Skapa ett vinnande bidrag för Unga Journalistpriset – nationella tävlingen

Debatt, intervju/personporträtt och reportage

Detta lektionsupplägg fungerar som stöd för dig som vill arbeta med journalistik i undervisningen och delta med dina elever i tävlingen Unga Journalistpriset på nationell nivå. Utgå gärna från elevernas egna intressen och engagemang. 

Arbetet med upplägget stärker elevernas medie- och informationskunnighet, MIK (digital kompetens och källkritik i läroplanen).

När elevernas artiklar är klara kan eleverna själva nominera sin artikel till Unga Journalistpriset. De har då chansen att vinna 10.000 kronor till klasskassan samt en publicering i tidningen. Om eleverna inte använder Mobile Stories verktyg kan ni välja att skicka in bidragen via Mediekompass så som det är beskrivet i tävlingsreglerna.

Mediekompass har också lektionsupplägg som kan användas i arbetet med Unga Journalistpriset.

Det första steget till en proffsig artikel är såklart att studera hur de riktiga proffsen gör – journalisterna på Aftonbladet till exempel! Nedan hittar du fyra olika uppgifter som ger eleverna kunskap om hur en artikel är uppbyggd, skillnaden mellan olika artikeltyper och hur reportrar brukar hänvisa till källor. Ni kan välja att göra alla uppgifter eller välja ut några. Diskussionsfrågan längst ned, om vilka frågor eleverna tycker får för lite utrymme i tidningen, kan ge eleverna uppslag till nästa uppgift då de ska välja ett ämne eller en fråga de själva vill lyfta i sin artikel. 

1.Gå in på Aftonbladet och be eleverna ge exempel på:

• En nyhetsartikel

• En debattartikel

• En intervju/personporträtt

• Ett reportage

Be sedan eleverna att exemplifiera vad som utmärker nyhetsartikeln. Till exempel:

– Reportern uttrycker inga egna åsikter (texten är saklig).

– Åsikter i artikeln framförs av de personer som intervjuas.

– Personer med olika syn på saker får komma till tals.

Ta gärna hjälp av Publicistguidens genomgång av olika artikeltyper

Gör samma sak med artikeltyperna debattartikel och reportage.

2. Dela in eleverna i grupper. Varje grupp ska ta fram två eller tre exempel på hur källor redovisas i artiklar eller videoinslag från Aftonbladet. Eleverna kan utgå från tidningens webbsida. Gå sedan igenom de olika exemplen i helklass.

3. Dela in eleverna i grupper och be dem att välja en fråga eller ett ämne som lyfts i tidningen. Be dem sedan att tillsammans svara på följande frågor:

– Vilka olika synpunkter kommer fram i frågan?

– Vilka är det som uttalar sig? Är det en enskild person eller företräder personen någon organisation eller politiskt parti?

– På vilket sätt berörs de som uttalar sig av frågan?

Gå igenom gruppernas svar i helklass.

4. Använd metoden EPA (Enskilt-Par-Alla) för att undersöka frågan:

– Finns det något ämne eller fråga som du tycker att tidningen borde uppmärksamma mer? Varför?

Diskussionsövning: Vem/vad kan vara en trovärdig källa? Låt eleverna komma med förslag. Skriv upp förslagen på tavlan eller i ett gemensamt dokument.

Exempel:

  • Experten. Om din källa är en expert som du pratat med, exempelvis en forskare, ska det framgå vad som gör att just den personen är trovärdig. Experten bör ha en specialkunskap om just det som hen uttalar sig om. 
  • Caset. Caset är en intervjuperson som på något sätt är berörd av det du skriver om. Det kan vara någon som har upplevt en orättvisa eller någon som gjort något bra och som kan inspirera andra.
  • Vittnet. Ett vittne är någon som kan bekräfta det du skriver om Du ska helst samla in fler än ett vittnesmål som pekar på att händelsen som du tar upp i din artikel har ägt rum. 
  • Bilden. En bild, stillbild eller rörlig bild, som visar en något som händer kan också vara en källa. Tänk på att bilder kan ha manipulerats och inte alltid är sanna. 
  • Dokumentet. Ett dokument kan vara till exempel ett skrivet brev eller mejl, anteckningar från ett möte eller ett beslut från en myndighet eller från regeringen. 
  • Du. Du själv blir naturligtvis en källa när du publicerar något på nätet. 

Detta är en guide för den som vill källgranska som ett proffs. Den här affischen är framtagen av Therese Personne på Nya Elementar med syfte att hjälpa skolor att värdera digitala källor. Skriv ut ett exemplar och sätt upp i klassrummet! Affischen finns att ladda ner här:

Här kan elever göra ett digitalt självtest som är framtaget av Uppsala universitet i samarbete med forskningsinstitutet Rise och föreningen Vetenskap & allmänhet.

I den här utmaingen kan elever på högstadiet eller gymnasiet vässa sina kunskaper om medier, källkritik och lagar på nätet!

De kan göra testet upp till 15 gånger. Genom förklaringen efter varje fråga kan eleverna förbättra sitt resultat och bli mer nätsmarta för varje gång de gör testet! Om eleven får rätt på 80 procent av frågorna kan eleven ladda ner ett bevis som kan läggas i ett cv eller delas på sociala medier.

Steg för steg – så gör du

Den här guiden riktar sig till dig som är elev och vill delta i Unga Journalistpriset. Här får du stöd i din process – från idé till nominerat bidrag. Lycka till!

Ladda ner och skriv ut workshopmallen som heter ”Redaktionsmöte”. Mallen kan hjälpa dig, i grupp eller enskilt, att tänka ut hur du vill lägga upp arbetet.

Läs noggrant igenom tävlingsreglerna för Unga Journalistpriset.

Fyll i de olika bubblorna i workshopmallen. Det första du behöver bestämma är vilken fråga du vill lyfta i din artikel. Därefter kan du fylla i bubblorna i valfri ordning.

 

För att producera en bra artikel behöver du hitta trovärdiga källor. Här nedan hittar du exempel på källor som är vanliga inom journalistiken. Vilka källor kan du använda?

  • Experten. Om din källa är en expert, exempelvis en forskare, ska det framgå vad som gör att just den personen är trovärdig. Experten bör ha en specialkunskap om just det som hen uttalar sig om.

  • Den eller de som berörs – ”caset”. Caset är en intervjuperson som på något sätt är berörd av den aktuella frågan eller ämnet. Det kan vara någon som har upplevt en orättvisa, drabbats av ett politiskt beslut – eller  gjort något bra som kan inspirera andra.
  • Vittnet. Ett vittne är en förstahandskälla, som själv hört, sett eller upplevt något. För att vara säker på att uppgiften stämmer behöver journalisten bekräfta en vittnesuppgift med andra av varandra oberoende och samstämmiga vittnesmål eller till exempel med bilder eller filmer.
  • Bilden, filmen eller ljudinspelningen. En bild, stillbild eller rörlig bild, som visar en händelse kan också vara en källa. Tänk på att de kan vara manipulerade eller tagna ur sitt sammanhang!
  • Dokumentet. Ett dokument kan vara till exempel ett skrivet mejl, anteckningar från ett möte eller en offentlig handling. Offentliga handlingar är dokument som på något sätt upprättats av en myndighet, kommun eller av ett offentligt ägt bolag. Det kan vara ett beslut, en förundersökning (efter att åtal väckts). Vem som helst har rätt att begära ut och ta del av en sådan handling.
  • Statistik, granskning eller rapport. Många nyheter bygger på siffror och statistiska undersökningar. Nyheten kan vara något i statistiken som sticker ut, kanske en oväntad förändring över tid, eller en rankning över något. SCB, Sifo eller Skolinspektionen kan vara avsändare, men det kan också vara ett företag som beställt en undersökning för att skapa en nyhet kring sin produkt eller tjänst. Det är viktigt att du är uppmärksam när det gäller avsändarens drivkrafter och även gör mottagaren uppmärksam på det. Statistik om kommuner| SCB
  • Egna undersökningar. Att gå ut på stan och göra enkätundersökningar är ett vanligt grepp inom journalistik. I dag går det också ganska enkelt att göra egna undersökningar via nätet. Tänk på att det finns rekommendationer kring vilka statistiska slutsatser det går att dra från egna undersökningar. Till exempel måste det finnas tillräckligt många svar för att vara statistiskt säkerställt. På SCB:s hemsida finns mer information om hur statistik kan tas fram. Med det sagt så kan det såklart vara intressant med mindre undersökningar också – bara det då framgår tydligt hur många det är som svarat!
  • Myndigheter. Hos myndigheter kan du hitta rapporter och riktlinjer som baseras på vetenskaplig grund. Här kan du också kontakta oberoende experter inom olika områden. Hitta rätt myndighet | Myndighetsregistret
  • Medier. Vad har skrivits tidigare om ett ämne och vilka har uttalat sig? Du kan Nyhetsgoogla på ett ämne och ta reda på vad som debatterats och rapporterats om tidigare. Detta är ett bra sätt att förbereda sig, till exempel inför en intervju. Så här kan du ”Nyhetsgoogla” men var observant. Använd medier du känner till och litar på.

I tävlingsreglerna står att du ska göra minst en intervju som framgår i form av citat eller hänvisning i artikeln.  Intervjupersonen blir då en källa (som alltså ska anges i bubblan ”Källor” i workshopmallen).

Innan intervjupersonen kontaktas bör du göra research om personen du ska träffa och om ämnet intervjun ska handla om.

Du ska redan vid första kontakten berätta för intervjupersonen om du har för avsikt att publicera ditt arbete på den öppna plattformen Mobilestories.se eller skicka in bidraget via Mediekompass och att ett vinnande bidrag blir publicerat i Aftonbladet. Säkerställ att intervjupersonen är bekväm med detta. Det behöver vara tydligt för intervjupersonen att du kanske vill spela in intervjun för att lättare kunna citera personen. Personen behöver ändå få möjlighet att läsa sina citat inför eventuell publicering.

Du kan använda denna mall då du kontaktar personerna. 

Hej, jag heter _________ och går på skolan ___________ i _________. Vi gör ett arbete om ____________ och undrar om vi skulle kunna få intervjua dig och eventuellt publicera en ________ om detta? Vi tycker att det är viktigt att sprida kunskap om ___________och sprida dina erfarenheter av _____________ vidare. Vi jobbar därför med ett utbildande publiceringsverktyg som syftar till att producera och publicera genomarbetade artiklar på en öppen plattform, Mobile Stories. Du får självklart läsa dina citat innan publicering och ändra om något är fel. Vi skulle behöva en fin bild också. Om vi träffas vill vi gärna fotografera själva, om du föredrar att ses digitalt skulle vi bli glada om vi får ta en bild under det digitala mötet. Vi har för avsikt att skicka in bidraget till tävlingen Unga Journalistpriset. Om vi vinner kommer artikeln publiceras i Aftonbladet.

Hör gärna av dig med förslag på tider då du skulle kunna genomföra intervjun. 

Tack på förhand. Med vänliga hälsningar _________________

Kontaktuppgifter __________________________

 

Checklista inför intervjun:

  • Ha koll på mobilens inspelningsfunktion. Testa innan. Säkerställ att intervjupersonen vet om att du spelar in.
  • Se till att mobilen är laddad – ta med en laddare för säkerhets skull.
  • Se till att färdiga frågor finns att utgå från (men glöm inte följdfrågorna!).
  • Se till att du har en viss förkunskap om personen och ämnet genom din research.

Praktiska tips under intervjun: 

  • Använd gärna inspelningsfunktionen på din mobiltelefon för att spela in intervjun. Använd gärna två telefoner för att säkra upp, alternativt spela in mötet i datorn om mötet sker via länk.
  • Glöm inte följdfrågor. För att göra en bra intervju behöver man gå vidare och djupare in i varje ämne. Låt din egen nyfikenhet styra!
  • Välj en lugn inspelningsplats, om ljudet ska användas i till exempel en podd ska rummet vara utan eko. Kuddar och textilier dämpar.

Tips vid fotografering:

  • Fundera över vem som ska se bilden. Vad vill du att betraktaren ska känna?
  • Variera tajta porträtt och bilder på avstånd, gärna i en miljö som är den naturliga för intervjupersonen eller som har en koppling till ämnet. 
  • Ta många bilder ur flera vinklar! Det krävs ofta tid och för­troende för att få sitt ”fotoobjekt” att slappna av.
  • Tänk normkritiskt, hur kan du genom bilden bryta fördomar?
  • Låt den fotograferade personen se bilderna. Om personen blir nöjd är chansen större att hen sprider din artikel.
  • I de allra flesta artikeltyper på Mobile Stories blir liggande format bäst, alltså bilder som är tagna horisontellt.

Så skriver man ut en intervju
Exempel på intervju där citaten är ”invävda” i texten:
Jag tänkte att jag måste få ut barnen – sedan kan jag dö | Aftonbladet
Exempel på ”fråga-svar-intervju”: Sociala entreprenören Nour levde ett dubbelliv: Min familj hade ingen aning | Mobile Stories

Det går att skicka in sitt bidrag på två sätt: 

1. Använd Mobile Stories verktyg och publicera bidraget på sidan för Unga Journalistpriset (du behöver ett konto).

2. Skicka in bidraget till Mediekompass.

I figuren nedan kan du få tips om hur du kan öka dina chanser att nå ut.