Skapa ett vinnande bidrag för Unga Journalistpriset – nationella tävlingen

Debatt, intervju/personporträtt och reportage

Detta undervisningsexempel fungerar som stöd för dig som vill arbeta med journalistik i undervisningen och delta med dina elever i tävlingen Unga Journalistpriset på nationell nivå. Utgå gärna från elevernas egna intressen och engagemang. 

Arbetet med upplägget stärker elevernas medie- och informationskunnighet, MIK (digital kompetens och källkritik i läroplanen).

MIK handlar om att:

  • Förstå mediernas roll i samhället
  • Kunna finna, analysera och kritiskt värdera information
  • Själv kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier

När eleverna skapar egna artiklar i tävlingen Unga Journalistpriset får de förståelse för mediernas funktion i samhället samt hur seriösa medier jobbar. När eleverna granskar källor för att själva bli trovärdiga källor blir arbetet med källkritik mer angeläget för eleverna. Att arbeta med journalistiken som metod ger eleverna en anledning att ta kontakt med personer utanför skolan – de breddar sitt nätverk inom frågor som intresserar dem.

Det är bra om läraren skapar en rutin för regelbunden nyhetsläsning och omvärldsbevakning. Då kan eleverna lättare sätta sig in aktuella frågor och orientera sig i debatten. 

När elevernas artiklar är klara och har genomgått en publiceringsprocess i Mobile Stories verktyg kan eleverna själva nominera sin artikel till Unga Journalistpriset. De har då chansen att vinna 10.000 kronor till klasskassan samt en publicering i tidningen. Om eleverna inte använder Mobile Stories verktyg kan ni välja att skicka in bidragen via Mediekompass så som det är beskrivet i tävlingsreglerna.

Mediekompass har också lektionsupplägg som kan användas i arbetet med Unga Journalistpriset (längst ned på sidan).

Tips: Gör gärna en eller flera av övningarna i ”Källkritiksmappen”.

Diskussionsövning: Vem/vad kan vara en trovärdig källa? Låt eleverna komma med förslag. Skriv upp på tavlan eller i ett gemensamt dokument.

Exempel:

  • Experten. Om din källa är en expert som du pratat med, exempelvis en forskare, ska det framgå vad som gör att just den personen är trovärdig. Experten bör ha en specialkunskap om just det som hen uttalar sig om. 
  • Caset. Caset är en intervjuperson som på något sätt är berörd av det du skriver om. Det kan vara någon som har upplevt en orättvisa eller någon som gjort något bra och som kan inspirera andra.
  • Vittnet. Ett vittne är någon som kan bekräfta det du skriver om Du ska helst samla in fler än ett vittnesmål som pekar på att händelsen som du tar upp i din artikel har ägt rum. 
  • Bilden. En bild, stillbild eller rörlig bild, som visar en något som händer kan också vara en källa. Tänk på att bilder kan ha manipulerats och inte alltid är sanna. 
  • Dokumentet. Ett dokument kan vara till exempel ett skrivet brev eller mejl, anteckningar från ett möte eller ett beslut från en myndighet eller från regeringen. 
  • Du. Du själv blir naturligtvis en källa när du publicerar något på nätet. 

”Källorna och trovärdigheten” är en modell för att skapa struktur vid källgranskning i skarpt läge. När eleverna söker information på nätet bör de klassiska kriterierna Äkthet, Tid, Beroende och Tendens användas, i kombination med att kontrollera vad andra källor säger om den första källan.

Vid övning: Ge några förslag på källor som är kopplade till ämnet, både bra och några mindre bra. Låt eleverna gruppvis använda modellen nedan för att reflektera kring källans relevans och trovärdighet i det sammanhang källan ska användas i. Gå sedan igenom vad eleverna kommit fram till. Obs, eleverna måste inte sätta minus om de inte hittar något.

Här kan mallen laddas ner:

Låt gärna eleverna läsa hjälpartikeln “Metoder för källkritik” i inloggat läge i Mobile Stories verktyg: https://app.mobilestories.se/content/info_article_x_16812

Detta är en guide för den som vill källgranska som ett proffs. Den här affischen är framtagen av Therese Personne på Nya Elementar med syfte att hjälpa skolor att värdera digitala källor. Skriv ut ett exemplar och sätt upp i klassrummet! Affischen finns att ladda ner här:

Här kan elever göra ett digitalt självtest som är framtaget av Uppsala universitet i samarbete med forskningsinstitutet Rise och föreningen Vetenskap & allmänhet.

I den här utmaingen kan elever på högstadiet eller gymnasiet vässa sina kunskaper om medier, källkritik och lagar på nätet!

De kan göra testet upp till 15 gånger. Genom förklaringen efter varje fråga kan eleverna förbättra sitt resultat och bli mer nätsmarta för varje gång de gör testet! Om de får rätt på 90 procent av frågorna kan de ladda ner ett bevis som de kan lägga i sitt cv eller dela på sociala medier.

Från idé till nominerad artikel eller video

Den här guiden syftar till att skapa en artikel eller video som kan nomineras till Unga Journalistpriset. Eleverna får reflektera över vad som skiljer olika artikeltyper åt samt ägna tid åt att utforska en fråga som de är engagerade i.

Det första steget till en proffsig artikel är såklart att studera hur de riktiga proffsen gör – journalisterna på Aftonbladet till exempel! Nedan hittar du fyra olika uppgifter som ger eleverna kunskap om hur en artikel är uppbyggd, skillnaden mellan olika artikeltyper och hur reportrar brukar hänvisa till källor. Ni kan välja att göra alla uppgifter eller välja ut några. Diskussionsfrågan längst ned, om vilka frågor eleverna tycker får för lite utrymme i tidningen, kan ge eleverna uppslag till nästa uppgift då de ska välja ett ämne eller en fråga de själva vill lyfta i sin artikel. 

Du kan också använda Mediekompass lektionsupplägg för att utforska medierna tillsammans med eleverna.

1.Gå in på Aftonbladet och be eleverna ge exempel på:

• En nyhetsartikel

• En debattartikel

• En intervju/personporträtt

• Ett reportage

Be sedan eleverna att exemplifiera vad som utmärker nyhetsartikeln. Till exempel:

– Reportern uttrycker inga egna åsikter (texten är saklig).

– Åsikter i artikeln framförs av de personer som intervjuas.

– Personer med olika syn på saker får komma till tals.

Ta gärna hjälp av Publicistguidens genomgång av olika artikeltyper

Gör samma sak med artikeltyperna Debattartikel och Reportage.

2. Dela in eleverna i grupper. Varje grupp ska ta fram två eller tre exempel på hur källor redovisas i artiklar eller videoinslag från Aftonbladet. Eleverna kan utgå från tidningens webbsida. Gå sedan igenom de olika exemplen i helklass.

3. Dela in eleverna i grupper och be dem att välja en fråga eller ett ämne som lyfts i tidningen. Be dem sedan att tillsammans svara på följande frågor:

– Vilka olika synpunkter kommer fram i frågan?

– Vilka är det som uttalar sig? Är det en enskild person eller företräder personen någon organisation eller politiskt parti?

– På vilket sätt berörs de som uttalar sig av frågan?

Gå igenom gruppernas svar i helklass.

4. Använd metoden EPA (Enskilt-Par-Alla) för att undersöka frågan:

– Finns det något ämne eller fråga som du tycker att tidningen borde uppmärksamma mer? Varför?

 

Ladda ner och skriv ut workshopmallen som heter REDAKTIONSMÖTE från Mobile Stories hemsida. Mallen kan hjälpa elever, i grupp eller enskilt, att tänka ut hur de vill lägga upp arbetet.

Läs noggrant igenom tävlingsreglerna för Unga Journalistpriset.

Nu ska eleverna börja fylla i de olika bubblorna i workshopmallen. De första de behöver bestämma är vilken fråga de vill lyfta i sin artikel. Därefter kan de fylla i bubblorna i valfri ordning. Lärare och elever kan själva bestämma om de vill arbeta i grupp eller enskilt.

Exempel på källor som är vanliga inom journalistiken:

  • Experten. Om elevens källa är en expert, exempelvis en forskare, ska det framgå vad som gör att just den personen är trovärdig. Experten bör ha en specialkunskap om just det som hen uttalar sig om. En forskare inom medicin som uttalar sig om vårdfrågor är till exempel trovärdig. Om samma forskare i stället pratar om bilar är trovärdigheten lägre – om det inte råkar vara så att han också är ordförande i en intresseförening för bilentusiaster!
  • Den eller de som berörs – ”caset”. Caset är en intervjuperson som på något sätt är berörd av den aktuella frågan eller ämnet. Det kan vara någon som har upplevt en orättvisa, drabbats av ett politiskt beslut – eller  gjort något bra som kan inspirera andra.
  • Vittnet. Ett vittne är en förstahandskälla, som själv hört, sett eller upplevt något. För att vara säker på att uppgiften stämmer behöver journalisten bekräfta en vittnesuppgift med andra av varandra oberoende och samstämmiga vittnesmål eller till exempel bilder eller filmer.
  • Bilden, filmen eller ljudinspelningen. En bild, stillbild eller rörlig bild, som visar en händelse kan också vara en källa. Tänk på att dessa kan vara manipulerade eller tagna ur sitt sammanhang!
  • Dokumentet. Ett dokument kan vara till exempel ett skrivet mejl, anteckningar från ett möte eller en offentlig handling. Offentliga handlingar är dokument som på något sätt upprättats av en myndighet, kommun eller en offentligt ägt bolag. Det kan vara ett beslut, en förundersökning (efter att åtal väckts) eller ett mejl som skickats till någon som arbetar på en myndighet. Vem som helst har rätt att begära ut och ta del av en sådan handling.
  • Statistik, granskning eller rapport. Många nyheter bygger på siffror och statistiska undersökningar. Nyheten kan vara något i statistiken som sticker ut, kanske en oväntad förändring över tid, eller en rankning över något. SCB, Sifo eller Skolinspektionen kan vara avsändare, men det kan också vara ett företag som beställt en undersökning för att skapa en nyhet kring sin produkt eller tjänst. Det är viktigt att eleven är uppmärksam när det gäller avsändarens drivkrafter och även gör mottagaren uppmärksam på det. Tänk också på att det kan vara svårt att själv tolka statistik eller forskning! När journalister skriver om statistik tar de i regel kontakt med någon, till exempel en forskare, som kan förklara statistiken, för att undvika missförstånd och felaktiga slutsatser! Här kan eleverna hitta statistik om sin kommun – och även jämföra med andra kommuner: Statistik om kommuner| SCB
  • Egna undersökningar. Att gå ut på stan och göra enkätundersökningar är ett vanligt grepp i traditionell journalistik. I dag går det också ganska enkelt att göra egna undersökningar via nätet. Tänk på att det finns rekommendationer kring vilka statistiska slutsatser det går att dra från egna undersökningar. Till exempel måste det finnas tillräckligt många svar för att vara statistiskt säkerställt. På SCB:s hemsida finns mer information om hur statistik kan tas fram. Med det sagt så kan det såklart vara intressant med mindre undersökningar också – bara det då framgår tydligt hur många det är som svarat!
  • Myndigheter. Hos myndigheter kan du hitta rapporter och riktlinjer som baseras på vetenskaplig grund. Här kan du också kontakta oberoende experter inom olika områden. Hitta rätt myndighet | Myndighetsregistret
  • Medier. Vad har skrivits tidigare om ett ämne och vilka har uttalat sig? Här kan du läsa på om ett ämne och ta reda på vad som debatterats och rapporterats om tidigare. Detta är ett bra sätt att förbereda sig, till exempel inför en intervju.

I tävlingsreglerna står att man måste göra minst en intervju som framgår i form av citat eller hänvisning i artikeln.  Intervjupersonen blir då en källa (som alltså ska anges i bubblan ”Källor” i workshopmallen).

Innan intervjupersonen kontaktas bör eleverna göra research om personen de ska träffa och om ämnet intervjun ska handla om.

Eleverna ska redan vid första kontakten berätta för intervjupersonen om de har för avsikt att publicera sitt arbete på den öppna plattformen Mobilestories.se eller skicka in bidraget via Mediekompass och att ett vinnande bidrag blir publicerat i Aftonbladet. Be eleverna säkerställa att intervjupersonen är bekväm med detta. Det behöver vara tydligt för intervjupersonen att mötet kan komma att spelas in för att eleverna lättare ska kunna citera rätt. Personen behöver också få möjlighet att läsa sina citat inför eventuell publicering och självklart ska personen vara med på att de blir intervjuade. 

Eleverna kan om de vill använda denna mall då de kontaktar personerna. 

Hej, jag heter _________ och går på skolan ___________ i _________. Vi gör ett arbete om ____________ och undrar om vi skulle kunna få intervjua dig och eventuellt publicera en ________ om detta? Vi tycker att det är viktigt att sprida kunskap om ___________och sprida dina erfarenheter av _____________ vidare. Vi jobbar därför med ett utbildande publiceringsverktyg som syftar till att producera och publicera genomarbetade artiklar på en öppen plattform, Mobile Stories. Du får självklart läsa dina citat innan publicering och ändra om något är fel. Vi skulle behöva en fin bild också. Om vi träffas vill vi gärna fotografera själva, om du föredrar att ses digitalt skulle vi bli glada om vi får ta en bild under det digitala mötet. Vi har för avsikt att skicka in bidraget till tävlingen Unga Journalistpriset. Om vi vinner kommer artikeln publiceras i Aftonbladet.

Hör gärna av dig med förslag på tider då du skulle kunna genomföra intervjun. 

Tack på förhand. Med vänliga hälsningar _________________

Kontaktuppgifter __________________________

Eleverna kan också få stöd i intervjun med DN-journalisten Björn af Kleen:  Så får du intervjupersonerna att ställa upp (kräver inloggning i Mobile Stories publiceringsverktyg).

 

Checklista till elever inför intervjun:

  • Ha koll på mobilens inspelningsfunktion. Testa innan. Säkerställ att intervjupersonen vet om att du spelar in.
  • Se till att mobilen är laddad – ta med en laddare för säkerhets skull.
  • Se till att frågebatteri finns att utgå från (men glöm inte följdfrågorna!).
  • Se till att du har en viss förkunskap om personen och ämnet genom din research.

Praktiska tips till eleverna under intervjun: 

  • Använd gärna inspelningsfunktionen på din mobiltelefon för att spela in intervjun. Använd gärna två telefoner för att säkra upp, alternativt spela in mötet i datorn om mötet sker via länk.
  • Glöm inte följdfrågor. För att göra en bra intervju behöver man gå vidare och djupare in i varje ämne. Låt din egen nyfikenhet styra!
  • Välj en lugn inspelningsplats, om ljudet ska användas i till exempel en podd ska rummet vara utan eko. Kuddar och textilier dämpar.

Tips till eleverna vid fotografering:

  • Fundera över vem som ska se bilden. Vad vill du att betraktaren ska känna?
  • Variera tajta porträtt och bilder på avstånd, gärna i en miljö som är den naturliga för intervjupersonen eller har annan koppling till ämnet. 
  • Ta många bilder ur flera vinklar! Det krävs ofta tid och för­troende för att få sitt ”fotoobjekt” att slappna av.
  • Tänk normkritiskt, hur kan du genom bilden bryta fördomar?
  • Låt den fotograferade personen se bilderna. Om personen blir nöjd är chansen större att hen sprider ditt arbete.
  • I de allra flesta artikeltyper på Mobile Stories blir liggande format bäst, alltså bilder som är tagna horisontellt.

Läs mer: Så lyckas du med intervjun | Mobile Stories

Så skriver man en intervju
Exempel på intervju där citaten är ”invävda” i texten:
Jag tänkte att jag måste få ut barnen – sedan kan jag dö | Aftonbladet
Exempel på ”fråga-svar-intervju”: Sociala entreprenören Nour levde ett dubbelliv: Min familj hade ingen aning | Mobile Stories

• Debatt. Eleverna kan läsa infoartikeln om artikeltypen debatt i Mobile Stories verktyg (i inloggat läge): Detta är en debattartikel | Mobile Stories
Läs mer om artikeltypen Debatt i Mediekompass Publicistguiden: Att skriva åsiktstexter | Publicistguiden (sid32)
Exempel på debattartikel, Mobile Stories: Lyssna på oss! | Mobile Stories
Exempel på debattartikel, Aftonbladet: Greta Thunberg: Stoppa gruvan i Gallok | Aftonbladet

• Reportage. Eleverna kan läsa infoartikeln om artikeltypen Reportage i Mobile Stories verktyg (i inloggat läge): Detta är ett reportage| Mobile Stories Läs mer om artikeltypen Reportage i Mediekompass Publicistguiden: Att skriva ett reportage| Publicistguiden (sid 28) 
Exempel på reportage, Mobile Stories: Vi kände att vi hade alla svarta människor i världen på våra axlar | Mobile Stories
Exempel på reportage, Aftonbladet: Hotet från underjorden – ”lät som att en bomb exploderade” | Aftonbladet

• Personporträtt: Läs mer om Personporträtt i Mediekompass Publicistguiden: Att skriva ett personporträtt | Publicistguiden (sid 30)
Exempel på personporträtt, Aftonbladet: Hanna Glas trotsade läkarna – ”blev verkligen rädd” | Aftonbladet

Bilder. Det bästa alternativet är att låta eleverna ta egna bilder eller illustrera sin artikel. Minst en egen bild krävs för att delta i tävlingen Unga Journalistpriset på nationell nivå. Eleverna ska inte ”skärmdumpa” från sociala medier då risken är stor att namn eller bilder kommer med på personer som inte gett sitt godkännande.

Om eleverna använder namn och bild på enskilda personer i sin text måste de först säkerställa att:
1. Personen har läst artikeln och godkänt att deras namn/bild publiceras på Mobilestories.se. Om eleverna vinner tävlingen Unga Journalistpriset blir bidraget publicerat i Aftonbladet.
2. Enskilda personerna inte skadas av att texten/bilden publiceras.


I figuren nedan kan eleverna få tips om hur de kan öka sina chanser att nå ut. Ladda ner den här:

Läroplanen och globala mål

Ämnen: Samhällskunskap, bild, svenska och svenska som andraspråk, engelska eller annan språkundervisning, eg. alla ämnen där elever ska fördjupa sina ämneskunskaper.

FN:s globala mål: 

Den svenska regeringen tog 2018 fram en handlingsplan för hur Sverige ska nå FN:s hållbarhetsmål, bland annat genom att sprida kunskap om dem. Som en del i handlingsplanen har Skolverket uppdraget att synliggöra målens koppling till läroplanen. Medie- och informationskunnighet är en förutsättning för flera av – om inte samtliga – av hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Om vi inte har förmågan att hitta och få korrekt information hotas inte bara vårt eget liv och hälsa utan även demokratin och vår miljö. Vi behöver både på individ- och samhällsnivå fatta våra beslut grundade på trovärdig information för att ha en chans att uppnå målen. (https://www.regeringen.se/49e20a/contentassets/60a67ba0ec8a4f27b04cc4098fa6f9fa/handlingsplan-agenda-2030.pdf

“We need Media and Information Literacy to be recognized as integral to the international development agenda. And as key for the 2030 sustainable development goals – as vital for advancing health, gender equality, education, jobs and the environment, amongst many other social goods.”

UNESCO – Media and Information Literacy: The time to act is now!

Mål 4 handlar övergripande om att ”Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla”. I ett inkluderande samhälle har alla medborgare de förutsättningar som krävs för att delta i det demokratiska samtalet och göra sin röst hörd. MIK handlar om att kunna fatta välinformerade beslut när det gäller den egna framtiden. Utan tillgång till kunskap och fakta får individen inte en rättvis chans att fatta beslut som leder till en hållbar värld.

Grundskolans skrivelser

Ur Lgr 11, Skolverket:

“Det är skolans ansvar att varje elev

  • kan använda sina kunskaper som redskap för att kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda bibliotek och deras resurser,
  • kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje,
  • har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor,”

“Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”

Ur granskningen Skolinspektionens granskning ”Skolornass arbete med demokrati och värdegrund”, 2012:

  1. Eleverna ska utveckla den kompetens de behöver för att utöva ett aktivt medborgarskap i ett demokratiskt samhälle. I praktiken består den medborgerliga kompetensen av:
    ” 1. De grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället enligt lagstiftningen vilar på, däribland tolerans, jämlikhet, solidaritet, respekt för mänskliga rättigheter och olikheter samt för vår gemensamma miljö.
    2. Nödvändiga teoretiska kunskaper som behövs för att aktivt kunna delta i samhällslivet, däribland kunskap om politik, samhälle och hur demokratin fungerar.
    3. Praktiska färdigheter och förmågor som behövs för att leva och verka i ett demokratiskt samhälle, exempelvis läs- och skrivförmåga, grundläggande matematiska färdigheter, kommunikationsförmåga, informationssökningskompetens och kritiskt tänkande. Eleverna måste lära sig att bedöma och hantera det ständiga kunskaps- och informationsflödet i samhället, men också få praktisk erfarenhet av ansvarstagande, delaktighet och medinflytande samt träning i att arbeta i demokratiska former.”

Ur skollagen 1 kap. 4 §:

Skolan ska förutom att förmedla ämneskunskaper också förbereda eleverna inför ett framtida liv som aktiva samhällsmedborgare, men barn och unga har också rättigheter här och nu. Utbildningen ska enligt skollagen (SFS 2010:800):
• Främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge eleverna en god grund för aktivt deltagande i samhällslivet (skollagen 10 kap. 2 §).
• Förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på (

Gymnasieskolans skrivelser

Ur gymnasieskolans uppdrag:

“Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.”

“I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt för att kunna värdera information. Genom dessa kunskaper och förhållningssätt kopplade till digital kompetens, entreprenörskap och innovationstänkande utvecklar eleverna förmågor som är viktiga i såväl arbets- och samhällslivet som vid vidare studier.”

Lärarstöd

Stöd för lärare från Sveriges ledande experter i MIK.

Mobile Stories material

Förutom det stöd som erbjuds i verktyget till både lärare och elever samt Mobile Stories personliga support finns det även möjlighet att gå våra webbkurser som kan göras helt i egen takt och även i delar.

1. I Webbkursen ”Publiceringskurs för skolan” får du som är lärare eller skolbibliotekarie en stabil grund att stå på både när det gäller MIK och att låta eleverna arbeta utåtriktat med till exempel publiceringar. Digitalt bevis vid godkänt prov. Experter medverkar i ljud eller videoklipp. 1,5 timme.

2. I den längre webbkursen ”Navigationskurs i digital källkritik” får du en mer utförlig genomgång av det förändrade medielandskapet, att söka, finna och värdera information samt att skapa innehåll för digital publicering. Denna kurs kan du också välja att lyssna på. 2-3 timmar.

Mediekompass

Mediekompass, tidigare Tidningen i skolan erbjuder ”Publicistguiden” som tagits fram i samarbete med Statens medieråd.

”Publicistguiden vilar på tanken att elever utvecklar förmågor att förstå, värdera och tolka nyheter och information genom att själva skapa journalistik.”

Unesco

Unesco har utvecklat en policy och riktlinjer för medlemsnationer som vill bygga medie- och informationskunniga samhällen. 2011 publicerade Unesco, “Media and Information Literacy Curriculum for Teachers” – en vägledande handbok särskilt riktat till lärare som syftade till att utveckla undervisningen inom MIK. En hel del har hunnit hända i medielandskapet sedan dess och 2021 publicerades en uppdaterad version av handboken “Media and Information Literate Citizens: Think Critically, Click Wisely”, där teman som AI, desinformation och dataskydd och integritet, tagits med.

Ladda ner Media and Information Literate Citizens: Think Critically, Click Wisely! (engelska)
https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000377068

Ladda ner en sammanfattning av handboken (engelska)
https://en.unesco.org/sites/default/files/mil_curriculum_second_edition_summary_en.pdf

Elevpublicistens etiska regler

Läs tillsammans “Elevpublicistens etiska regler” i verktyget (i inloggat läge) Mobile Stories under “Innehåll” om ni inte gjort det tidigare. Diskutera också gärna vad de olika punkterna innebär. Förenklat handlar de om att

  • Vara noggrann med sina källor och aldrig publicera felaktigheter eller bidra till ryktesspridning på nätet.
  • Aldrig kränka någons upphovsrätt eller användarvillkoren för gratis bilder hämtade från nätet (använd helst egna bilder eller illustrationer!)
  • Undvika att såra eller kränka en enskild person eller grupp i samhället.