I debattartikeln lyfter du fram din åsikt om något. Målet är att få andra att förstå och helst tycka likadant som du själv, för att på sikt få till en förändring. Din åsikt, till exempel 16-åringar bör få rätt att rösta, kallas för en ”tes”. I debattartikeln ska du använda ”argument” och ”bevis” som stärker din ”tes”. Självklart är det mycket viktigt att du kontrollerar dina källor noga för att själv bli trovärdig.

Om du vill skriva en debattartikel väljer du artikelmallen ”debattartikel” i Mobile Stories publiceringsverktyg. Du behöver  en rubrik, ingress, brödtext och bild. Klicka på frågetecknen i de olika boxarna för att få veta hur du ska göra.

Exempel på debattartiklar:

Debattartiklar skrivna av de svenska riksdagspartiernas ungdomsförbund

Lyssna på oss! | Mobile Stories

Läs mer:

Publicistguiden har tagits fram av Statens Medieråd och Mediekompass. Här kan du läsa mer om de olika artikeltyperna:

Publicistguiden | Mediekompass

För att få idéer till vad du kan skriva om kan det vara bra att först diskutera med en kompis eller med din lärare. Läs åsiktsmaterialet hos dina lokala tidningar. Kanske hittar du en insändare som du vill svara på?

Ta hjälp av frågorna nedan. Gör gärna stödanteckningar som du kan använda när du skriver din debattartikel.  

1. Vilka frågor tycker du behöver diskuteras mer i din kommun?

2. Kan du ge exempel på något som fungerar riktigt bra?Kanske kommer du på något som fungerar mindre bra?

3. Vad är viktigt för dig och kanske för andra ungdomar där du bor? 

4. Varför är det viktigt att ungdomar kommer till tals och får uttrycka sina åsikter tror du? 

5. Finns det något man skulle kunna göra för att det ska bli bättre i just den fråga som engagerar dig? 

6. Vem eller vilka skulle kunna göra så att det blev bättre? 

Du kan också utgå ifrån i de olika politiska ungdomsförbundens debattartiklar på Mobilestories.se. Finns det något i artiklarna som väcker dina tankar och känslor? Utgå från det och skapa en egen debattartikel där du för fram dina motargument! Går det att ta de frågor ungdomsförbunden valt att lyfta till lokal nivå: Hur ser det ut i din kommun och vad behöver förändras där?

Nu behöver du hitta fakta som stärker din tes. Fakta kan vara till exempel statistik (som Friends-rapporten i exempelartikeln Se och agera mot rasism i skolan). Det kan vara barnkonventionen som är lag i Sverige sedan 2020.

På Mobilstories.se hittar du debattartiklar från riksdagspartiernas ungdomsförbund. Välj en eller flera artiklar och diskutera i grupp:

1. Vilken är skribentens tes?

2. Vilka fakta använder skribenten för att stärka sin tes? Vilka källor kommer faktauppgifterna ifrån?

Vilka källor kan du använda för att stärka din tes?. Be gärna en lärare eller skolbibliotekarie om hjälp!

Tänk på att din debattartikel kan bli läst av många personer om du väljer att publicera den på Mobilestories.se. Ännu fler om din artikel blir publicerad av BjäreNU. Läsarna kan vara klasskamrater och lärare på skolan, men också personer som du inte känner. När du väl publicerat har du ingen kontroll över vem som ser din artikel. 

Tänk på att inte nämna några namn på personer om du skriver om saker som kan vara känsliga. Använd inte bilder på personer utan att stämma av detta med personen på bilden.

Här kan du ta del av etiska regler som du bör förhålla dig till då du publicerar artiklar, antingen det är på Mobile Stories eller en annan plattform.

Fotografera eller illustrera en bild som du tycker beskriver det du vill säga med din debattartikel.

Om du skriver om att ungdomar i din kommun har för lite att göra kanske du kan illustrera det med en ung person som sitter på en bänk och ser sysslolös ut. Fotografera bakifrån om du vill ta en lite mer anonym bild.

Du kan också ha en bild av dig själv om du vill, ett fotograferat porträtt eller en teckning går också bra.

Ta gärna hjälp av din bildlärare för att få fler tips! 

Var alltid noga med att säkerställa att eventuella personer på bilden kan tänka sig att vara med i din debattartikel som kanske även också publiceras på mobilestories.se. Du måste fråga även om personen inte syns tydligt på bilden.

Så här bygger du din debattartikel:

1. Inled med din tes. Tesen i vår exempelartikel Se och agera mot rasism i skolan är att skolan behöver börja tidigare med att undervisa om rasism.

Vilken är din tes?

2. För att din artikel ska bli trovärdig behöver du underbygga med fakta, eller ”bevis”. I vår exempelartikel använder skribenten Friends-rapporten för att hitta fakta om mobbning och rasism. Kan du hitta denna fakta i exempelartikeln?

Var kan du hitta fakta som stärker din tes och visar att du har rätt? Ta hjälp av din lärare eller skolbibliotekarie!

3. I en debattartikel är dina argument viktiga för att övertyga läsaren. I exempelartikeln Se och agera mot rasism i skolan används följande argument:

• Barnens världsbild är mer formbar när de är små.
• Det går inte att lägga ansvaret på föräldrarna – för tänk om föräldrarna inte bryr sig? Eller om de är rasister själva?

Vilka är dina argument?

4. Avsluta med en uppmaning. Vem är det som måste agera och vad bör de göra? I exempelartikeln Se och agera mot rasism i skolan riktas uppmaningen till skolan.

Vem vill du rikta din uppmaning till?

Tips från Aftonbladets debattredaktör: Så skriver du en riktigt bra debattartikel

Mer information om debattartikelns olika delar finns i Mobile Stories verktyg eller i Mediekompass och Statens medieråds gemensamma material Publicistguiden.

 

Om du vill publicera din debattartikel på mobilestories.se kan det bli en del i kampanjen Ungt perspektiv 2022. Du kan sprida bildspelet i sociala medier med hashtaggen#Ungtperspektiv2022 och även skicka länken till den publicerade artikeln till din lokaltidning. I figuren nedan kan du få tips om hur du kan öka dina chanser att nå ut. Ladda ner den här:

 

Som du redan vet får unga under 18 år inte rösta i allmänna val. Genom att få politiker och allmänhet att bli uppmärksamma på en viss fråga går det ändå påverka samhället. Ett sätt att lyfta ett ungt perspektiv är att berätta om hur unga upplever sin vardag och vad unga tycker är viktigt.

Att göra enkätundersökningar är ett vanligt grepp i traditionell journalistik och är ett effektivt sätt att hitta nyheter. I dag går det också ganska enkelt att göra egna anonyma undersökningar genom att ta hjälp av digitala verktyg. Läs i nästa flik hur du gör!

För att göra en anonym undersökning kan du behöva ett digitalt verktyg som till exempel Google Forms. När du skapar en enkätundersökning ska du inte samla in känslig information. Håll dig till allmänna frågor. Du ska heller inte begära in namn eller fråga vilken klass eleverna går i. Det är bättre att enkäten är så anonym som möjligt. När du fått in dina svar kan du få ut snygg grafik över resultatet. Du kan använda någon av dessa som bild i din artikel. 

Förslag 1.

 * Vilken är den viktigaste frågan inför det kommunala valet i Upplands-Bro?

Du behöver i den här frågan försöka lista de troligaste svarsalternativen i enkäten. Tänk på att inte bli för specifik i svarsalternativen utan hellre ha ett alternativ som heter ”annan fråga” med en rad för fri text.

Ta hjälp av din kommuns hemsida och titta på rubrikerna som handlar om vilka frågor som är kommunens ansvarsområde. Exempel kan vara:

Skola, vård och omsorg, trafik och kollektivtrafik, miljö, jobb/näringsliv.

Förslag 2.

* Tycker du att du kan påverka i frågor som är viktiga för dig i din kommun?

Här kan ni göra en egen skala, till exempel från 1-5 där 1 är ”inte alls” och 5 är ”absolut”. Lista alternativen på hela skalan.

Jämför gärna er egen statistik med statistik från MUCF. 

För att det ska vara intressant för andra utanför skolan att ta del av behöver ni ha samlat in minst 100 svar. Men det är ju inte så svårt om du får tillgång till några klasser och ger alla länken till undersökningen. Det är förstås viktigt att också redovisa hur många svar som kom in totalt för att läsaren själv ska kunna värdera trovärdigheten i undersökningen.

En intervju med en expert kan ge extra tyngd åt din artikel och göra den mer trovärdig. Vem är expert på frågan du skriver om? Fundera på vilka som arbetar med frågan i kommunen eller som forskar på området. Vilka har uttalat sig i lokaltidningen tidigare? 

Att ha en bild och ett citat på någon från Upplands-Bro som berörs av det du skriver om, gör att artikeln blir mer engagerande för läsarna. En sådan person kallas på journalistspråk för ett ”case”. I detta fall skulle det kunna vara unga som berättar hur en fråga påverkar dem. Kanske tycker de till exempel att kollektivtrafiken måste förbättras i kommunen. Det skulle också kunna handla om några unga som engagerar sig i lokala föreningar och som kan inspirera andra. De här personerna som vi kallar ”case” ska helst vara med på bild. Du måste säkerställa att personerna kan och vill vara med på bild i tidningen och inte har skyddad identitet, till exempel.

Det finns såklart olika sätt att kontakta intervjupersonen. Du kan ringa, kontakta på sociala medier, mejla eller ta kontakt direkt om personen finns i din närhet.

Den här mallen kan vara bra att utgå ifrån om du mejlar någon som du inte känner:

Hej, jag heter _________ och går på skolan ___________ i _________. Vi arbetar med ett projekt som handlar om att sätta fokus på alla de frågor som unga tycker är viktiga. Vi undrar därför om vi skulle kunna få intervjua dig angående XXXX? Vi kanske också kommer att publicera intervjun på medieplattformen Mobilestories.se. 

Du får självklart läsa dina citat innan publicering och ändra om något är fel. Vi skulle behöva en bild också. Om vi träffas vill vi gärna fotografera själva, helst på platsen__________________. Om du föredrar att ses digitalt eller över telefon skulle vi bli glada om du har en eller flera bilder som vi kan få använda. 

Hör gärna av dig med förslag på tider då du skulle kunna göra intervjun. 

Tack på förhand. Med vänliga hälsningar _________________

Kontaktuppgifter __________________________

Tänk på att din artikel kan bli läst av många personer om du väljer att publicera den på Mobilestories.se. Läsarna kan vara klasskamrater och lärare på skolan, men också personer som du inte känner. När du väl publicerat har du ingen kontroll över vem som ser din artikel. 

Tänk på att inte nämna några namn på personer om du skriver om saker som kan vara känsliga. Använd inte bilder på personer utan att stämma av detta med personen på bilden.

Här kan du ta del av etiska regler som du bör förhålla dig till då du publicerar artiklar, antingen det är på Mobile Stories eller en annan plattform.

Din artikel kan bli en del i kampanjen Ungt perspektiv 2022. Du kan sprida artikeln i sociala medier med hashtaggen#Ungtperspektiv2022 och skicka länken till den publicerade artikeln till din lokaltidning. I figuren nedan kan du få tips om hur du kan öka dina chanser att nå ut. Ladda ner den här:

Fotografera eller illustrera en bild som du tycker beskriver det som kom fram i undersökningen. Var det kollektivtrafiken som engagerade mest? Då kanske en bild på en busskur, en tidtabell eller en buss kan vara en idé att spinna vidare på.

Om du hittat ett eller flera ”case” som beskrivs i fliken ”Hitta ett case”. Grattis, där har du din bild. Fotografera personen/personerna i en relevant miljö.

När du använder Mobile Stories kan det räcka med en bild i den box som kallas ”puffbild eller huvudbild”. Välj mallen som heter ”Nyhetsartikel”. Du kan göra en skärmdump eller ladda ner en graf från det verktyg du använt till din undersökning. I Mobile Stories heter den”box” du ska använda ”Bild i text”. Fyll i bildtexten också!

Ta gärna hjälp av din bildlärare för att få fler tips! 

Viktigt! Var alltid noga med att säkerställa att eventuella personer på bilden kan tänka sig att vara med i din artikeln på mobilestories.se. Du måste fråga även om personen inte syns tydligt på bilden.

 Nyhetsartikeln handlar om något som nyss har hänt i vår omvärld – allt från krigsutbrott till senaste lokalderbyt.

Nyhetsartikeln har rubrik och ofta en bild med bildtext. Många artiklar har en faktaruta i anslutning till texten. I de flesta svenska tidningarna inleds artiklarna med en fetstilt ingress.
Den korta ingressen i början av nyhetsartikeln ska göra läsaren nyfiken. Ingressen svarar ofta på två eller tre av frågorna:

• Vad? Vad är det som har hänt?
• Var? Var hände det någonstans?
• När? När hände det?
• Vem? Vem eller vilka var inblandade?
• Hur? Hur gick det till?
• Varför? Varför hände det?

Ingressen ska helst inte vara mer än 2-3 meningar och alla onödiga ord måste skalas bort! Nyheten är viktigare i ingressen än källan – den kan komma sedan.

(Text från Mediekompass)

Klicka på länken för att ta del av lokala nyhetsartiklar i Mitti Upplands-Bro: Mitti Upplands-Bro

Läs mer om hur du skriver en nyhetsartikel i Publicistguiden (skrolla neråt till kapitel 10.1.2 – Att skriva nyhetsartikel)

 

Ett sätt att hitta lokala nyheter är faktiskt att titta i rikstäckande medier eller ta del av nationell statistik. Är det så att ”osäkra väljare blir fler”. Då skulle en artikel om hur säkra personer i Upplands-Bro är i sitt val intressant att läsa. Då måste man förstås göra en ny undersökning med personer i Upplands-Bro. Här kan du jämföra statistik mellan Upplands-Bro och andra kommuner. 

Du kan också ta del av lokala medier och fundera över hur nyheterna där påverkar unga. Det skulle kunna bli en uppföljande nyhet som ingen annan har skrivit om. En ny vinkel på nyheten.

Ett annat sätt att hitta nyheter är att utgå från sig själv. Fundera över vad du sett på väg till skolan, var det något som du sett som du inte redan kände till? Kanske har fasader blivit försedda med konstverk eller en ny park anlagts? I så fall kan det vara spännande att tala med konstnären bakom verket eller de som arbetat med att utforma parken. Om det är en nyhet för dig så är det säkert det för fler.

En nyhet ska vara:

1. Sann (kontrollerade källor).

2. Relevant (viktigt för människor att känna till).

3. Ny, det vill säga något som inte tidigare är allmänt känt. 

Fundera på:

Vad är ”grejen”? Fundera över vad i din artikel som är nytt, överraskande och intressant för dina läsare. Med andra ord: Vad är själva nyheten? Har nya uppgifter som kommit fram? Eller något som du tycker att fler borde få veta? Kanske har du en glad nyhet att berätta om?

Vem är ”caset”? För att en artikel ska beröra läsaren kan det vara bra att ha ett ”case”. Ett case är den enskilda människan eller människorna som berörs av det du skriver om. 

Välj din vinkel! Detta är viktigt för att göra artikeln intressant för läsaren. Välj det som är nytt, överraskande eller mest spännande och fokusera på det. 

Locka läsaren med en bra rubrik!  Tänk på att rubriken kan vara den enda chans du får att fånga dina läsare. Studera gärna rubrikerna på några olika nyhetssajter. Vilka rubriker gör att du vill klicka dig in i texten? Rubriken måste naturligtvis också vara sann och säga någonting om vad texten handlar om. 

Vem är expert? Låt gärna en expert på ämnet förklara och nyansera de faktauppgifter som du presenterar för läsaren. En expert kan vara en forskare, en myndighetsperson eller någon annan som är insatt i den fråga som artikeln handlar om. 

Vilka tycker något? Finns det personer som har olika åsikter om det du skriver om? Låt dem föra fram sina olika ståndpunkter (åsikter). Om någon blir kritiserad i texten eller av de intervjupersoner som uttalar sig i texten måste även den person som blir kritiserad få komma till tals.

Ställ någon till svars! Om man skriver om någonting som gått fel bör man låta den som är ansvarig komma till tals. 

Namn. Var supernoga med att stava intervjupersonernas för- och efternamn rätt! 

Korta, korta, korta!  En artikel blir nästan alltid bättre om man kortar den. Se upp för upprepningar. Ta bort meningar och ord som inte tillför något. 

Att ha en bild och ett citat på någon från Upplands-Bro som berörs av det du skriver om, gör att artikeln blir mer engagerande för läsarna. En sådan person kallas på journalistspråk för ett ”case”. I detta fall skulle det kunna vara unga som berättar hur en fråga påverkar dem. Kanske tycker de till exempel att kollektivtrafiken måste förbättras i kommunen. Det skulle också kunna handla om några unga som engagerar sig i lokala föreningar och som kan inspirera andra. De här personerna som vi kallar ”case” ska helst vara med på bild. Du måste säkerställa att personerna kan och vill vara med på bild i tidningen och inte har skyddad identitet, till exempel.

En intervju med en expert kan ge extra tyngd åt din artikel och göra den mer trovärdig. Vem är expert på frågan du skriver om? Fundera på vilka som arbetar med frågan i kommunen eller som forskar på området. Vilka har uttalat sig i lokaltidningen tidigare? 

Det finns såklart olika sätt att kontakta intervjupersonen. Du kan ringa, kontakta på sociala medier, mejla eller ta kontakt direkt om personen finns i din närhet. 

Den här mallen kan vara bra att utgå ifrån om du mejlar någon som du inte känner:

Hej, jag heter _________ och går på skolan ___________ i _________. Vi arbetar för att XXXX  och undrar om vi skulle kunna få intervjua dig om ___________? Vi kanske också kommer att publicera intervjun på medieplattformen Mobilestories.se och nominera artikeln till att bli publicerad i BjäreNU om det är okej med dig. 

Vi har valt att kontakta dig för att du _______________. Du får självklart läsa dina citat innan publicering och ändra om något är fel. Vi skulle behöva en fin bild också. Om vi träffas vill vi gärna fotografera själva på platsen ______________. Om du föredrar att ses digitalt eller över telefon skulle vi bli glada om du har en eller flera bilder som vi kan få använda. 

Hör gärna av dig med förslag på tider då du skulle kunna göra intervjun. 

Tack på förhand. Med vänliga hälsningar _________________

Kontaktuppgifter __________________________

 

Det är viktigt att du förbereder dig så mycket det går inför intervjun. Att ställa några frågor kanske inte verkar så svårt, men tänk på att du också ska lyssna, ställa följdfrågor, se till att tekniken funkar och att intervjupersonen känner sig bekväm. Att vara flera som hjälps åt under intervjun ökar chanserna att den blir lyckad. Ta också hjälp av Mobile Stories tipsartikel om hur du lyckas med intervjun:

 Så lyckas du med intervjun | Mobile Stories

Grunden för en nyhetsbild är egentligen att den skildrar en händelse som till exempel en demonstration, en fotbollsmatch eller en polisutryckning men det är förstås inte alltid man kan vara på plats. Då gäller det att hitta en bildlösning som ändå beskriver händelsen. Om du träffar en person ”live” kan du fråga om du får ta bilder, gärna i en miljö som har med nyheten att göra. Ta flera bilder för att sedan kunna välja den bästa!

Tänk på att din artikel kan bli läst av många personer om du väljer att publicera den på Mobilestories.se. Läsarna kan vara klasskamrater och lärare på skolan, men också personer som du inte känner. När du väl publicerat har du ingen kontroll över vem som läser.

Här kan du ta del av etiska regler som du bör hålla dig till då du publicerar artiklar, antingen det är på Mobile Stories eller en annan plattform.

Om du vill skriva en nyhetsartikel väljer du artikelmallen ”Nyhetsartikel” när du använder Mobile Stories publiceringsverktyg. Du behöver  en rubrik, ingress, brödtext och bild. Klicka på frågetecknen i de olika boxarna för att få veta hur du ska göra.

Exempel:

Ta del av de senaste lokala nyhetsartiklarna på Mitt Upplands-Bro

Läs mer om hur du skriver en nyhetsartikel i Publicistguiden (skrolla neråt till kapitel 10.1.2 – Att skriva nyhetsartikel)

Om du vill publicera din nyhetsartikel på mobilestories.se kan den bli en del i kampanjen Ungt perspektiv 2022. Du kan sprida den i sociala medier med hashtaggen#Ungtperspektiv2022. I figuren nedan kan du få tips om hur du kan öka dina chanser att nå ut. Ladda ner den här:

Det är roligt att få höra vad människor tycker och tänker om saker. Det är också bra att lära sig ta kontakt med personer som man inte känner.

Gör så här när du gör en enkät:

1. Bestäm dig för en fråga att ställa som har med resten av din artikel att göra.

2. Välj ut tre personer.

3. Ställ frågan till de tre personerna, en i taget och skriv ner svaret. Låt personen läsa sitt svar på plats eller läs upp det. Korrigera om intervjupersonen vill.

4. Skriv ner intervjupersonens hela namn, ålder, hemort. Alltså: Anna Andersson, 22, Upplands-Bro.

4. Ta en bild. Bilden ska vara en porträttbild, tagen på bredden. Det betyder att du har med hela huvudet på personen med på bilden + axlarna.

5. I Mobile Stories lägger du in enkäten i boxen som heter bildspel. Skriv in namn, ålder och hemort i varje bildtext: Skriv sedan ut svaret efter ett talstreck. Lägg till nästa bild på samma sätt. Glöm inte att avsluta varje bildtext med fotobyline.

Intervjun är journalistens kanske allra vanligaste metod. Den kan användas för att få någons åsikt i en viss fråga, för att få information från någon som är expert på det ämne man skriver om eller någon som drabbats av något man skriver om. 

Här ger BjäreNus reporter sina bästa tips till dig som planerar att göra en intervju med en politiker: XXXXXX

Exempel på en intervju med en politiker:

Vad tycker egentligen Anna Ekström om problemen i gymnasievärlden?|Mobile Stories

Läs mer:

Publicistguiden har tagits fram av Statens Medieråd och Mediekompass. Här kan du läsa mer om de olika artikeltyperna:

Publicistguiden | Mediekompass

För att hitta den fråga som berör dig eller någon i din närhet kan det vara bra att diskutera med en kompis eller lärare.

Diskussion och research

• Vilken lokal fråga berör dig, dina vänner eller någon annan i din närhet mest? En lokal fråga är något som rör din närmiljö. Det kan handla om skolmaten, om det finns saker för unga att göra på fritiden, hur ofta bussarna går eller hur kommunen arbetar med hållbarhet. 

• Ta reda på mer om frågan du brinner för genom att söka på ämnet på nätet. Använd tillförlitliga källor. Din lokala tidning har kanske rapporterat om frågan? Tips: Skriv en sökfras i sökrutan på Google.se, klicka på ”Sök” och sedan på rubriken ”Nyheter” alldeles nedanför sökrutan. Då får du upp nyhetsartiklar som skrivits tidigare om ämnet.

Exempel på sökfras: ”Skolmaten i Upplands-Bro” eller ”hållbarhetsmål Upplands-Bro”

• Försök att hitta information om det du är intresserad av i artiklarna i sökresultatet. Vem/vilka har tidigare uttalat sig i frågan? Har några lokala politiker uttalat sig? Finns det någon som du tycker borde uttala sig som inte gjort det? Detta kan vara personen som just du behöver intervjua.

• Det är oftast dina lokala politiker som fattar beslut om frågor som rör lokalsamhället. Vilken kommunpolitiker är ansvarig för den fråga du ska skriva om? Gå in på kommunens hemsida. Hitta den rubrik som passar in på ditt ämne. Vilken nämnd är det som är ansvarig för frågan? Vad heter politikern som är är ordförande för den nämnden? Det kan vara en bra person att intervjua. Hitta kontaktuppgifterna till denna politiker på kommunens hemsida eller ring till växeln och fråga. Du kan också hitta bra intervjupersoner i ”Resursbanken” här på sidan.

• I en nyhetsartikel ska reportern helst få med olika ståndpunkter (=åsikter) i en viss fråga. Kan du hitta någon som tycker tvärtom? Använd gärna de argumenten när du formulerar dina frågor.

Överkurs – beslutsvägar och allmänna handlingar

• Försök hitta information på Upplans-Bros hemsida som handlar om hur kommunen styrs. Se till att du förstår de lokala beslutsvägarna. Här kan du också få hjälp av din lärare.

• Vad har hänt i frågan under den senaste tiden gällande förslag och beslut? Du ska kunna gå in på kommunens hemsida – den nämnd du är intresserad av och hitta både handlingar och protokoll. Hittar du inte handlingarna? Här kan du lära dig mer om vad allmänna handlingar är.

• Vilka beslutsunderlag hittar du? Har besluts redan fattats? Om du vill veta mer om beslutet kan du kontakta den som varit ordförande under det möte då beslutet fattats.  

• Finns det frågor som inte blivit ställda som du skulle vilja ha svar på? Skriv ned frågorna och använd dem i intervjun men glöm inte att ställa följdfrågor och lyssna på svaren.

Ladda gärna ner och skriv ut workshop-mallen som heter REDAKTIONSMÖTE från Mobile Stories hemsida. Mallen kan hjälpa dig, i grupp eller enskilt, att tänka ut hur du vill lägga upp arbetet.

Nu har du förhoppningsvis hittat den person som du vill intervjua. Det kan redan nu vara bra att redan innan du tar kontakt ha bestämt vilka frågor du vill ställa.

Om du inte hittat en person kan du få inspiration i ”Resursbanken” som du hittar här på sidan.

Det finns såklart olika sätt att kontakta intervjupersonen. Du kan ringa, kontakta på sociala medier eller mejla.

Den här mallen kan vara bra att utgå ifrån om du mejlar någon som du inte känner:

Hej, jag heter _________ och går på skolan ___________ i _________. Vi arbetar med ett projekt som handlar om att sätta fokus på alla de frågor som unga tycker är viktiga. Vi undrar därför om vi skulle kunna få intervjua dig angående XXXX? Vi kanske också kommer att publicera intervjun på medieplattformen Mobilestories.se. 

Du får självklart läsa dina citat innan publicering och ändra om något är fel. Vi skulle behöva en bild också. Om vi träffas vill vi gärna fotografera själva, helst på platsen__________________. Om du föredrar att ses digitalt eller över telefon skulle vi bli glada om du har en eller flera bilder som vi kan få använda. 

Hör gärna av dig med förslag på tider då du skulle kunna göra intervjun. 

Tack på förhand. Med vänliga hälsningar _________________

Kontaktuppgifter __________________________

Det är viktigt att du förbereder dig så mycket det går inför intervjun. Att ställa några frågor kanske inte verkar så svårt, men tänk på att du också ska lyssna, ställa följdfrågor, se till att tekniken funkar och att intervjupersonen känner sig bekväm. Att vara flera som hjälps åt under intervjun ökar chanserna att den blir lyckad. Ta också hjälp av Mobile Stories tipsartikel om hur du lyckas med intervjun:

 Så lyckas du med intervjun | Mobile Stories

Det är roligt att få höra vad människor tycker och tänker om saker. Det är också bra att lära sig ta kontakt med personer som man inte känner.

Gör så här när du gör en enkät:

1. Bestäm dig för en fråga att ställa som är kopplad till din artikel. Exempelvis om du intervjuar en politiker om hur de arbetar med att uppnå målen i Agenda 2030 så kan frågan till ”intervjupersonerna” vara vara: Hur märker du av kommunens arbete med Agenda 2030?

2. Välj ut tre personer i olika åldrar.

3. Ställ frågan till de tre personerna, en i taget och skriv ner svaret. Låt personen läsa sitt svar på plats eller läs upp det. Korrigera om intervjupersonen vill.

4. Skriv ner intervjupersonens hela namn, ålder, hemort. Alltså: Anna Andersson, 43, Upplands-Bro.

4. Ta en bild. Bilden ska vara en porträttbild, tagen på bredden. Det betyder att du har med hela huvudet på personen med på bilden + axlarna.

5. I Mobile Stories lägger du in enkäten i boxen som heter bildspel. Skriv in namn, ålder och hemort: Skriv sedan ut svaret efter ett talstreck.

 

Det allra bästa är om du träffar personen och själv fotograferar.

Om du har möjlighet, bestäm en plats för intervjun som har att göra med ämnet du skriver om. Exempelvis vid en skolbyggnad om du ska intervjua en skolpolitiker eller ute i naturen om intervjun handlar om biologisk mångfald i kommunen. Var inte rädd för att ta tid på dig då du fotograferar, ta gärna många bilder ur olika vinklar för att sedan kunna välja den bästa. Intevjupersonen vill också att bilden ska bli bra så var inte rädd för att ställa krav.

Läs gärna hjälpartikeln ”Fotografen: Så fångar du nyhetsbilden” under den vänstra menyn i inloggat läge i Mobile Stories. Du hittar den också under infotecknet (i) i bildboxarna.

Om du inte får möjlighet att träffa personen kan du fråga var du kan få tag på bra bilder av hen. Kanske har kommunen pressbilder, eller om personen kan skicka privata bilder som du kan få använda? Var noga med att få namnet på den som fotograferat för att skriva ut det i bildtexten.

Ta gärna hjälp av din bildlärare för att få fler tips!

Du behöver en rubrik, ingress, brödtext, bild, bildtext och källor. 

En intervju kan skrivas på två olika sätt. Du kan välja att skriva ut dina frågor, som i exempel 3 nedan. Då är frågorna i fetstil för att läsaren ska förstå vem som säger vad. Eller så kan du väva in intervjupersonens svar, som i exempel 1 och 2. Det är lite svårare.

I alla exempel använder du talstreck (–) för att visa att det är intervjupersonen som säger något. Kan du hitta talstrecken i exemplen nedan? 

Om du använder Mobile Stories väljer du artikelmallen ”Nyhetsartikel”. Klicka på frågetecknen i de olika boxarna för att få veta hur du ska göra.

Mer information om debattartikelns olika delar finns också i Mediekompass och Statens medieråds gemensamma material Publicistguiden.

Om du vill publicera din artikel på mobilestories.se kan den bli en del i kampanjen Ungt perspektiv 2022. Du kan också sprida artikeln i sociala medier med hashtaggen #ungtperspektiv2022 och även skicka länken till den publicerade artikeln till din lokaltidning. I figuren nedan kan du få tips om hur du kan öka dina chanser att nå ut. Ladda ner den här:

Har du någon i din närhet som gör något riktigt bra? Kanske någon som inte fått så mycket uppmärksamhet? Grattis! Du har hittat en person värd att berätta om och har chansen att sprida kunskap om en vardagshjälte.

Om du inte kommer på en person som du vill skriva om kan du fortsätta läsa, hoppa annars vidare till fliken ”kontakta en intervjuperson”.

En person som kan inspirera andra kan vara en annan elev som alltid står upp för andra, en entreprenör, en lärare eller kanske en idrottsledare. Genom att berätta om en person som gjort något bra eller arbetar på ett sätt som fler kan ta efter kan du med din artikel inspirera andra. Ditt arbete med artikeln kan få andra att våga, hjälpa, utmana, lära eller bygga vidare på innovationer.

För att hitta den person som kan inspirera dig och andra kan det vara bra att diskutera med vänner eller en lärare. Du kan också ta hjälp av ”Resursbanken” här på sidan.

Exempel på frågor för diskussion och research

• Vilken lokal fråga berör dig, dina vänner eller någon annan i din närhet mest? Vad fungerar bra i kommunen och vad fungerar mindre bra?

• Vad är viktigt för att unga ska må bra eller att kommunen ska utvecklas i linje med Agenda 2030?

• Vilka föreningar jobbar med frågan som intresserar dig i din kommun? Googla och se vad som görs i föreningarna. Fundera över om du tycker att det som föreningarna gör är bra.

• Kan du hitta andra artiklar, videoklipp, poddar eller inlägg i sociala medier som handlar om det som görs som är bra eller om personer som arbetar för att samhället ska bli bättre? 

• Det kanske också finns personer som gör bra saker, men som inte fått så mycket uppmärksamhet tidigare? 

Förhoppningsvis har du nu fått idéer till vem/vilka du skulle vilja veta mer om.

Ladda gärna ner och skriv ut workshopmallen som heter REDAKTIONSMÖTE från Mobile Stories hemsida. Mallen kan hjälpa dig, i grupp eller enskilt, att tänka ut hur du vill lägga upp arbetet.

Det finns såklart olika sätt att kontakta intervjupersonen. Du kan ringa, kontakta på sociala medier, mejla eller ta kontakt direkt om personen finns i din närhet. 

Den här mallen kan vara bra att utgå ifrån om du mejlar någon som du inte känner:

Hej, jag heter _________ och går på skolan ___________ i _________. Vi arbetar för att XXXX  och undrar om vi skulle kunna få intervjua dig om ___________? Vi kanske också kommer att publicera intervjun på medieplattformen Mobilestories.se. 

Vi har valt att kontakta dig för att du _______________. Du får självklart läsa dina citat innan publicering och ändra om något är fel. Vi skulle behöva en fin bild också. Om vi träffas vill vi gärna fotografera själva på platsen ______________. Om du föredrar att ses digitalt eller över telefon skulle vi bli glada om du har en eller flera bilder som vi kan få använda. 

Hör gärna av dig med förslag på tider då du skulle kunna göra intervjun. 

Tack på förhand. Med vänliga hälsningar _________________

Kontaktuppgifter __________________________

 

Intervjun är journalistens kanske allra vanligaste metod. Den används till exempel för att få någons åsikt i en viss fråga eller information från någon som är expert på det ämne man skriver om. Men intervjun kan också vara ett sätt att lyfta fram en spännande person som gjort något bra.

Exempel på en intervju:
Sociala entreprenören Nour levde dubbelliv | Mobile Stories

Vilka frågor du ställer beror såklart på vem du intervjuar. Använd gärna något av förslagen nedan (om de passar) eller ta fram egna!

Om personen blivit intervjuad tidigare i medierna kan du fundera på om det är någon fråga som glömts bort, som du skulle vilja ställa. 

• Vem är du? Berätta om dig själv med högst fem meningar!

• Vad är det viktigaste du lärt dig genom att arbeta med _______ i Upplands-Bro?

• Vad är ditt budskap till de som bestämmer i Upplands-Bro? Vad är bra i kommunen? Vad kan bli bättre?

• Vad har du för drömmar?

• Vad betyder demokrati för dig?

• Hur kan vi alla hjälpas åt för att stärka demokratin?

OBS: Glöm inte att lyssna på svaren och ställa följdfrågor: Hur menar du då? Varför då? Kan du berätta mer om det? Osv..

Det är viktigt att du förbereder dig så mycket det går inför intervjun. Att ställa några frågor kanske inte verkar så svårt, men tänk på att du också ska lyssna, ställa följdfrågor, se till att tekniken funkar och att intervjupersonen känner sig bekväm. Att vara flera som hjälps åt under intervjun ökar chanserna att den blir lyckad. Ta också hjälp av Mobile Stories tipsartikel om hur du lyckas med intervjun:

 Så lyckas du med intervjun | Mobile Stories

Tänk på att din artikel kan bli läst av många personer om du väljer att publicera den på Mobilestories.se. Läsarna kan vara klasskamrater och lärare på skolan, men också personer som du inte känner. När du väl publicerat har du ingen kontroll över vem som ser din artikel. 

Tänk på att inte nämna några namn på personer om du skriver om saker som kan vara känsliga. Använd inte bilder på personer utan att stämma av detta med personen på bilden.

Här kan du ta del av etiska regler som du bör förhålla dig till då du publicerar artiklar, antingen det är på Mobile Stories eller en annan plattform.

Du behöver också en bild till din artikel. Om du träffar personen du intervjuar ”live” kan du fråga om du får ta bilder. Ta flera bilder för att sedan kunna välja den bästa! Det är bra att fotografera i en miljö som säger något om personen eller om vad hen gör. 

Om du träffar personen via länk går det bra att ta en bild på skärmen när du gör intervjun om du frågar först. 

Om du gör intervjun via mejl eller telefon kan du be personen skicka en bild på sig själv, som du kan använda. Glöm inte att fråga vem som har tagit bilden för att sedan kunna skriva ut namnet i bildtexten.

Ta gärna hjälp av din bildlärare för att få fler tips!

Om du vill skriva en intervju väljer du artikelmallen ”Nyhetsartikel” när du använder Mobile Stories publiceringsverktyg. Du behöver en rubrik, ingress, brödtext och bild. Klicka på frågetecknen i de olika boxarna för att få veta hur du ska göra.

En intervju kan skrivas på två olika sätt. Du kan välja att skriva ut dina frågor, som i exempel 3 nedan. Då är frågorna i fetstil för att läsaren ska förstå vem som säger vad. Eller så kan du väva in intervjupersonens svar, som i exempel 1 och 2. Det är lite svårare.

I alla exempel använder du talstreck (–) för att visa att det är intervjupersonen som säger något. Kan du hitta talstrecken i exemplen nedan? 

Exempel på intervjuer:

1. John är både svensk och jude|Mobile Stories

2. Vi måste lyfta fram rösterna från förorten|Mobile Stories

3. Intervju med landslagsmålvakten Jennifer Falk|Mobile Stories

Mer information om debattartikelns olika delar finns i Mobile Stories verktyg eller i Mediekompass och Statens medieråds gemensamma material Publicistguiden.

Det är roligt att få höra vad människor tycker och tänker om saker. Det är också bra att lära sig ta kontakt med personer som man inte känner.

Gör så här när du gör en enkät:

1. Bestäm dig för en fråga att ställa som har med resten av din artikel att göra. Exempelvis om du intervjuar en person som inspirerar dig så kan frågan till ”intervjupersonerna” vara: Vem inspirerar dig i kommunen?

2. Välj ut tre personer i olika åldrar.

3. Ställ frågan till de tre personerna, en i taget och skriv ner svaret. Låt personen läsa sitt svar på plats eller läs upp det. Korrigera om intervjupersonen vill.

4. Skriv ner intervjupersonens hela namn, ålder, hemort. Alltså: Anna Andersson, 22, upplands-Bro.

4. Ta en bild. Bilden ska vara en porträttbild, tagen på bredden. Det betyder att du har med hela huvudet på personen med på bilden + axlarna.

5. I Mobile Stories lägger du in enkäten i boxen som heter bildspel. Skriv in namn, ålder och hemort: Skriv sedan ut svaret efter ett talstreck. Lägg till nästa bild på samma sätt.

 

Din artikel kan bli en del i kampanjen Ungt perspektiv 2022. Du kan sprida artikeln i sociala medier med hashtaggen#Ungtperspektiv2022 och skicka länken till den publicerade artikeln till din lokaltidning. I figuren nedan kan du få tips om hur du kan öka dina chanser att nå ut. Ladda ner den här:

I reportaget skapar bild, text, ljud och film en sammanhängande helhet. I ett reportage finns plats för ett målande språk och stora bilder. Du som skriver ska ta med din läsare till platsen! Det gör du genom att förmedla dina egna intryck. Hur doftar det? Hur låter det? Hur beter sig människor på platsen? Hur är stämningen?

I ett reportage kan texten vara lite längre. 3000 – 7000 tecken inklusive blanksteg brukar vara lagom. Du bör ha två stora bilder, helst en eller flera små och gärna en ljudfil eller ett videoklipp. Det går utmärkt att stoppa in ett bildspel också, om du har många bra bilder!

Tips för ett bra reportage:

• Ta med läsaren till platsen! Beskriv miljöer, människor, doft och ljud. Använd gärna presens för ökad närvarokänsla. 

• Undvik att använda ordet ”jag” i texten. Det kan lätt stå i vägen för läsarens egen upplevelse.

• Inled gärna med action – genom att beskriva något som händer eller med ett citat! Det fångar läsarens intresse.

Prisbelönta journalisten Helena Trus reportagetips: 
Så kommer du ingång med ditt reportage

Exempel på ett reportage:
Vi kände att vi hade alla svarta människor i världen på våra axlar | Mobile Stories

Läs mer:

Publicistguiden har tagits fram av Statens Medieråd och Mediekompass. Här kan du läsa mer om de olika artikeltyperna:

Publicistguiden | Mediekompass

Brainstorma

Det är bra att utgå från dina egna intressen eller låta din nyfikenhet styra när du väljer vad ditt reportage ska handla om. De flesta har ett intresse, en plats eller en fråga som de värnar om.

Ställ följande frågor till dig själv för att se om idéer poppar upp:

• Vad är jag expert på?

• Finns det något jag gått och funderat på och som jag skulle vilja veta mer om?

• Vad gillar jag att göra på fritiden? Finns det sport, kultur eller fritidsaktiviteter som det skrivs lite för lite om som fler vill veta mer om?

• Vilken lokal fråga berör dig, dina vänner eller någon annan i din närhet mest?

• Vad är viktigt för att unga ska må bra eller att kommunen ska utvecklas i linje med Agenda 2030?

• Vilka föreningar jobbar med frågan som intresserar dig i din kommun? Googla och se vad som görs i föreningarna. Fundera över om du tycker att det som föreningarna gör är bra och om det finns någon person som skulle vara intressant att följa.

• Vilka yrken är jag nyfiken på? Vem skulle jag vilja följa med på jobbet en dag?

• Vilka platser har jag inte utforskat i Upplands-Bro?

Ladda gärna ner och skriv ut workshopmallen som heter REDAKTIONSMÖTE från Mobile Stories hemsida. Mallen kan hjälpa dig, i grupp eller enskilt, att tänka ut hur du vill lägga upp arbetet.

Kanske kommer du på att du vill kontakta en eller flera personer för att till exempel fråga om du får följa deras arbete. Du kanske behöver få tillträde till en plats och behöver kontakta den som kan ordna detta. Du kan ringa, kontakta på sociala medier, mejla eller ta kontakt direkt om personen finns i din närhet.

Den här mallen kan vara bra att utgå ifrån om du mejlar någon som du inte känner:

Hej, jag heter _________ och går på skolan ___________ i _________. Vi arbetar med att göra reportage  och undrar om vi skulle kunna få XXXXXX ___________? Vi kommer också att publicera reportaget på medieplattformen Mobilestories.se om det är okej med dig. 

Vi har valt att kontakta dig för att du _______________. Du får självklart läsa dina citat innan publicering och ändra om något är fel. Vi skulle behöva flera fina bilder också som vi hoppas att vi kan få ordna då vi följer dig till XXX och ser hur du XXXX. 

Hör gärna av dig med förslag på tider då du skulle kunna träffa mig/oss.

Tack på förhand. Med vänliga hälsningar _________________

Kontaktuppgifter __________________________

 

I reportaget är bilderna extra viktiga. Du behöver minst två bilder men helst flera stycken. Ta många bilder för att sedan kunna välja de bästa! Försök förmedla känslan som du själv upplever på platsen eller känslan i yrket eller hos personen du följer. Om du följer med en biolog ut i fält, låt då bilderna av naturen och detaljerna forma bilden av biologens arbete, tillsammans med actionbilder då biologen arbetar. Variera gärna utsitten – nära och på långt håll.

Ta gärna hjälp av din bildlärare för att få fler tips! Testa dina bildidéer genom att berätta om dem för en vän. Troligen kan ni komma på flera bra bildidéer tillsammans.

Det är viktigt att du förbereder dig så mycket det går inför intervjun. Att ställa några frågor kanske inte verkar så svårt, men tänk på att du också ska lyssna, ställa följdfrågor, se till att tekniken funkar och att intervjupersonen känner sig bekväm. Att vara flera som hjälps åt under intervjun ökar chanserna att den blir lyckad. Ta också hjälp av Mobile Stories tipsartikel om hur du lyckas med intervjun:

 Så lyckas du med intervjun | Mobile Stories

Det är roligt att få höra vad människor tycker och tänker om saker. Det är också bra att lära sig ta kontakt med personer som man inte känner. Enkäten är verkligen en extra pusselbit som förhöjer ditt reportage.

Gör så här när du gör en enkät:

1. Bestäm dig för en fråga att ställa som har med resten av ditt reportage att göra. Om ditt reportage handlar om biologisk mångfald i Upplands-Bro så kan frågan till intervjupersonerna vara: Gör du något för att bidra till biologisk mångfald?

2. Välj ut tre personer.

3. Ställ frågan till de tre personerna, en i taget och skriv ner svaret. Låt personen läsa sitt svar på plats eller läs upp det. Korrigera om intervjupersonen vill.

4. Skriv ner intervjupersonens hela namn, ålder, hemort. Alltså: Anna Andersson, 19, Upplands-Bro.

4. Ta en bild. Bilden ska vara en porträttbild, tagen på bredden. Det betyder att du har med hela huvudet på personen med på bilden + axlarna.

5. I Mobile Stories lägger du in enkäten i boxen som heter bildspel. Skriv in namn, ålder och hemort: Skriv sedan ut svaret efter ett talstreck. Lägg till nästa bild på samma sätt.

 

Om du tänker publicera ditt reportage på Mobilestories.se är det viktigt att du talar om det redan när du tar kontakt med personer som du planerar att ha med i ditt reportage. Tycker din intervjuperson att det känns okej? 

Tänk på att din artikel kan bli läst av många personer om du väljer att publicera den på Mobilestories.se. Läsarna kan vara klasskamrater och lärare på skolan, men också personer som du inte känner. När du väl publicerat har du ingen kontroll över vem som läser.

Här kan du ta del av etiska regler som du bör förhålla dig till då du publicerar artiklar, antingen det är på Mobile Stories eller på andra plattformar.

Din artikel kan bli en del i kampanjen Ungt perspektiv 2022. Du kan sprida artikeln i sociala medier med hashtaggen#Ungtperspektiv2022. I figuren nedan kan du få tips om hur du kan öka dina chanser att nå ut. Ladda ner den här: