill.

4. Skriv ner intervjupersonens hela namn, ålder, hemort. Alltså: Anna Andersson, 43, Laholm.

4. Ta en bild. Bilden ska vara en porträttbild, tagen på bredden. Det betyder att du har med hela huvudet på personen med på bilden + axlarna.

5. I Mobile Stories lägger du in enkäten i boxen som heter bildspel. Skriv in namn, ålder och hemort: Skriv sedan ut svaret efter ett talstreck. Lägg till nästa bild på samma sätt.

 

Du kan nominera din artikel till att bli publicerad i BjäreNU genom att publicera den på sidan ”Bjäre” i Mobile Stories nätverk av sajter. Din artikel kan också bli en del i kampanjen Ungt perspektiv 2022. Du kan sprida artikeln i sociala medier med hashtaggen#Ungtperspektiv2022. I figuren nedan kan du få tips om hur du kan öka dina chanser att nå ut. Ladda ner den här:

 

Jag vill göra ett reportage

 

 

 

I reportaget skapar bild, text, ljud och film en sammanhängande helhet. I ett reportage finns plats för ett målande språk och stora bilder. Du som skriver ska ta med din läsare till platsen! Det gör du genom att förmedla dina egna intryck. Hur doftar det? Hur låter det? Hur beter sig människor på platsen? Hur är stämningen?

I ett reportage kan texten vara lite längre. 3000 – 7000 tecken inklusive blanksteg brukar vara lagom. Du bör ha två stora bilder, helst en eller flera små och gärna en ljudfil eller ett videoklipp. Det går utmärkt att stoppa in ett bildspel också, om du har många bra bilder!

Tips för ett bra reportage:

• Ta med läsaren till platsen! Beskriv miljöer, människor, doft och ljud. Använd gärna presens för ökad närvarokänsla. 

• Undvik att använda ordet ”jag” i texten. Det kan lätt stå i vägen för läsarens egen upplevelse.

• Inled gärna med action – genom att beskriva något som händer eller med ett citat! Det fångar läsarens intresse.

Ta hjälp av videon ”Kom igång med ditt reportage” med författaren och journalisten Helena Trus som du hittar i inloggat läge i app.mobilestories.se.

Exempel på ett reportage:
Vi kände att vi hade alla svarta människor i världen på våra axlar | Mobile Stories

Läs mer:

Publicistguiden har tagits fram av Statens Medieråd och Mediekompass. Här kan du läsa mer om de olika artikeltyperna:

Publicistguiden | Mediekompass

Brainstorma

Det är bra att utgå från dina egna intressen eller låta din nyfikenhet styra när du väljer vad ditt reportage ska handla om. De flesta har ett intresse, en plats eller en fråga som de värnar om.

Ställ följande frågor till dig själv för att se om idéer poppar upp:

• Vad är jag expert på?

• Finns det något jag gått och funderat på och som jag skulle vilja veta mer om?

• Vad gillar jag att göra på fritiden? Finns det sport, kultur eller fritidsaktiviteter som det skrivs lite för lite om som kanske fler vill veta mer om?

• Vilken lokal fråga berör dig, dina vänner eller någon annan i din närhet mest?

• Vad är viktigt för att unga ska må bra eller att kommunen ska utvecklas i linje med Agenda 2030?

• Vilka föreningar jobbar med frågan som intresserar dig i din kommun? Googla och se vad som görs i föreningarna. Fundera över om du tycker att det som föreningarna gör är bra och om det finns någon person som skulle vara intressant att följa.

• Vilka yrken är jag nyfiken på? Vem skulle jag vilja följa med på jobbet en dag?

• Vilka platser har du inte utforskat på Bjärehalvön?

Ladda gärna ner och skriv ut workshopmallen som heter REDAKTIONSMÖTE från Mobile Stories hemsida. Mallen kan hjälpa dig, i grupp eller enskilt, att tänka ut hur du vill lägga upp arbetet.

Kanske kommer du på att du vill kontakta en eller flera personer som  Du kanske behöver få tillträde till en plats och behöver kontakta den som kan ordna detta. Du kan ringa, kontakta på sociala medier, mejla eller ta kontakt direkt om personen finns i din närhet.

Den här mallen kan vara bra att utgå ifrån om du mejlar någon som du inte känner:

Hej, jag heter _________ och går på skolan ___________ i _________. Vi arbetar med att göra reportage  och undrar om vi skulle kunna få XXXXXX ___________? Vi kanske också kommer att publicera reportaget på medieplattformen Mobilestories.se och nominera det till att bli publicerad i BjäreNU om det är okej med dig. 

Vi har valt att kontakta dig för att du _______________. Du får självklart läsa dina citat innan publicering och ändra om något är fel. Vi skulle behöva flera fina bilder också som vi hoppas att vi kan få ordna då vi följer dig till XXX och ser hur du XXXX. 

Hör gärna av dig med förslag på tider då du skulle kunna träffa mig/oss.

Tack på förhand. Med vänliga hälsningar _________________

Kontaktuppgifter __________________________

 

Det är viktigt att du förbereder dig så mycket det går inför intervjun. Att ställa några frågor kanske inte verkar så svårt, men tänk på att du också ska lyssna, ställa följdfrågor, se till att tekniken funkar och att intervjupersonen känner sig bekväm. Att vara flera som hjälps åt under intervjun ökar chanserna att den blir lyckad. Ta också hjälp av Mobile Stories tipsartikel om hur du lyckas med intervjun:

 Så lyckas du med intervjun | Mobile Stories

Tänk på att din artikel kan bli läst av många personer om du väljer att publicera den på Mobilestories.se och kanske även blir publicerad av BjäreNU. Läsarna kan vara klasskamrater och lärare på skolan, men också personer som du inte känner. När du väl publicerat har du ingen kontroll över vem som läser.

Tänk på att inte nämna några namn på personer om du skriver om saker som kan vara känsliga. Använd inte bilder på personer utan att stämma av detta med personen på bilden.

Här kan du ta del av etiska regler som du bör förhålla dig till då du publicerar artiklar, antingen det är på Mobile Stories, i BjäreNU eller på andra plattformar.

I reportaget är bilderna extra viktiga. Du behöver minst två bilder men helst flera stycken. Ta många bilder för att sedan kunna välja den bästa! Försök förmedla känslan som du själv upplever på platsen eller med yrket eller personen du följer. Om du följer med en biolog ut i fält, låt då bilderna av naturen och detaljerna forma bilden av biologens arbete, tillsammans med actionbilder då biologen arbetar. Variera gärna utsitten – nära och på långt håll.

Ta gärna hjälp av din bildlärare för att få fler tips! Testa dina bildidéer genom att berätta om dem för en vän. Troligen kan ni komma på flera bra bildidéer tillsammans.

Om du vill skriva en reportage väljer du artikelmallen ”Reportage” när du använder Mobile Stories publiceringsverktyg. Du behöver  en rubrik, ingress, brödtext och bild. Klicka på frågetecknen i de olika boxarna för att få veta hur du ska göra. 

Lägg lite extra tid på rubriken, ingressen (inledningen) och bilden i din artikel. Tänk på att det rubrik och bild kan vara din enda chans att väcka intresse hos läsarna. Vad är det i din artikel som du själv tycker är mest spännande, oväntat eller intressant? Lyft upp det i rubrik och ingress!

Du kan välja att väva in intervjupersonens citat i din text, eller att ha kvar dina frågor i texten. Då ska dina frågor vara i fetstil. Citaten ska alltid börja med ett talstreck. 

Kan du hitta talstrecken i exemplen nedan? 

Exempel på intervjuer:

1. John är både svensk och jude|Mobile Stories

2. Vi måste lyfta fram rösterna från förorten|Mobile Stories

3. Intervju med landslagsmålvakten Jennifer Falk|Mobile Stories

Mer information om du skriver ett reportage finns i Mobile Stories verktyg eller i Mediekompass och Statens medieråds gemensamma material Publicistguiden.

Det är roligt att få höra vad människor tycker och tänker om saker. Det är också bra att lära sig ta kontakt med personer som man inte känner. Enkäten är verkligen en extra pusselbit som förhöjer ditt reportage.

Gör så här när du gör en enkät:

1. Bestäm dig för en fråga att ställa som har med resten av ditt reportage att göra. Om ditt reportage handlar om biologisk mångfald i Båstad så kan frågan till intervjupersonerna vara: Gör du något för att bidra till biologisk mångfald?

2. Välj ut tre personer i olika åldrar.

3. Ställ frågan till de tre personerna, en i taget och skriv ner svaret. Låt personen läsa sitt svar på plats eller läs upp det. Korrigera om intervjupersonen vill.

4. Skriv ner intervjupersonens hela namn, ålder, hemort. Alltså: Anna Andersson, 43, Båstad.

4. Ta en bild. Bilden ska vara en porträttbild, tagen på bredden. Det betyder att du har med hela huvudet på personen med på bilden + axlarna.

5. I Mobile Stories lägger du in enkäten i boxen som heter bildspel. Skriv in namn, ålder och hemort: Skriv sedan ut svaret efter ett talstreck. Lägg till nästa bild på samma sätt.

 

Du kan nominera din artikel till att bli publicerad i BjäreNU genom att publicera den på sidan ”Bjäre” i Mobile Stories nätverk av sajter. Din artikel kan också bli en del i kampanjen Ungt perspektiv 2022. Du kan sprida artikeln i sociala medier med hashtaggen#Ungtperspektiv2022. I figuren nedan kan du få tips om hur du kan öka dina chanser att nå ut. Ladda ner den här:

Så anger du källorna

När du publicerar en artikel ska du alltid berätta för läsaren var informationen du använt kommer från. Det gör du i den löpande texten (se nedan) samt i boxen ”Källor” när du använder Mobile Stories. 

  • Vill du hänvisa till en text – till exempel en forskningsrapport, bok eller undersökning – som någon annan har skrivit? Då kan skriva på det här sättet: Åtta av tio vet inte vart de ska vända sig om de vill påverka ett politiskt beslut i kommunen, enligt en undersökning som gjorts av Myndigheten för Civilsamhällesfrågor, MUCF. Du kan också skriva såhär: Enligt statistik från SCB har män kortare medellivslängd…. “ eller “Svenska elever har blivit bättre på matte, enligt en kartläggning som Myndigheten XX gjort. Lägg gärna även in källorna som hyperlänkar i själva texten (det vill säga länka från namnet på källan i din text till den webbsida där du hämtat dina uppgifter).
  • Om källan är en person som du pratat med använder du i stället ett talstreck, enligt den här modellen: – Som nyhetsreporter gäller att hela tiden leta i sin omgivning efter sådant som går utanför det vanliga, säger nyhetsreporter Förnamn Efternamn på tidningen Dagbladet.
  • Lägg slutligen in länkarna till alla dina källor i boxen ”Källor” när du använder Mobile Stories.

   👩‍🏫  Till dig som är lärare, rektor eller skolbibliotekarie  🧑‍🏫

Mobile Stories vision är ett samhälle där unga inte bara fostras till demokratiska medborgare utan faktiskt deltar på riktigt och påverkar samhällsutvecklingen. 

Vi vill att unga förstår vikten av att själv vara en trovärdig källa för att kunna påverka, informera, lära andra och väcka debatt. Vi skulle vilja se att ungas skiftande erfarenheter och perspektiv används som underlag för beslutsfattare och i utformandet av aktiviteter och verksamheter som berör unga. 

Om Ungt perspektiv på Bjärehalvön 2022-2023

Detta lektionspaket är framtaget av Jenny Sköld och Lotta Bergseth, journalister och grundare av Mobile Stories i samarbete med BjareNU. Uppläggen syftar till att lyfta unga röster på Bjärehalvön under valåret 2022 med fortsättning 2023 och samtidigt låta elever testa att arbeta med journalistiska metoder för att stärka sin källkritiska förmåga. BjäreNU vill med detta upplägg bjuda in unga att nominera artiklar som de vill se publicerade i sin lokaltidning.

Här kan du läsa artiklar från elever på olika platser i landet som använt publiceringsverktyget Mobile Stories

Mobile Stories är ett verktyg och en plattform för att lyfta barns och ungas röster samt ett verktyg för att träna sitt källkritiska tänkande genom att själv bli en trovärdig källa. Eleverna tränar också sin förmåga att uttrycka sig och befäster sina kunskaper genom att berätta för en mottagare om vad de själva lärt sig. 

WORKSHOP 1: Utforska er lokaltidning

Det första steget till en proffsig artikel är såklart att studera hur de riktiga proffsen gör – journalisterna på lokaltidningen BjäreNU! Nedan hittar du fyra olika uppgifter som ger eleverna kunskap om hur en artikel är uppbyggd, skillnaden mellan olika artikeltyper, hur reportrar brukar hänvisa till källor, vilka frågor som är aktuella i kommunen och vilka som brukar uttala sig om vad i kommunen. Ni kan välja att göra alla uppgifter eller välja ut några. Diskussionsfrågan längst ned, om vilka frågor eleverna tycker får för lite utrymme i tidningen, kan ge eleverna uppslag till nästa uppgift då de ska välja ett ämne eller en fråga de själva vill lyfta i sin artikel.

1. Gå in på BjäreNU tillsammans med eleverna. Be dem i helklass att ge exempel på:

– En nyhetsartikel

– En debattartikel

– En krönika

Be sedan eleverna att exemplifiera vad som utmärker nyhetsartikeln. Till exempel:

– Reportern uttrycker inga egna åsikter (texten är saklig).

– Åsikter i artikeln framförs av de personer som intervjuas.

– Personer med olika syn på saker får komma till tals.

Ta gärna hjälp av Publicistguidens genomgång av olika artikeltyper

Gör samma sak med artikeltyperna krönika och debattartikel.

2. Dela in eleverna i grupper. Varje grupp ska ta fram två eller tre exempel på hur källor redovisas i artiklar i BjäreNU. Eleverna kan utgå från tidningens webbsida eller en tryckt upplaga av tidningen. Gå sedan igenom de olika exemplen i helklass.

3. Dela in eleverna i grupper och be dem att välja en fråga eller ett ämne som lyfts i tidningen. Be dem sedan att tillsammans svara på följande frågor:

– Vilka olika synpunkter kommer fram i frågan?

– Vilka är det som uttalar sig? Är det en enskild person eller företräder personen någon organisation eller politiskt parti?

– På vilket sätt berörs de som uttalar sig av frågan?

Gå igenom gruppernas svar i helklass.

4. Använd metoden EPA (Enskilt-Par-Alla) för att undersöka frågan:

– Finns det något ämne eller fråga som du tycker att tidningen borde uppmärksamma mer? Varför?

WORKSHOP 2: Strukturera arbetet

Ladda ner och skriv ut workshop-mallen som heter REDAKTIONSMÖTE från Mobile Stories hemsida. Mallen kan hjälpa eleverna, i grupp eller enskilt, att tänka ut hur de vill lägga upp arbetet. Låt eleverna anteckna i cirklarna i mallen.

Du som är lärare kan också ladda ner mallen MIK I ALLA ÄMNEN för att lättare planera ditt arbete. 

Elevpublicistens etiska regler

Elever som arbetar med Mobile Stories behöver följa “Elevpublicistens etiska regler”. De finns inne i verktyget i inloggat läge också.

Förenklat handlar de om att:

  • Vara noggrann med sina källor och aldrig publicera felaktigheter eller bidra till ryktesspridning på nätet.
  • Aldrig kränka någons upphovsrätt eller användarvillkoren för gratis bilder hämtade från nätet (använd helst egna bilder eller illustrationer!)
  • Undvika att såra eller kränka en enskild person eller grupp i samhället.
  • Skilja på åsikter och fakta.
Vill du komma igång med Mobile Stories?

För att använda Mobile Stories med dina elever behöver vi skriva ett samarbetsavtal + GDPR med din skola. Vanligtvis är det rektor eller ansvarig på utbildningsförvaltningen som skriver på avtalen.

Har din skola redan ett avtal? Då behöver du en arbetsgrupp för din klass. Hör av dig till lotta@mobilestories.se om du behöver hjälp att skapa en arbetsgrupp. Använd denna video för att starta upp med din klass. Du måste ha förberett en arbetsgrupp innan ni startar.

Vill du som är lärare eller skolbibliotekarie ha ett testkonto, en kort demo via länk av Mobile Stories är du välkommen att höra av dig till info@mobilesories.se. Här kan du hitta mer info om hur verktyget fungerar. https://publiceringsverktyg.mobilestories.se

Källkritik

När eleverna skapar artiklar i Mobile Stories ska de alltid ange minst en källa. Genom att själv skapa artiklar får de öva sig i att själva bli trovärdiga källor. Genom att hjälpas åt och granska varandras artiklar (inbyggt i processen i Mobile Stories) blir diskussionen om källor levande i klassrummet.

Diskussionsövning: Vem/vad kan vara en trovärdig källa? 

Exempel:

  • Experten. Om din källa är en expert som du pratat med, exempelvis en forskare, ska det framgå vad som gör att just den personen är trovärdig. Experten bör ha en specialkunskap om just det som hen uttalar sig om. 
  • Caset. Caset är en intervjuperson som på något sätt är berörd av det du skriver om. Det kan vara någon som har upplevt en orättvisa eller någon som gjort något bra och som kan inspirera andra.
  • Vittnet. Ett vittne är någon som kan bekräfta det du skriver om Du ska helst samla in fler än ett vittnesmål som pekar på att händelsen som du tar upp i din artikel har ägt rum. 
  • Bilden. En bild, stillbild eller rörlig bild, som visar en något som händer kan också vara en källa. Tänk på att bilder kan ha manipulerats och inte alltid är sanna. 
  • Dokumentet. Ett dokument kan vara till exempel ett skrivet brev eller mejl, anteckningar från ett möte eller ett beslut från en myndighet eller från regeringen. 
  • Du. Du själv blir naturligtvis en källa när du publicerar något på nätet. 
Stöd för lärare och skolbibliotekarier
Om du använder Mobile Stories finns det gott om information kring publiceringar i verktyget. Du hittar hjälpen under den vänstra menyn under ”innehåll”. Eleverna hittar också hjälpen under frågetecken eller infotecken under produktionen. 

Publiceringskurs för skolan” (för lärare, kan göras i delar och helt i egen takt).

Statens medieråds och Mediekompass material, Publicistguiden.

Video om hur du startar upp Mobile Stories med klassen.

Mer supportmaterial kring Mobile Stories.

Vi på Mobile Stories kan gärna svara på frågor om journalistik och publiceringar. Hör av dig till jenny@mobilestories.se

Läroplanen, globala mål och barnkonventionen

Ur läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet, Övergripande mål och riktlinjer.

Kunskapsmål: 

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande och kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden.

Ämnen: Samhällskunskap, bild i kombination med svenska och svenska som andraspråk, engelska eller annan språkundervisning. 

FN:s globala mål: Tillgången till trovärdig information är avgörande för att vi, både på individ- och samhällsnivå, ska kunna fatta välgrundade beslut för att uppnå en hållbar, fredlig värld.

Barnkonventionen artikel 12 och 13. 

  1. Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.

  2. Barn har rätt till yttrandefrihet; att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter.