När vi började arbeta som journalister kring millennieskiftet kunde vi aldrig föreställa oss att villkoren för journalistiken och medierna skulle förändras så drastiskt under de kommande åren. 2015 lämnade vi en redaktion i kris. Vi hade med oss en vision som växt fram hos oss, om att vi ville engagera de läsare som vi märkte att vi hade förlorat, nämligen ungdomarna. Tänk om det kunde göras med ett verktyg som stöttar unga i att själva göra sin röst hörd – samtidigt som de tränar sin källkritiska förmåga!
Det känns rätt magiskt nu när vi faktiskt ser det hända. Elever i olika typer av områden och delar av Sverige utvecklar sina förmågor att kommunicera och deltar aktivt i samhällsdebatten genom att publicera artiklar. De blir själva trovärdiga källor i medielandskapet! I verktyget vi byggt får elever tips och hjälp av professionella journalister eller andra experter som vill bidra med kunskap. Produktionen av artiklar följs av en gedigen publiceringsprocess som innefattar, testartikel, kamratgranskning, checkfrågor och redaktörens (oftast läraren eller skolbibliotekariens) godkännande innan eleven själv väljer att publicera.
I förlängningen hoppas vi att elevernas ansträngningar då de berättar om sin vardag och belyser sitt perspektiv också ska kunna användas av de som fattar beslut om ungas vardag och framtid. En stor kunskapskälla om frågor som engagerar unga finns redan att ösa ur på mobilestories.se. Var annars kan du läsa om vad en ung person anser om utbyggnaden av vattenkraft, om EPA-traktorernas hastighetsbegränsningar eller om hur vi borde jobba med källkritik i skolan? Här kan man också njuta av reportage som handlar om lyckan av att ha en kanin som heter Leif eller om ungdomars vardagsliv i Järvsö. Kort sagt, en skatt.
Vi som driver det utbildande publiceringsverktyget Mobile Stories, får förmånen att sitta på första raden på åskådarbänken. Medan lärandet, skapandet och diskussionerna om källor sker i klassrummet tar vi del av resultatet, de publicerade artiklarna och berättelserna om arbetet, via samtalen med lärarna och ibland också elever. Det är förstås inte bara vi som tar del av elevernas artiklar. Mottagarna är andra unga, familj och allmänheten – de som söker på olika ämnen på nätet, vill få information eller lära sig mer – och läsarskaran växer, det visar i alla fall våra besökssiffror.
Vad behövs när elever arbetar med material avsett för digital publicering? – Jo, förutom en idé om vad som ska förmedlas behövs också en idé om vilka mottagarna är. Vad vill jag förändra eller lära andra och hur kan jag anpassa mitt sätt att uttrycka mig, mitt val av artikeltyp, rubrik och bild för att nå dessa mottagare?
Det är förstås viktigt att känna till de lagar som gäller på nätet och som faktiskt oftast gäller även utanför – hets mot folkgrupp, förtal osv – men också etiken. I vår metod löste vi det genom att anpassa de medieetiska reglerna för ungdomar som publicerar på nätet. De handlar till exempel om att alltid fråga om någon vill vara med på bild, att försöka se till att ingen blir ledsen eller kränkt av ens artikel, att inte sprida vidare ett rykte, utan alltid förankra i källor. Elever behöver också förstå att det aldrig är okej att använda någon annans bild utan lov. De påminns om våra etiska regler genom checkfrågor i verktyget medan de arbetar.
Lärare säger ofta till oss att eleverna blir mer noggranna och engagerade när de har en potentiell mottagare. Källor, upphovsrätt och att värna om de personer man skriver om blir inte förhandlingsbart.
Unga som växer upp i dag har möjlighet att bli sin egen “utgivare” i digitala medier – och de är det också; Enligt undersökningen Orvesto Junior 2020 hade över var femte ungdom mellan 10 och 15 en egen Youtubekanal – en 40 procentig ökning från föregående år, vilket tydligt visar vart trenden pekar. Räknar vi alla kanaler och även de som bara delar andras innehåll blir andelen ännu högre.
Vilken möjlighet för demokratin! Med internet kan vi enkelt samlas kring olika frågor och tillsammans förbättra samhället. Metoo, Black Lives Matter och Fridays for Future är några exempel. Men det har också blivit tydligt att dagens medielandskap också polariserar, skapar misstro och ger spridning åt falsk information, något som blir särskilt uppenbart i kristider. Samtidigt är vår demokrati under attack. Att stärka ungas förmåga att fatta välgrundade beslut behöver inte bara vara samhälls- och svensklärarnas ansvar, utan snarare något som kan och bör genomsyra de flesta ämnen i skolan.
IKT-pedagoger och utvecklingsledare i skolan pekar också ofta åt detta håll – att göra eleverna till aktiva informationssökare och producenter med verkliga mottagare engagerar och gör att skolarbetet blir ”på riktigt”. Samtidigt finns en motsatt trend, där skolor som tidigare publicerat elevarbeten slutat med det på grund av osäkerhet kring GDPR.
Vi har i skrivande stund ett 50-tal skolor som är anslutna till vårt nätverk. Med servrar som ligger i Sverige och PUB-avtal och samarbetsavtal med skolor och kommuner i hela Sverige tycker vi oss ha visat att det går att hitta en trygg väg framåt när det gäller publiceringar. Samtidigt lär sig elever i socialt utsatta områden, innerstadsskolor och i glesbygdskommuner i Sverige att ta plats och ta ansvar i det demokratiska samtalet på nätet. 💜
Senaste kommentarer